George Floyd-protesterna – orsaker, förlopp och global påverkan

George Floyd-protesterna ägde rum under våren och försommaren 2020, strax efter att antalet dödsfall i Coronavirus 2019 i USA hade nått 100 000. COVID-19-pandemin hade redan drabbat svarta och andra icke-vita amerikaner mer än vita amerikaner. Experter sade att demonstranterna kunde sprida viruset till varandra.

New Yorks guvernör Andrew Cuomo sade lördagen den 30 maj: "Ni har rätt att demonstrera. Ni har rätt att protestera. Gud välsigne Amerika. Ni har inte rätt att smitta andra människor. Ni har inte rätt att agera på ett sätt som äventyrar folkhälsan. ... Du kan ha en åsikt men det finns också fakta, och du har fel om du inte bär en mask."

Vissa experter menar att COVID-19-pandemin bidrog till att orsaka George Floyd-protesterna och gjorde dem större. Forskaren Dr Marcella Nunez-Smith från Yale School of Medicine sade: "De protesterar mot polisbrutalitet och överdrivet våld, ingen tvekan om det, men de protesterar också för möjligheten att leva sina liv fullt ut och fullständigt och att inte få sina liv förkortade, antingen av våld eller av sjukdomar som kan förebyggas".

Experter trodde att George Floyds protester skulle få fler människor att få COVID-19. I USA skedde dock inte detta från och med den 1 juli. Forskarna menade att detta kan ha berott på att antalet fall i storstäder som New York redan hade minskat, att protesterna ägde rum utomhus, att demonstranterna oftast bar masker eller att demonstranterna oftast höll sig i rörelse genom att gå eller marschera. Andra experter menade att eftersom de flesta av demonstranterna var unga, friska vuxna, kanske de hade fått COVID-19 utan att ha märkt det.

Det fanns systerprotester i alla 50 delstater i USA och i huvudstaden Washington D.C. En del av protesterna var fredliga, medan andra var våldsamma och plundrade. Nationalgardet ryckte ut i mer än 25 av landets 50 delstater.

Många av de första protesterna var fredliga, medan vissa senare blev våldsamma. På vissa ställen var polisen lugn, medan den på andra ställen använde våld, tårgas och gummikulor. I Washington D.C. lät en man mer än 50 demonstranter komma in i sitt hus så att de kunde fly från polisen som jagade dem. Två veckor efter protesterna hade 9300 personer gripits i USA, varav 1500 i New York och 2700 i Los Angeles.

I Newark, New Jersey, protesterade 12 000 personer under helgen den 31 maj. Ingen skadade några butiker och ingen greps. Newark Community Street Team, som bildades 2014, arbetade för att förebygga våld. Stadens ledare i Newark sade att de unga svarta amerikanerna bland demonstranterna var anledningen till att protesten förblev fredlig. Camden i New Jersey och Flint i Michigan hade också fredliga protester.

Demonstranter utanför Vita huset, den byggnad i Washington D.C. där presidenten bor, krävde att Trump skulle avgå. Några kastade flaskor. USA:s Secret Service förde Trump till en bunker i Vita huset. Måndagen den 1 juni använde Secret Service tårgas mot fredliga demonstranter utanför Vita huset så att president Donald Trump kunde gå till St John's Church och låta sig fotograferas med en bibel.

Helgen den 6-7 juni var protesterna i USA ännu större men mestadels fredliga, enligt New York Times, och demonstranterna var mer eniga om vad de ville ha: en polisreform. Det fanns tiotusentals demonstranter i storstäder som New York och Seattle och även protester i mindre städer som Marion, Ohio och Vidor, Texas. New Yorks borgmästare Bill de Blasio meddelade på söndagsmorgonen att New York upphörde med utegångsförbudet kl. 20.00.

Aktivistgruppen Black Lives Matter stämde polisen i Seattle, Washington, tisdagen den 9 juni. På kvällen tog demonstranter över Seattles stadshus i ungefär en timme. Demonstranterna lämnade stadshuset på egen hand (ingen tvingade ut dem). Demonstranterna tog över en del av centrala Seattle och kallade det Capitol Hill Autonomous Zone. Vid någon tidpunkt i juni skedde fyra skjutningar i Capitol Hill Autonomous Zone. Den 1 juli skickade stadens tjänstemän polisen för att rensa ut demonstranterna. De arresterade 13 personer.

Georgia NAACP planerade en marsch mot Georgia den 15 juni. Tusentals människor marscherade till Georgias statskapitolium för att stoppa polisbrutalitet. Demonstranterna sa också att de marscherade för att Georgia hade gjort det svårare för svarta att rösta genom att stänga så många röstningslokaler att de som fanns kvar hade mycket långa köer, för att de tycker att Georgias lagar om medborgararrest är orättvisa och på grund av morden på Rayshard Brooks, Breonna Taylor och Ahmaud Arbery.

I New York organiserade en grupp som heter Street Riders NYC cyklister för att rida genom staden och skandera "Vems gator? Våra gator!" "Säg hans namn: George Floyd" och andra slagord. Cykelprotesterna kan ha tusentals deltagare, som ofta åker genom delar av staden där demonstranter inte brukar gå. En av Street Riders NYC:s grundare, Peter Kerre, berättade för New York Times: "Vi gick djupt, djupt in i hucklen, på platser där dessa människor aldrig har sett en marsch passera, och plötsligt ser de 6 000 cyklar. Reaktionen var helt obetalbar, folk som skrek av tacksamhet och kom ut för att säga 'tack'."

I slutet av juni kom demonstranter till City Hall Park i New York och byggde ett läger där med en välkomstdisk, ett bibliotek, en tehytt och kök. De leddes av gruppen Vocal-NY. De krävde att staden skulle ta bort 1 miljard US-dollar från stadens polisavdelnings budget på 6 miljarder dollar och använda den till bland annat utbildning. New York City beslutar om sin årliga budget den 1 juli.

Journalister

Den 4 juni hade journalister som bevakade protesterna attackerats mer än 300 gånger, 192 av dem av polisen, varav 69 fysiska attacker. 49 journalister greps.

På morgonen den 28 maj arresterade vita poliser från Minneapolis Omar Jimenez, reporter för CNN, och hans team när de filmade protesterna. Jimenez är svart. Han berättade för poliserna att han och hans team var journalister och erbjöd sig att flytta sig längre bort, men poliserna arresterade dem ändå. De släpptes senare samma dag. Walz bad CNN om ursäkt och sade offentligt att Jiminez och hans team bara hade gjort sitt jobb och agerat inom ramen för sina rättigheter. En vit CNN-reporter som hade arbetat ett kvarter bort från Jiminez noterade att han inte hade blivit störd av polisen, utan bara frågat vem han var.

Bara i Minneapolis skadades flera personer. I Washington D.C. var Amelia Brace och Tim Myers från 7News Australia med de demonstranter som knuffades undan så att Donald Trump kunde gå till St John's Church.

Ibland attackerade demonstranter journalister. I Washington D.C. kastade demonstranter saker på journalister från Fox News. I Atlanta attackerade någon CNN:s högkvarter.

Suzanne Nossel från människorättsorganisationen PEN America skyllde på president Trump, som har sagt dåliga saker om journalister redan innan han blev vald. Människorättsadvokaten Tendai Biti sade att det påminde honom om diktaturer i Afrika.

Våld

Enligt en rapport från U.S. Crisis Monitor, Armed Conflict Location and Event Data Project (ACLED) och Bridging Divides Initiative vid Princeton University var nästan 95 procent av protesterna fredliga. De studerade 10 600 protester mellan slutet av maj och slutet av augusti och fann att 10 100 av dem inte var våldsamma. Endast 570 protester innehöll våldshandlingar. I de städer där vissa protester var våldsamma tenderade det att ske på en eller ett fåtal platser och inte i hela staden. Av alla protester med anknytning till Black Lives Matter var 93 % utan våld.

Internationella protester

Det förekom även protester utanför USA, i London, Toronto, Peking, Berlin, Addis Abeba och andra platser. En del av dessa internationella demonstranter sade att de ville stödja George Floyd men också uppmärksamma polisens rasistiska handlingar i deras egna länder. I Toronto mindes demonstranterna Regis Korchinski-Paquets död, en svart kvinna som föll ut från sin balkong när polisen var i hennes lägenhet. Londonbor protesterade utanför Grenfell Tower där många svarta och araber dog i en brand. Parisbor mindes Adama Traoré, som dog efter att ha gripits av fransk polis. Australiensare planerade protester för att minnas David Dungay, en australiensisk aboriginalman som dog efter att ha gripits. Dungay sa också "Jag kan inte andas" tolv gånger. Vissa demonstranter har sagt till sina egna ledare att de vill ha nya lagar mot rasism.

Bedragare

Åtminstone en vit supremacistgrupp, Identity Evropa, låtsades vara på demonstranternas sida på Twitter. De sa att de var en del av antifa och uppmanade demonstranterna att plundra vita kvarter. De åkte fast och Twitter tog ner deras inlägg för att de bröt mot sina regler om våld, spam och falska konton.

Bilkollisioner

Under den första veckan i juli hade förare kört in i grupper av demonstranter 66 gånger bara i USA. Sju av förarna var poliser. Minst två personer dog. 24 förare har åtalats för brott.

Arresteringar av federala agenter

I mitten av juli började federala agenter i Portland, Oregon, arrestera demonstranter genom att dra in dem i fordon som inte var märkta med polismärken. De berättade inte för demonstranterna exakt varför de arresterades. Vissa demonstranter åtalades senare för brott och andra släpptes.

Dessa agenter tillhörde den federala regeringen. Några av dem tillhörde Special Operations Group och Tull- och gränsskyddets BORTAC. Enligt lagen får federala agenter endast gripa personer som misstänks för federala brott. Officiellt ska de bara skydda egendom som tillhör USA:s federala regering, men de har arresterat personer som inte befann sig i närheten av federal egendom. De bad inte delstaten Oregon eller staden Portland om tillstånd att gripa människor i Portland. Portlands borgmästare Ted Wheeler sade att han inte ville ha federala agenter i staden. Oregons guvernör Kate Brown sade att det var "politisk teater från president Trump som inte har något att göra med allmän säkerhet" och "ett uppenbart maktmissbruk av den federala regeringen".

Den 18 juli hörde veteranen Christopher David om gripandena och åkte till Portlands centrum för att prata med agenterna. Federala agenter svär en ed på att försvara Förenta staternas konstitution. David ville fråga agenterna hur de kunde arrestera människor felaktigt och samtidigt försvara konstitutionen. Istället för att svara honom sprayade de honom med pepparspray och slog honom med batonger. De bröt hans ben. Händelsen fångades på video.

Natten mellan den 22 och 23 juli kom demonstranter i Portland till en federal byggnad och kastade fyrverkerier över staketet. Federala agenter använde tårgas mot folkmassan. De gav också tårgas till Portlands borgmästare Ted Wheeler, som hade kommit ut för att prata med demonstranterna.

Andra evenemang

I Brooklyn, New York, visade en video en polis som knuffade en sjuttioårig man. Mannen föll omkull och blödde från huvudet. Båda var vita. Polisen, Vincent D'Andraia, hade också skadat andra demonstranter. Han avstängdes och anklagades för misshandel. D'Andraia var den första polisen i New York City som anklagades för ett brott på grund av saker han gjorde under George Floyd-protesterna.

I Seattle, Washington, körde den 31-årige Nikolas Fernandez sin bil in i en grupp demonstranter och sköt en man. Han sade att han var rädd för sitt liv eftersom demonstranterna försökte ta tag i honom genom hans fönster. Brandmännen tog den skadade mannen till sjukhus.

I Richmond, Virginia, körde 36-årige Harry H. Rogers söndagen den 7 juni in i en grupp demonstranter med sin bil. Rogers är medlem i Ku Klux Klan, en vit supremacistisk grupp. Myndigheterna anklagade Rogers för försök till skadegörelse, grov vandalism, misshandel och misshandel och åklagaren sade att hon skulle överväga att åtala honom för hatbrott.

I Chicago, Illinois, krossade man måndagen den 10 augusti fönster och stal saker på Magnificent Mile, som är Chicagos största shoppingområde. Många människor skadades. Mer än 100 personer greps. Staden höjde broarna som leder till Magnificent Mile och stoppade kollektivtrafiken så att ingen annan kunde gå in. Chicagos borgmästare Lori Lightfoot sade att Chicago inte behövde federala agenter.

Människor donerade pengar till politiska grupper som leddes av svarta, särskilt till borgensfonder. Borgenheter ger pengar för att hjälpa människor som har arresterats att komma ut ur fängelset före rättegångarna. National Bail Fund Network fick in 75 miljoner dollar på två veckor. Minnesota Freedom Fund fick 20 miljoner dollar på fyra dagar. Bail Project fick in mer än 15 miljoner dollar. Det var så mycket att vissa grupper inte kunde räkna allt. Black Lives Matter fick 5 miljoner dollar enbart från en petition. Vissa grupper fick så mycket pengar att de inte behövde mer och bad givarna att gå till andra grupper.

Den 9 juni 2020 hade 19 personer dött på grund av protesterna:

• Den 27 maj dödades Calvin Horton Jr. i Minneapolis, Minnesota, under en protest. En lokal butiksägare greps och polisen sade att den misstänkte hade avfyrat sin pistol efter att ha sett plundringar.
• Den 29 maj dödades en man i Detroit, Michigan, i närheten av protesterna.
• Den 30 maj i Oakland, Kalifornien, dödades en tjänsteman från Federal Protective Service, David Patrick Underwood, utanför en federal domstol i en drive-by-attack. En annan vakt skadades också. Department of Homeland Security har betecknat skottlossningen som en handling av inhemsk terrorism. FBI har ännu inte identifierat något motiv eller någon misstänkt.
• Den 30 maj dog en man i St Louis, Missouri, efter att ha blivit påkörd av en FedEx-lastbil som körde bort från upprorsmakare.
• Den 30 maj dödades demonstranten James Scurlock utanför en bar i Omaha, Nebraska. Den misstänkte för skottlossningen är barens ägare.
• Den 30 maj i Chicago, Illinois, dödades en man och fem andra skadades i många olika händelser i närheten av demonstranter.
• Den 31 maj dödades två personer i Indianapolis, Indiana, nära protesterna.
• Den 1 juni dödades en man i Louisville, Kentucky, när Louisville Metro Police och Kentucky National Guard började skjuta mot folkmassan. Dessa myndigheter sade att de besvarade elden efter att skott avlossats mot dem. Den dödade mannen deltog dock inte i protesterna. En utredning om dödsfallet pågår.
• Den 1 juni dödades två personer i Davenport, Iowa, en natt med många upplopp. En polisman skadades också i en skottlossning.
• Den 2 juni dödades en poliskommissarie i St. Louis, Missouri, efter att ha försökt skydda plundrare som stulit tv-apparater från en pantbank.

Enligt Pew Research tyckte två tredjedelar av de amerikanska vuxna att protesterna var bra: 60 procent av de vita vuxna, 86 procent av de svarta vuxna, 75 procent av de asiatiska vuxna och 77 procent av de latinamerikanska vuxna.

En del sa att Floyd-protesterna visade att USA håller på att förlora sin plats som ledare för andra länder. Den franske journalisten Pierre Haski sade den 1 juni: "Peking kunde inte ha hoppats på en bättre gåva. Det land som utser Kina till den skyldige till allt ont skapar rubriker runt om i världen med upploppen i städerna".

Reaktion från Tim Walz

Minnesotas guvernör Tim Walz ville ha förändring: "Det är dags att bygga om. Vi måste återuppbygga staden, återuppbygga vårt rättssystem och återuppbygga förhållandet mellan de brottsbekämpande myndigheterna och dem som de har till uppgift att skydda. George Floyds död bör leda till rättvisa och systemförändringar, inte till mer död och förstörelse."

Den 2 juni 2020 meddelade guvernör Walz att Minnesota Department of Human Rights skulle utreda Minneapolis Police Department. Guvernör Walz sade: "Utredningen kommer att granska MPD:s riktlinjer, förfaranden och praxis under de senaste tio åren för att avgöra om avdelningen har använt sig av systemisk diskriminering av färgade personer."

Rebecca Lucero, kommissionsledamot med ansvar för mänskliga rättigheter, sade att ministeriet kan få resultatet av rapporten om "flera månader".

Reaktion från Donald Trump

President Donald Trump talade om sin sympati för George Floyd och hans familj, men kallade också demonstranterna för "ligister" och sa att "när plundringen börjar, börjar skjutandet". Twitter gömde inlägget eftersom det bröt mot deras regler om att presentera våld som något gott. Trump skyllde protesterna på "svaga" demokratiska borgmästare och guvernörer och på den antifascistiska rörelsen antifa och sa att han skulle förklara den som en terroristorganisation.

Senator Tim Scott från South Carolina, en svart republikan, kallade Trumps tweets "inte konstruktiva".

Den 1 juni sa Trump till de städer och delstater där det pågick protester att de måste upphöra med problemen, annars skulle han skicka militären för att göra det. Lagen som tillåter Trump att göra detta, Insurrection Act of 1807, användes senast 1992 i samband med Rodney King-upploppen i Los Angeles.

Även den 1 juni, strax före kl. 19.00, när folk hade beordrats att hålla sig borta från gatan, sköt polisen och Secret Service med blixtgranater och tårgas mot demonstranter nära Vita huset. De gjorde detta för att få demonstranterna att lämna St John's Church. Sedan gick president Trump till St John's Church, höll upp en bibel och lät sig fotograferas. Biskop Mariann E. Budde, den episkopala religiösa ledaren för Washington D.C., sade att Trump inte sade några böner eller talade om George Floyd. Dagen därpå sade flera demokrater och två republikaner att Trump hade fel att göra detta. Nebraskas senator Ben Sasse, en republikan, sade. "Men det finns en grundläggande - en konstitutionell - rätt att protestera, och jag är emot att rensa ut en fredlig protest för ett fototillfälle som behandlar Guds ord som en politisk rekvisita."

Reaktioner från staden Minneapolis

Tjänstemän från Minneapolis meddelade den 5 juni att polisen inte längre får använda strypgrepp på människor. Den 7 juni röstade stadsfullmäktige för att plocka isär polisen och ersätta den med något annat.

Reaktion från delstaten Minnesota

Minnesota State Legislature försökte skriva en ny lag som skulle omforma alla polisavdelningar i Minnesota. År 2020 är Minnesotas delstatliga lagstiftande församling den enda i USA där ett politiskt parti kontrollerar det ena huset och det andra partiet kontrollerar det andra. USA:s demokratiska parti har majoritet i Minnesotas representanthus och USA:s republikanska parti har majoritet i Minnesotas delstatssenat. Demokraterna ville ha stora förändringar av polisväsendet och det straffrättsliga systemet i Minnesota, som att låta delstatens riksåklagare utreda polismord och återinföra rösträtt för brottslingar. Republikanerna ville ha små förändringar, som att införa en regel mot användning av strypgrepp som det som Chauvin använde för att döda George Floyd. Demokraterna sade att de inte gillade republikanernas plan eftersom den mestadels bestod av saker som polismyndigheterna redan hade prövat. Vid midnatt fredagen den 19 juni hade Minnesotas lagstiftande församling ingen tid kvar. Sessionen avslutades och ingen av planerna blev lag.

Andra reaktioner

Många amerikanska städer och delstater tog bort statyer av konfedererade soldater och officerare under George Floyd-protesterna. Ibland drog demonstranterna ner statyerna och ibland beslutade stadsfullmäktige att ta bort dem. Den 5 juni meddelade USA:s marinkår att de inte skulle tillåta konfedererade flaggor på sina baser. Konfederationerna var den slaveriförespråkande sidan i det amerikanska inbördeskriget på 1800-talet. Enligt Southern Poverty Law Center stöder konfedererade statyer och flaggor vit överhöghet. Demonstranter skadade eller rev också ner statyer av Christofer Columbus i minst sju städer, däribland Miami, Boston, Baltimore, Maryland, Richmond, Virginia och Columbus, Ohio.

Universiteten bytte namn på byggnader. Columbia Universitys medicinska skola grundades av Samuel Bard, en läkare som kände George Washington. Han ägde också slavar. År 1931 uppkallade Columbia en sovsal, Bard Hall, efter honom. Columbia's Teacher's College tog namnet Edward L. Thorndike från en byggnad. Thorndike hade hatat judar och stödde sexism och eugenik. Princeton University döpte om Wilson College eftersom mannen som det var uppkallat efter, president Woodrow Wilson, hade en rasistisk politik.

I juni beordrade USA:s senat militären att ändra namnen på alla militärbaser som är uppkallade efter konfedererade soldater, till exempel Fort Bragg. De har tre år på sig att välja nya namn.

I Bristol i England den 7 juni slog en folkmassa ner en staty av slavhandlaren Edward Colston och kastade den i hamnen. Den 15 juli ställde folk upp en staty av Jen Ried, en Black Lives Matter-demonstrant. Nästa dag tog stadens myndigheter ner statyn eftersom ingen hade bett om tillstånd att sätta upp den. Stadens tjänstemän tog statyn till ett museum. Statyn heter "A Surge of Power (Jen Reid)" och är gjord av Marc Quinn.