George Santayana (1863–1952) — spansk-amerikansk filosof, essäist, poet

George Santayana — spansk‑amerikansk filosof, essäist och poet; känd för insiktsfulla aforismer, kulturkritik och idéer som format modern filosofi och litteratur.

Jorge Agustín Nicolás Ruiz de Santayana y Borrás (16 december 1863–26 september 1952), även känd som George Santayana, var en spansk-amerikansk akademiker, filosof, essäist, poet och romanförfattare.

Santayana är känd för sina kortfattade och ofta ironiska talesätt, sitt klara stilistiska uttryck och för en filosofi som förenar naturalism, realism och ett poetiskt sinne för metafysik.

Född i Madrid, tillbringade Santayana stora delar av sitt liv i USA där han växte upp och utbildade sig. Han studerade vid Harvard och blev senare verksam där som lärare och forskare under många år innan han på äldre dagar flyttade tillbaka till Europa. Han skrev huvudsakligen på engelska men behöll starka band till spansk kultur och språk.

Santayanas filosofiska tänkande kännetecknas av flera centrala teman:

• Naturalism och realism: Han betonade en naturalistisk syn på verkligheten och förkastade idealistiska konstruktioner som separerar upplevelse från värdena i världen.
• ”Animal faith” (djurisk tro): Santayana myntade begreppet för att beskriva den grundläggande, icke-rationella tillit till att världen är som den uppfattas — en förutsättning för praktiskt handlande trots filosofisk skepticism.
• Ontologi i tre riken: I sina senare arbeten utvecklade han en uppdelning av verkligheten i olika ”sfärer” eller riken, som rör abstrakta essenser, materiell verklighet och andliga/fenomenella erfarenheter.
• Estetik och moral: Han såg estetisk känsla och värderingar som centrala för människans liv och var noga med att analysera hur ideal, skönhet och praktiska livsregler hänger samman.

Bland hans mest betydande verk och kända skrifter märks:

• The Life of Reason – en omfattande undersökning av förnuftets roll i kultur, konst och moral.
• The Realms of Being – ett mer systematiskt ontologiskt verk där han utvecklar sin metafysik.
• Scepticism and Animal Faith – där begreppet animal faith presenteras och försvaras.
• The Sense of Beauty – en estetisk uppsats som förbinder filosofi och konstnärlig erfarenhet.
• The Last Puritan – en roman/”memoir i romanförm” som visar hans litterära sida.
• Persons and Places – självbiografiska essäer och minnen som ger inblick i hans liv och tankar.

Santayana är också berömd för ett antal aforismer som lever kvar i allmänhetens medvetande, däribland den ofta citerade formuleringen i svensk översättning: “De som inte kan minnas det förflutna är dömda att upprepa det.” Hans stilsäkra, bildrika formuleringar och kritiska distans gjorde honom populär både bland filosofer och författare.

Inflytande och eftermäle: Santayana påverkat såväl filosofi som litteratur. Hans kombination av skarpsynt filosofisk analys och poetisk stil har uppskattats av många intellektuella under 1900‑talet. Trots att hans system inte alltid följdes upp i mainstreamfilosofin, fortsätter hans begrepp (särskilt ”animal faith”) och hans estetiska resonemang att studeras och diskuteras.

Santayana avled i Rom 1952. Hans verk lever vidare som exempel på en filosofisk metod där klar begreppsbehandling kombineras med ett humanistiskt och litterärt grepp på frågor om mening, konst och vardagligt liv.

Sök med bokstav