Bismarck – Det tyska slagskeppet i andra världskriget
Upptäck Bismarck — det legendariska tyska slagskeppet i andra världskriget, dess dramatiska uppdrag Rheinübung och ödesdigra förlisning i Atlanten.
Det tyska slagskeppet Bismarck var ett av de mest kända krigsfartygen under andra världskriget. Det seglade bara på ett enda uppdrag, operation "Rheinübung", innan det sjönk i Atlanten. Nästan 3 500 sjömän förlorade sina liv i slaget som varade i cirka 8 dagar.
Kort översikt
Bismarck var ett tyskt slagskepp (battleship) som byggdes som en del av Nazitysklands försvarsprogram före och i början av andra världskriget. Hon döptes efter rikskanslern Otto von Bismarck och blev symbol för både teknisk styrka och de strategiska risker som flottan tog i strid mot de allierade sjövägarna.
Byggnad och tekniska data
- Byggnad och sjösättning: Byggd vid Blohm & Voss i Hamburg. Sjösatt 1939 och togs i bruk 1940.
- Dimensioner och förskjutning: Fullständig förskjutning varierar efter last, men uppgå till omkring 40 000–50 000 ton beroende på källan.
- Bestyckning: Huvudbestyckning bestod av åtta 38 cm (15 tum) kanoner i fyra dubbeltorn; kompletterades av flera sekundär- och luftvärnskanoner.
- Armor och skydd: Kraftigt pansarskydd designat för att motstå träffar från samtida slagskepp, med tjockare skottbälte och barbetter kring huvudtornen.
- Fart och maskineri: Högsta fart var cirka 30 knop, driven av kraftfulla ångturbiner.
- Besättning: Full besättning var omkring 2 000–2 200 man beroende på uppdrag och tillhörande flygbesättning.
Operation Rheinübung och stridsförloppet
Den 18 maj 1941 lämnade Bismarck tillsammans med kryssaren Prinz Eugen hamn för operation Rheinübung — ett försök att slå ut allierade handelsfartyg i Atlanten och därigenom störa brittisk handel. Under uppdraget stötte de tidigt på den brittiska kryssaren HMS Hood och slagskeppet HMS Prince of Wales i en dramatisk natt- och morgonstrid den 24–25 maj.
I denna strid lyckades Bismarck och Prinz Eugen avfyra svåra eldgivningar mot Hood, som träffades av en förödande salva och exploderade; nästan hela hennes besättning gick förlorad. Förlusten av Hood väckte stor ilska i Storbritannien och inledde en intensiv jakt på Bismarck.
Jakten och sänkningen
Efter träffen på Hood jagades Bismarck av en omfattande brittisk task force. Under jakten skadades Bismarck av flygplansangrepp — bland annat lyckades brittiska Swordfish-torpedflygplan träffa fartyget och skada rorkontrollen, vilket kraftigt försämrade dess manöverförmåga.
Den 27 maj 1941 gick brittiska slagskepp och kryssare till slut till angrepp. I den sista striden utsattes Bismarck för massivt artillerield och torpedangrepp. Stridsvikten låg både i direkta träffar från brittiska fartyg och i beslutet att besättningen skulle scuttle (sänka) fartyget för att undvika att det föll i fiendens händer. Fartyget sjönk i Atlanten, och endast ett relativt litet antal av besättningen överlevde.
Förluster och överlevande
Bismarcks förlisning ledde till omfattande förluster bland fartygets besättning. En stor del av den tyska besättningen omkom, medan ett begränsat antal överlevande plockades upp av brittiska fartyg dagarna efter sjunkningen. Förlusterna i nattslaget inkluderar också HMS Hood, vars undergång blev symbolisk för brittisk sorge- och hämndvilja vid den tidpunkten.
Efterspel och historisk betydelse
- Strategiskt: Förlusten av Bismarck var ett hårt slag mot den tyska ytflottans kapacitet att hota brittiska konvojer med stora slagfartyg. Kortvariga räder och åtstramningar fortsatte, men Bismarcks försvinnande minskade risken för en liknande enhet att operera fritt i Atlantområdet.
- Moraliskt och propagandistiskt: Händelsen blev en stor propagandaseger för britterna, samtidigt som den visade på sårbarheten även hos de största slagfartygen för kombinerade flyg- och sjöattacker.
- Kontroverser: Det har diskuterats i efterhand vilken roll torpeder, direkta artillerihits och den tyska besättningens eget beslut att scuttle spelade i Bismarcks slutliga förlisning. Forskning och vittnesmål har gett en nyanserad bild där flera faktorer bidrog.
Upptäckt av vraket
Bismarcks vrak upptäcktes först 1989 av en expedition ledd av den amerikanska marinarkeologen Robert Ballard. Vraket ligger djupt på Atlanten och fynden från platsen har bidragit till forskning om slutskedet, fartygets skador och hur hon sjönk.
Arvet efter Bismarck
Bismarck lever kvar i historien som ett av andra världskrigets mest uppmärksammade örlogsfartyg: en symbol för slagfartygseran, teknisk storskalighet och de riskfyllda operationer som flottorna genomförde i kampen om sjövägarna. Berättelsen om Bismarck används fortfarande i försvarshistoriska studier, populärhistoria och dokumentärer.
Om du vill kan jag lägga till en mer detaljerad kronologi över dagarna under operation Rheinübung, visa exakta tekniska specifikationer med kilotals exakta siffror från olika källor, eller förklara i detalj de taktiska besluten som togs av befälhavarna ombord.

Bismarck var ett tyskt slagskepp från andra världskriget.
Beskrivning
Hela fartyget med alla oljereserver vägde 53165 ton. Det var ungefär 250 meter långt och 36 meter brett.
Fartyget hade åtta stora kanoner: 38 cm (15,0 tum) kanoner, som kallas tungt artilleri. Det fanns 12 mindre 15 cm (5,9 tum) kanoner och flera luftvärnskanoner FLAK-kanoner.
Den hade ett mycket tjockt pansar, till och med för dagens krigsfartyg. Den tjockaste plåten fanns runt det tunga artilleriet, där metallen var 36 cm tjock.

En datormodell av Bismarck
Operation "Rheinübung"
Först måste Bismarck nå öppet hav. Eftersom det var ett enormt slagskepp skulle få andra fartyg kunna komma tillräckligt nära för att attackera utan att förstöras, så att det kunde kontrollera ett stort havsområde.
Det första problemet för Bismarck var att passera de brittiska öarna. Den tog vägen nära Norges fjordar. Där mötte det det andra tyska fartyget Prinz Eugen. Båda fartygen nådde det öppna havet i Danmarks sund. Royal Navys slagskepp HMS Hood och HMS Prince of Wales skickades för att sänka Bismarck. "Hood" förlorade detta slag. "Hood" var mer än ett fartyg för de brittiska militära ledarna. Det var ett slags myt. Så den brittiska flottan skickade ett stort antal fartyg för att jaga Bismarck. Det fanns några kryssare, många slagskepp och några hangarfartyg. Det blev en mycket dramatisk jakt, eftersom Bismarck skadades men undkom de närmaste brittiska fartygen.
Slutligen hittades Bismarck av ett flygplan från ett av fartygen, och dess roder och propeller krossades av de torpeder som de hade med sig. Därefter gick de brittiska slagskeppen HMS King George V och HMS Rodney ner till sitt kortaste avstånd (3 km) och sköt rakt in i fartygens torn, en 16-tums granat träffade bryggan och dödade kaptenen och den tyske amiralen. Bismarck kunde nu inte röra sig, skicka radio eller slå tillbaka på grund av att dess eldledning hade träffats direkt, och den hade redan tagit in vatten på grund av duellen med HMS Hood. Ordern att överge fartyget hade givits så alla brittiska fartyg, utom två kryssare som skulle plocka upp de tyska sjömännen, lämnade Bismarck. Men de var tvungna att lämna mycket kvar eftersom en ubåt (U49) hade skickats ut för att hitta och ta Bismarcks loggbok tillbaka till Tyskland. Med risk för att Bismarck skulle tas till fånga skadade hennes sjömän henne allvarligt och hon sjönk kl. 10.39. Över 2 000 män sjönk med henne.

Bismarck och Prinz Eugen är röda och de brittiska fartygen är gula.
Frågor och svar
F: Vem byggde det tyska slagskeppet Bismarck?
S: Bismarck byggdes av Nazityskland.
F: Vilket var Bismarcks mest kända uppdrag?
S: Bismarcks mest berömda uppdrag var känt som Operation "Rheinübung".
F: Vem var Bismarck uppkallad efter?
S: Bismarck namngavs för att hedra den tyske statsmannen Otto von Bismarck.
F: Var byggdes Bismarck?
S: Bismarck byggdes på ett varv i Hamburg, Tyskland.
F: När sjösattes Bismarck?
S: Bismarck sjösattes den 14 februari 1940.
F: Vad var speciellt med slagskepp av Bismarck-klass?
S: Slagskeppet av Bismarck-klass var den största typen av slagskepp som byggdes av någon europeisk makt.
F: Fanns det något annat slagskepp i samma klass som Bismarck?
S: Ja, Tirpitz var det andra slagskeppet i samma klass som Bismarck.
Sök