Kapitalism – definition, historia, varianter och effekter

I kapitalismen kan människor sälja eller låna ut sin egendom och andra människor kan köpa eller låna den. Om en person vill köpa och en annan person vill sälja till dem behöver de inte få tillstånd från en högre makt. Människor kan ha en marknad (köpa och sälja med varandra) utan att någon annan säger åt dem att göra det. Människor som äger kapital kallas ibland för kapitalister (människor som stöder kapitalismen kallas också för kapitalister). De kan anställa vem som helst som vill arbeta i deras fabriker, affärer eller på deras marker för dem till den lön de erbjuder.

Ordet kapital kan användas för att beteckna saker som producerar mer saker eller pengar. Till exempel är mark, fabriker, verkstäder, verktyg och maskiner kapital. Om någon har pengar som kan investeras är de också kapital.

I kapitalistiska system är många människor arbetare (eller proletärer). De arbetar för att tjäna pengar för att försörja sig. Människor kan välja att arbeta för vem som helst som vill anställa dem på en fri marknad.

Detta skiljer sig från många äldre ekonomiska system. I feodalismen var de flesta människor livegna och var tvungna att arbeta för dem som ägde marken de bodde på. I merkantilismen gör regeringen det svårt att köpa saker från andra länder. I många länder med blandade ekonomier (en del kapitalism och en del socialism) finns det lagar om vad du får köpa eller sälja, vilka priser du får ta ut eller vem du får anställa eller avskeda.

En investering är när människor investerar (lägger) sina pengar i saker. Människor kan lägga ihop sina pengar för att köpa eller bygga saker, även om de är för stora för en person att göra på egen hand. De personer som investerar får bli ägare till det de köper eller bygger tillsammans. På aktiemarknaden kan människor köpa och sälja investeringar.

Investeringar är viktiga för kapitalismen. Ordet "kapitalist" kan betyda två saker: det kan betyda någon som gillar kapitalism, men det kan också betyda någon som investerar. En riskkapitalist investerar till exempel i nya företag.

Människor som startar företag eller investerar i företag kan tjäna mycket pengar. Ett företag säljer saker som människor vill ha. Investerarna tjänar extra pengar, vilket kallas vinst. Investerarna kan ta sin vinst och investera den i fler företag eller i att göra företaget större. Investerarna kan få mer och mer vinst om företagen är framgångsrika.

Socialister och kommunister är människor som inte stöder kapitalismen. De säger att den skadar arbetstagarna, eftersom företagen tjänar mer pengar på att sälja saker än de betalar arbetstagarna som tillverkar sakerna. Företagarna blir rika medan arbetarna förblir fattiga och exploaterade (utnyttjas). De hävdar också att samhället skulle bli effektivare om människor tänkte mindre på att konkurrera mot varandra för sina egna intressen och tänkte mer på att arbeta tillsammans för samhällets bästa. Ett annat argument är att varje person har rätt till grundläggande behov (t.ex. mat och husrum). Inom kapitalismen kan det hända att människor ibland inte får allt de behöver för att leva. Kapitalismen sägs också vara den största boven i den ekonomiska ojämlikheten.

Karl Marx var en berömd kommunistisk filosof från Tyskland. Han skrev en berömd bok som heter Kapitalet (eller Das Kapital på tyska). Han sa att kapitalismen skulle försvinna när arbetarna bestämde sig för att ta över regeringen i en revolution på grund av exploateringen. Det förekom våldsamma kommunistiska revolutioner i många länder. Många människor dödades på grund av detta. Men kapitalismen försvann inte, och de flesta av dessa kommunistiska system har kollapsat och existerar inte idag, eller så har de blivit mer kapitalistiska. En del människor anser att kommunismen i dessa länder inte fungerade eftersom Marx' idéer, även om de var trevliga i tanken, inte riktigt fungerade. Andra anser att de kommunistiska länderna kollapsade på grund av angreppen (militära, politiska och ekonomiska) från kapitalistiska länder.

Anarkister (som inte är anarkokapitalister) stöder inte heller kapitalismen. De anser inte att det ska finnas några chefer eftersom det är en hierarki. De anser att marxist-leninistiska regeringar var misslyckade eftersom de var diktaturer som sa att de skulle regera i arbetarnas namn, men regerade i sina ledares namn. De anser att dessa regeringar var statskapitalistiska och inte socialistiska.

Det finns olika ord för personer som stöder kapitalismen. I många delar av världen kallas dessa människor antingen konservativa eller liberaler. I USA betyder ordet liberal någon som stöder kapitalismen men som vill ha vissa regler för vad marknaden kan göra och inte göra. Libertarian är ett ord som i USA och vissa andra länder betyder en person som vill att staten ska ha liten eller ingen makt att tala om för människor vad de får köpa eller sälja.

Kapitalismens orsaker är inte bara ekonomiska. De är politiska. Människor som gillar kapitalismen anser att kapitalismen ger medborgarna frihet genom att de kan vara oberoende. Friedrich Hayek höll med om detta och kopplade samman det öppna samhället med respekt för individen och tolerans för skillnader mellan människor.

Ett annat argument för att stödja kapitalismen är att den är bättre än andra ekonomiska modeller, till exempel kommunismen. Medan de flesta kommunistiska länder (t.ex. Sovjetunionen och Demokratiska Kampuchea) kollapsade djupt i fattigdom, hunger, diktaturer och/eller folkmord, blomstrade kapitalistiska länder (t.ex. Förenta staterna och Storbritannien) ekonomiskt.

Människor som stöder kapitalismen har också meningsskiljaktigheter. De flesta är överens om att kapitalismen fungerar bättre om staten hindrar människor från att stjäla andras saker. Om människor kunde stjäla vad som helst skulle ingen vilja köpa något. Men om människor delade med sig av allting skulle ingen behöva köpa något.

I de flesta länder gör regeringen mer än så. Den försöker se till att människor köper och säljer rättvist och att sysselsättningen är rättvis. Men för det mesta befinner sig den regering som ser till att sysselsättningen är rättvis också på kapitalismens fördelaktiga sida. Regeringen tar emot pengar i form av skatter och spenderar dem i enlighet med vad det styrande organet vill, ofta inte i enlighet med vad de medborgare som valt det styrande organet vill att deras skatter ska användas till. Makthavare spenderar pengar på vapen och fartyg för militären. När regeringen ansvarar för en del av ekonomin kallas detta för "socialdemokrati". Men när regeringen spenderar pengar orsakar det diskussioner om vad pengarna ska spenderas på, eftersom vi ofta inte röstar på politiken, utan på personer som vi är beroende av att de gör politiken.

Vissa människor tror att människor kan skydda sig själva utan någon regering. I stället för att ha lagar mot stöld skulle människor kunna skydda sina egna saker eller komma överens om att betala andra människor, t.ex. skiljemän, försäkringsbolag och privata försvarare, för att skydda dem. Denna tro kallas "anarkokapitalism". Dessa människor anser att regeringen försöker ta ifrån dem deras inkomster, eftersom den tar skatter från människor mot deras vilja och hindrar dem från att ingå överenskommelser mellan sig själva.

• Antikapitalism
• Socialism
• Kommunism
• Monopoly
• Plutokrati