Azarias bön och Sången om de tre heliga barnen – Tillägg i Daniels bok

Upptäck Azarias bön och Sången om de tre heliga barnen — deuterokanoniska tilläggen i Daniels bok; historik, trostexter och deras andliga betydelse.

Azarias bön och Sången om de tre heliga barnen är två avsnitt som i vissa biblar finns i kapitel tre i Daniels bok. Dessa avsnitt kallas ibland för tillägg till Daniel.

I kapitel tre i Daniels bok bygger kung Nebukadnessar II av Babylon en staty av guld och uppmanar alla att dyrka den. Några judar som bodde i Babylon vid namn Azarja, Hananja och Misjael vägrar att tillbe statyn. Kungen blir arg så han låter stoppa dem i en stor ugn för att döda dem. En ängel skyddar dem från elden och kungen bestämmer sig för att låta dem gå.

Den berättelsen finns i alla hebreiska och kristna biblar. Romersk-katolska, östortodoxa och orientaliskt ortodoxa biblar har en längre version av berättelsen.

I den längre versionen av berättelsen kommer Azarias bön in efter att de tre männen har lagts i ugnen, från och med vers 24. I bönen säger Asarja att han och det övriga folket i Juda (en del av det gamla Israel) har syndat mot Gud. Han säger att de är ledsna och ber om Guds beskydd.

Sången om de tre heliga barnen är en annan del av den längre versionen av Daniels bok. Den sjungs av Asarja, Hananja och Daniel, som prisar Gud och vill att alla andra ska ansluta sig till dem i bön.

Historisk bakgrund och kanonisk placering

Dessa tillägg ingår i Septuaginta (den grekiska översättningen av Gamla testamentet) och i Vulgata (den latinska översättningen). I den hebreiska masoretiska texten av Daniels bok saknas de, varför de ofta inte återfinns i protestantiska Biblar utan förekommer i stället i en separat avdelning som de apokryfa eller deuterokanoniska böckerna. Av tradition ingår de i den kanon som används av romersk-katolska, östortodoxa och många orientaliskt ortodoxa kyrkor.

Textuell ursprung och datering

De exakta ursprungen till dessa tillägg är omdiskuterade bland forskare. Texten bevaras framför allt i grekiska manuskript och antas av många forskare ha fått sin slutliga form på grekiska under det sista århundradet f.Kr. eller i den tidiga romerska perioden. Det finns skilda uppfattningar om huruvida vissa delar ursprungligen kan ha funnits på hebreiska eller arameiska, men huvudkällan till de bevarade texterna är grekiska översättningar.

Innehåll och centrala teman

• Azarias bön: En bön om bekännelsen av folkets synder, ånger och en vädjan om Guds förbarmande och räddning. Bönens ton är penitentiell men också fylld av förtröstan.
• Sången om de tre heliga barnen: Ett hymniskt avsnitt där de tre männen (i vissa traditioner med Daniel) prisar och tackar Gud. Sången kallar allt skapade — himlens härskaror, elementen och hela skapelsen — att prisa Skaparen. Teman är tacksägelse, uppror mot avgudadyrkan och Guds ingripande.
• Tro och uthållighet: Berättelsen visar på trofasthet inför förföljelse och att Gud kan rädda på övernaturligt vis.

Namn och identiteter

De tre männen nämns i olika namnformer beroende på texttradition. I hebreiska/ariska namnformer heter de Hananja, Misjael och Azarja — vilket i Babylon fick motsvarande namn Shadrach, Meshach och Abednego. Artikeln ovan använder de hebreiska formarna Azarja, Hananja och Misjael.

Versnumrering och textplacering

På grund av skillnader mellan manuskript och traditioner varierar var exakt i kapitel 3 dessa tillägg placeras och hur verserna numreras. I katolska biblar kan Avsnitten infogas som Daniel 3:24–90 (beroende på översättningens system), medan protestantiska utgåvor vanligen hoppar över dessa verser eller placerar dem i en särskild apokryfisk sektion.

Liturgisk användning och kulturarv

Dessa texter har haft stor betydelse i kristen och även i judisk retorik om bön och lovsång. Sången om de tre heliga barnen används i östlig liturgi (till exempel i den bysantinska traditionen) och de hymniska partierna har inspirerat många liturgiska sånger, böner och musikaliska bearbetningar. I den katolska och ortodoxa traditionen fungerar texten också som exempel på uthållig tro under förföljelse.

Varför är texterna betydelsefulla?

Azarias bön och Sången om de tre heliga barnen får ofta mycket uppmärksamhet därför att de på ett tidigt och tydligt sätt förenar penitens (ånger) med jublande lovsång. De illustrerar också ett centralt teologiskt budskap: att Gud kan gripa in till räddning när troende håller fast vid sin tro, och att skapelsen deltar i Guds lov. För många kyrkliga traditioner är dessa tillägg därför både teologiskt och liturgiskt värdefulla.

Vidare läsning

För den som vill fördjupa sig kan det vara intressant att jämföra olika översättningar (Septuaginta, Vulgata, moderna översättningar) och läsa kommentarer som tar upp textkritik, historisk kontext och liturgisk användning. Textens placering i olika kanoner är också en ingång till att förstå hur Bibelns sammansättning och användning varierat mellan religiösa traditioner.

Frågor och svar

F: Vilka är de två avsnitten i kapitel tre i Daniels bok?

F: Vad gör kung Nebukadnessar II i denna berättelse?

Fråga: Vem vägrar att dyrka statyn?

Fråga: Vad gör kung Nebukadnessar II när de vägrar att dyrka hans staty?

Fråga: Vad ingår i Azarias bön?

Sök med bokstav