Xiphosura – ordning av chelicerater: hästskoskrabbor och levande fossiler
Upptäck Xiphosura — cheliceraternas fascinerande ordning med hästskoskrabbor, levande fossiler och en 480 miljoner år lång evolutionär historia.
Xiphosura är en ordning av marina chelicerater. Den omfattar ett stort antal utdöda linjer och endast fyra nyare arter i familjen Limulidae, som inkluderar hästskoskrabborna.
Gruppen har knappast förändrats på miljontals år. De moderna hästskoskrabborna ser nästan identiska ut med förhistoriska släkten som den jurassiska Mesolimulus, och anses vara levandefossiler.
Xiphosura placeras traditionellt i klassen Merostomata. Denna benämning var ursprungligen avsedd för eurypteriderna, men nu, när Xiphosura har lagts till, vet man att den är parafyletisk.
Även om namnet Merostomata fortfarande förekommer i läroböcker, utan hänvisning till Eurypterida, har vissa hävdat att man bör avråda från att använda detta namn. De gemensamma dragen hos de två grupper som traditionellt har grupperats i Merostomata anses nu vara bevarade primitiva förhållanden (symplesiomorphies).
Xiphosura är basal i en klad som omfattar Eurypterida och Arachnida. Man uppskattar att Xiphosura skilde sig från Arachnida för 480 miljoner år sedan.
Anatomi och kännetecken
Hästskoskrabbor har en karakteristisk, halvmåneformad karapax (sköld) och en lång, taggformad bakplatta kallad telson (stjärtskaft). Kroppen delas in i prosoma (framkropp) och opisthosoma (bakre del). Viktiga kännetecken:
- Ögon: de har både laterala, sammansatta ögon och flera enkla ögon (oceller) som reagerar på ljus.
- Andning: bokgäl (book gills) på undersidan av bakkroppen ger gasutbyte i vatten.
- Föda och munorgan: mun och käkorgan ligger under prosoma; de flesta är marklevande asätare eller daggmask- och musselätare.
- Rörelse: fem par gångben samt små pleopoder som hjälper till vid andning och fortplantning.
Trots att namnet antyder ’krabba’ är hästskoskrabbor inte kräftdjur utan chelicerater, mer besläktade med spindlar och skorpioner än med riktiga krabbor.
Ekologi och livscykel
Hästskoskrabbor lever främst i grunda kustvatten på sand- och lersubstrat. De är natt- eller gryningsaktiva och söker föda genom att gräva i sediment. Fortplantningen sker oftast på stränder under högvatten:
- Kvinnan gräver ner sig och lägger tusentals ägg i gropar på sandstranden; hannarna fäster sig ofta ovanpå eller på sidan av honan vid parningen.
- Äggen kläcks till små larver som genomgår flera ömsningar innan de blir könsmogna — utvecklingen kan ta flera år.
- Äggen utgör en viktig födokälla för flyttande fågelarter, exempelvis rödnäbben (red knot) under deras flyttningar.
Fossilfynd och evolution
Xiphosura har en mycket lång fossilserie som sträcker sig tillbaka till paleozoikum. Många utdöda grupper visar stor mångfald i form och livsstil, men de nu levande arterna uppvisar stor morfologisk konservatism, därav benämningen ”levande fossiler”. Fossil som Mesolimulus visar att grundplanen för gruppen etablerades mycket tidigt.
Systematik och levande arter
Det finns i dag fyra levande arter i familjen Limulidae, som förekommer i kustnära vatten i Nordamerika och Asia:
- Limulus polyphemus (amerikansk hästskoskrabba)
- Tachypleus tridentatus
- Tachypleus gigas
- Carcinoscorpius rotundicauda
Taxonomiskt har gruppens placering diskuterats: historiskt ingick Xiphosura i Merostomata tillsammans med eurypterider, men modern fylogeni visar att Merostomata är parafyletisk och att Xiphosura ligger basal i en klad med eurypterider och arachnider.
Betydelse för människor och bevarande
Hästskoskrabbor har både ekologisk och medicinsk betydelse. Deras blå blod innehåller amoebocyter vars koagulationsmekanism används i LAL-testet (Limulus amoebocyte lysate) för att upptäcka bakteriella endotoxiner i läkemedel och medicinsk utrustning. Insamling och tapping av blod kan dock bidra till dödlighet och populationstryck.
Hot mot hästskoskrabbor inkluderar:
- Habitatförlust vid stränder och vikars omvandling
- Överfiske för fiskebete
- Industrins uttag för läkemedelsändamål
- Klimatförändringar som påverkar lekstränder
Som svar på hoten finns flera skyddsåtgärder: begränsad/regelstyrd insamling, övervakningsprogram, återintroduktionsprojekt och utveckling av syntetiska alternativ till LAL (t.ex. rekombinant Factor C) för att minska behovet av att ta blod från vilda djur.
Fakta i sammandrag
- Ordning: Xiphosura — marina chelicerater med mycket gammal historia.
- Levande arter: fyra i familjen Limulidae.
- Kännetecken: karapax, telson, bokgäl, enkel och sammansatt ögon.
- Ekologisk roll: asätare och födokälla för fåglar; viktiga för kustekosystem.
- Konserveringsstatus: varierar mellan arter och regioner, flera populationer är sårbara.
Frågor och svar
F: Vad är Xiphosura?
S: Xiphosura är en ordning av marina chelicerater.
F: I vilken familj ingår nutida arter av Xiphosura?
S: Xiphosura omfattar nutida arter av familjen Limulidae, som omfattar hästskokrabborna.
F: Anses de moderna hästskokrabborna vara levande fossil?
S: Ja, de moderna hästskokrabborna anses vara levande fossil eftersom de ser nästan identiska ut med förhistoriska släkten som Mesolimulus från juratiden, och gruppen har knappast förändrats under miljontals år.
F: Vilken är den traditionella klassificeringen av Xiphosura?
S: Xiphosura placeras traditionellt i klassen Merostomata.
Fråga: Varför anses termen Merostomata vara parafyletisk?
S: Termen Merostomata skapades ursprungligen för eurypteriderna, och nu när Xiphosura har lagts till är det känt att den är parafyletisk.
F: När skilde sig Xiphosura från Arachnida?
S: Det uppskattas att Xiphosura skilde sig från Arachnida för 480 miljoner år sedan.
F: Hur ser de gemensamma dragen ut hos de två grupper som traditionellt har grupperats i Merostomata?
S: De gemensamma dragen hos de två grupper som traditionellt har ingått i Merostomata anses nu vara kvarlevor av primitiva förhållanden (symplesiomorfier).
Sök