Jean-Paul Sartre: Fransk existentialistisk filosof, författare och dramatiker
Jean-Paul Sartre — inflytelserik fransk existentialistisk filosof, författare och dramatiker; Nobelprisvägran 1964, engagerad marxist och ateist. Läs om hans liv och verk.
Jean-Paul Charles Aymard Sartre (21 juni 1905-15 april 1980) var en fransk existentialistisk filosof, romanförfattare, dramatiker, manusförfattare och kritiker. Han fick Nobelpriset i litteratur 1964, men tackade nej med motiveringen att "en författare inte bör låta sig förvandlas till en institution". Han var marxist och ateist.
Biografi och akademisk bakgrund
Jean-Paul Sartre föddes i Paris 1905. Han studerade filosofi vid École Normale Supérieure, där han knöt viktiga kontakter och formade sin intellektuella bana. Under 1920- och 1930-talen arbetade han som lärare och började publicera både filosofiska texter och skönlitterära verk. Hans livslånga intellektuella och personliga följeslagerska var Simone de Beauvoir, med vilken han utvecklade ett nära samarbete och ett öppet, komplext förhållande.
Huvudidéer inom filosofin
Sartres filosofi är centralt för den existentialistiska traditionen. Några av hans viktigaste idéer:
- Existensen föregår essensen: människan föds utan förutbestämd natur och måste själv skapa sitt väsen genom val och handlingar.
- Frihet och ansvar: människan är fundamentalt fri och därför ansvarig för sina handlingar; friheten är både en möjlighet och en börda.
- Begreppet "mauvaise foi" (självbedrägeri): människor undviker ibland frihetens krav genom att förneka sitt ansvar och leva i falskhet.
- Angest och fakticitet: ångest uppstår när man konfronteras med sin absoluta frihet; fakticitet hänvisar till de faktiska omständigheter som omger ett liv, men dessa bestämmer inte i sista hand vem man är.
Litterärt och dramatiskt författarskap
Sartre kombinerade filosofiska analyser med romaner och pjäser. Han ville ofta visa filosofiska problem genom fiktionens och teaterns formspråk.
- La Nausée (1938, svensk titel: Äcklet) är en filosofisk roman som utforskar existentiell alienation.
- L'Être et le Néant (1943, Varat och intet) är hans huvudverk i fenomenologisk-existentialistisk filosofi.
- Dramer som Huis clos (1944, Stängt rum/Ingen utväg) och Les Mains sales (1948, Smutsiga händer) behandlar moral, frihet och politiskt ansvar.
Politiskt engagemang
Sartre var starkt politiskt engagerad, särskilt efter andra världskriget. Han medverkade i motståndet mot nazismens ockupation och var aktiv i efterkrigstidens politiska debatter. Han utvecklade ett intresse för marxismen och samarbetade med olika vänsterinriktade rörelser, samtidigt som han ofta kritiserade både västerländska kapitalistiska samhällen och sovjetiska övergrepp. Han stödde bland annat koloniala frigörelser och deltog i protester och intellektuella debatter kring Vietnamkriget och andra internationella frågor.
Förläggarskap och tidskriften Les Temps Modernes
Tillsammans med Simone de Beauvoir grundade Sartre tidskriften Les Temps Modernes 1945. Den fungerade som en plattform för politiska och litterära debatter och var viktig för efterkrigstidens intellektuella liv i Frankrike.
Viktiga verk (urval)
- La Nausée (1938) – roman
- Les Chemins de la Liberté (påbörjad trilogi, 1930–1940-talet) – romanserie
- L'Être et le Néant (1943) – filosofi
- Huis clos (1944) – pjäs
- Les Mains sales (1948) – pjäs
- Critique de la raison dialectique (1960) – filosofisk och politisk analys
Pris, erkännande och kontroverser
Sartre tilldelades Nobelpriset i litteratur 1964 men avböjde det, med motiveringen att "en författare inte bör låta sig förvandlas till en institution". Han var samtidigt en polariserande figur: hyllad för sin intellektuella bredd och sitt moraliska engagemang, kritiserad för vissa politiska ställningstaganden och förhållningssätt gentemot sovjetiska regimer under delar av sin karriär.
Arv och betydelse
Sartres inflytande sträcker sig över filosofi, litteratur, drama och politisk teori. Begrepp som frihet, ansvar och "dålig tro" har blivit centrala i modern existentiell och moralfilosofisk diskussion. Hans verk läses fortfarande flitigt, både som litteratur och som grund för filosofiska och politiska debatter.
Död: Jean-Paul Sartre avled 15 april 1980. Hans liv och verk fortsätter att påverka och engagera studenter, akademiker och allmänheten världen över.
Sartres liv
Sartre föddes i Paris, Frankrike. Han studerade filosofi vid École Normale Supérieure, en skola av hög kvalitet. År 1929 tog Sartre examen med en doktorsexamen i filosofi. Sartre tjänstgjorde i den franska armén 1929-1931.
På École Normale 1929 träffade han Simone de Beauvoir, som studerade vid Sorbonne. Hon kom att bli en känd filosof, författare och feminist. De två blev oskiljaktiga och livslånga kompanjoner. År 1938 skrev Sartre romanen La Nausée (illamående). Denna berättelse förklarar existentialismens sätt att tänka. Existentialismen är ett sätt att tänka om människans frihet.
År 1939 blev Sartre inkallad till den franska armén. Frankrike var i krig med Tyskland, eftersom Tyskland hade invaderat Frankrike (andra världskriget) Sartre tillfångatogs av tyska trupper 1940 och Sartre tillbringade nio månader som krigsfånge i ett läger. Sartre släpptes från fånglägret (fängelset) 1941. Han började då arbeta som lärare igen. Han blev vän med andra författare och tänkare som Merleau-Ponty, Jean-Toussaint och Dominique Desanti samt Jean Kanapa.
1943 skrev Sartre en bok om filosofi (sätt att tänka) som heter L'Être et le Néant, vilket betyder Varande och Ingenting. I boken menade Sartre att när människor försöker anpassa sig alltför hårt till samhällets (eller landets) regler, så fattar de inte riktigt sina egna beslut. Och han drog slutsatsen att livet är en meningslös katastrof.
År 1945 startade Sartre en tidning som hette Les Temps Modernes (Moderna tider) och som innehöll artiklar om politik, konst och litteratur. Han började också skriva en grupp romaner (berättelser) som kallades Les Chemins de la Liberté (Vägen till frihet). År 1946 skrev Sartre en bok om filosofi (sätt att tänka) med titeln Existentialism is a Humanism, som förklarar existentialismen.
På 1950- och 1960-talen engagerade sig Sartre i politiken. Sartre ansåg att Frankrike borde lämna Algeriet, ett land där Frankrike hade många soldater. På 1960-talet sa Sartre att Vietnamkriget var dåligt. År 1960 skrev han Critique de la raison dialectique (Kritik av det dialektiska förnuftet). På 1960-talet hade Sartre många diskussioner med Louis Althusser, en man som också trodde på kommunismen.
Sartre dog av lungödem 1980 i Paris. Hans kropp ligger begravd i Cimetière du Montparnasse i Paris. Hans begravning besöktes av 50 000 personer.
Sök