Gottfried W. Leibniz (1646–1716) – matematiker, filosof och universalgeni

Gottfried W. Leibniz — matematiker, filosof och universalgeni: uppfann kalkyl och det binära systemet, formade filosofi, vetenskap och teknik. Upptäck hans liv och arv.

Gottfried Wilhelm Leibniz (även Leibnitz eller von Leibniz), född 1 juli 1646 (21 juni OS) — död 14 november 1716, var en framstående tysk intellektuell som i huvudsak skrev på franska och latin. Han spelade en avgörande roll inom både filosofi och matematik. Leibniz utvecklade oberoende av Newton, vad vi idag kallar differential- och integralkalkyl (kalkyl), och hans notation för derivata (t.ex. dy/dx) samt integraltecknet bidrog starkt till kalkylens spridning och användbarhet. Han konstruerade också ett tidigt mekaniskt räknemaskinsbygge (känd som Stepped Reckoner) och var den som formulerade det binära systemet, vilket senare blev en fundamental idé bakom moderna datorer.

Leibniz studerade både juridik och filosofi. Han tjänstgjorde som sekreterare och rådgivare åt flera tyska hov och adelshus; ett av dessa hus blev den brittiska kungafamiljen under den period då han var verksam. Genom sina uppdrag och sitt omfattande korrespondensnätverk påverkade han samtidens europeiska politik och diplomati.

Inom filosofin är han mest känd för sin lära om optimism — idén att vårt universum är det bästa möjliga som en allsmäktig och god Gud kunde skapa — och för begrepp som monader och förutbestämd harmoni. Han räknas till 1600-talets stora rationalister, tillsammans med René Descartes och Baruch Spinoza. Hans tänkande knöt an till den skolastiska traditionen samtidigt som det förebådade viktiga inslag i modern logik och matematisk analys.

Leibniz gjorde även betydande bidrag till fysik och teknik, och många av hans idéer återfinns långt före sin tid inom biologi, medicin, geologi, sannolikhetsteori, psykologi och informationsvetenskap. Han skrev också om politik, juridik, etik, teologi, historia och filologi, och kunde ibland uttrycka sig i vers. Hans arbeten och idéer finns spridda över tidskrifter, avhandlingar, tiotusentals brev och många opublicerade manuskript. Det finns ingen heltäckande utgåva av Leibniz' skrifter än, även om omfattande vetenskapliga utgivningsprojekt pågår; därför är en fullständig redogörelse för hans produktion fortfarande ofullständig. På grund av sin mångsidighet har Leibniz ofta kallats det sista ”universalgeniet”.

Viktiga idéer och uppfinningar

• Kalkyl: Oberoende utveckling av differential- och integralkalkyl, införde användbar notation (t.ex. dy/dx och ∫) som fortfarande används.
• Binärt talsystem: Formulerade det binära systemet, en grundidé för digitalteknik och beräkning.
• Monadologi och metafysik: Utvecklade läran om monader som grundläggande, odelbara enheter i verkligheten och tanken om förutbestämd harmoni mellan kropp och själ.
• Logik och symbolspråk: Arbetade för ett universellt symbolspråk (characteristica universalis) och en form av symbolisk logik för att klargöra och lösa filosofiska och matematiska problem.
• Tekniska konstruktioner: Byggde tidiga räknemaskiner (t.ex. Stepped Reckoner) och förespråkade mekanisering av beräkning och kunskapsbehandling.
• Praktisk vetenskaplig mångfald: Bidrag inom statistik, sannolikhet, teknik, vetenskaplig administration och biblioteks- och arkivarbete.

Tvister och eftermäle

Leibniz inledde en lång och välkänd prioritetstvist med Isaac Newton om vem som först upptäckt kalkylen; konflikten påverkade båda männens eftermäle men förändrar inte deras respektive betydelse för matematiken. I modern tid betraktas Leibniz som en central gestalt för övergången mellan klassisk skolastik och moderna vetenskapliga metoder — både som matematiker, logiker, filosof och en förespråkare för systematisk samling och spridning av kunskap.

Frågor och svar

F: Vem var Gottfried Wilhelm Leibniz?

F: När levde han?

F: Vad uppfann han?

F: Vilket språk skrev han på?

F: Hur påverkade hans uppfinningar den moderna tekniken?

F: Vilken inverkan hade han på filosofin?

Sök med bokstav