Denna förteckning omfattar större och välkända vattendrag som åtminstone delvis ligger i Frankrike. Floderna grupperas efter vilket hav eller ocean de tömmer sig i. I franskan skiljer man mellan fleuve (ett vattendrag som mynnar i havet) och rivière (en biflod som mynnar i en annan flod). I texten markeras de floder som når havet med fet stil. För vidare läsning och källhänvisningar, se externa register via referenser eller nationella databaser på statliga sidor.
Indelning efter utloppshav
- Nordsjön: här ingår huvudsakligen internationella åar där Frankrike har små avrinningsområden mot gränsen. Exempel är Rhen som bildar delar av gränsen i östra Frankrike och Escaut (Scheldt) som har sitt ursprung i norra Frankrike.
- Engelska kanalen (La Manche): flera floder i norra Frankrike mynnar i kanalen. Viktiga exempel är Seine, som rinner genom Paris, samt mindre kustfloder som Somme och andra normandiska åar.
- Atlanten: västra Frankrike domineras av stora avrinningssystem mot Atlanten. Franska huvudfloder här är Loire, Garonne (tillsammans med Dordogne som bidrar till Gironde-estuaren) samt andra kustfloder som Adour och Charente.
- Medelhavet: södra Frankrike leds vatten till Medelhavet, där Rhône är det största avrinningssystemet. Till Rhône:s biflöden hör flera viktiga älvar och åar, och andra franska medelhavsfloder som Aude och mindre kustfloder finns också.
- På Korsika: ön har många korta, branta vattendrag som når havet. Vanliga exempel är Golo och Tavignano, vilka påverkar lokal geografi och ekosystem.
- Po-bäckenet (Adriatiska havet): endast små delar av de högsta alperna i sydöstra Frankrike påverkar avrinningsområden som i slutändan når Po i Italien. Dessa områden är begränsade men hydrologiskt kopplade över nationsgränser.
Utöver dessa grupperingar är många franska vattendrag viktiga för transporter, bevattning, energiproduktion och biologisk mångfald. Floderna har historiskt format bosättningar, industristäder och jordbruksbygder; deras dalgångar har ofta fungerat som kommunikationsleder och gränser.
Miljömässigt innebär flodernas förvaltning frågor om vattenkvalitet, flödesreglering, habitat för fisk och våtmarker samt översvämningsskydd. I Europa finns samarbetsprojekt och gemensamma riktlinjer för att förbättra fish passage, minska föroreningar och bevara naturliga flodsträckor.
För en komplett alfabetisk eller detaljerad förteckning brukar nationella hydrologiska register och regionala kartverk ange varje vattendrags längd, avrinningsområde och eventuella gränsdragningar. Sök vidare via de angivna källorna ovan (källregister, officiella databaser) för fullständiga listor och kartillustrationer.