Sankt Johannes XXIII (latin: Ioannes PP. XXIII; italienska: Giovanni XXIII), född Angelo Giuseppe Roncalli (25 november 1881-3 juni 1963), var en italiensk präst i den romersk-katolska kyrkan och den 262:a påven från 1958 till 1963.

 

Pontifikat 1958–1963

Angelo Roncalli valdes till påve den 28 oktober 1958 efter påve Pius XII:s död. Han antog namnet Johannes XXIII och gick snart utanför traditionella förväntningar på en "övergångspåve". Hans tid som påve var relativt kort, men innehöll flera betydelsefulla initiativ som kom att påverka kyrkans riktning under resten av 1900‑talet.

Viktiga initiativ och dokument

John XXIII markerade sitt pontifikat med ett uttalat syfte om förnyelse, ofta sammanfattat i italienska ordet aggiornamento — att föra kyrkan in i samtiden. Bland hans viktigaste åtgärder och skrifter kan nämnas:

  • Inkallandet av Andra Vatikankoncilet — den 25 januari 1959 utfärdade han apostolisk konstitution som formellt kallade till ett ekumeniskt kyrkomöte. Konciliets första session öppnades 11 oktober 1962. Många av de stora reformerna i efterföljande år har sin grund i de diskussioner och dokument som påbörjades vid detta koncilium.
  • Encykli­ker — han utgav flera betydelsefulla lärdokument, exempelvis Ad Petri Cathedram (1959), som behandlar sanning, enhet och frihet; Mater et Magistra (1961), som tar upp kristendomens roll i social och ekonomisk utveckling; och Pacem in Terris (1963), en bred appell till "alla människor av god vilja" om fred, mänskliga rättigheter och internationellt samarbete.
  • Pastorala reformer — han uppmuntrade större lyhördhet mot samtida sociala frågor, främjade dialog med andra kristna samfund och andra religioner samt öppnade för förändringar i liturgin och kyrkans pastoralpraxis som senare konkretiserades genom konciliedokumenten.

Ekumenik och interreligiös dialog

Som tidigare diplomat (nuntiaturer i Bulgarien, Turkiet och Grekland samt apostolisk delegat i Frankrike) hade Roncalli stor erfarenhet av att möta andra kulturer och trossamfund. Som påve lade han vikt vid:

  • att främja relationer med andra kristna kyrkor och att minska spänningar mellan katolska kyrkan och ortodoxa samt protestantiska gemenskaper;
  • att förbättra förhållandet mellan katolska kyrkan och det judiska folket genom att ta avstånd från antisemitism och genom mer respektfullt språkbruk i kyrkans undervisning och böner;
  • att initiera dialog och samarbete med icke-kristna religioner, något som sedan fortsatte och fördjupades inom ramen för Andra Vatikankoncilet.

Personlighet och pastoral stil

Johannes XXIII blev känd som en varm, folklig och enkel person—många kallade honom Il Papa Buono (den gode påven). Han framträdde ofta som en pastornära ledare som gjorde gestalter av ömhet och humor, besökte sjukhus och fängelser, och sökte komma nära vanliga människors vardag. Hans stil bidrog till bilden av en kyrka som inte bara är institution utan också tjänare i samhället.

Arv och helgonförklaring

Johannes XXIII:s högst betydande historiska inverkan ligger framför allt i att han öppnade portarna för Andra Vatikankoncilet, vilket ledde till förändringar i liturgi, ekumenik, kyrkans relation till det moderna samhället och till andra religioner. Encyklikan Pacem in Terris fick stort internationellt genomslag för sina budskap om mänskliga rättigheter och fred.

Efter sin död 3 juni 1963 inleddes helgonprocessen. Angelo Roncalli blev bedömd och hedrad för sitt liv och sitt arbete och stegvis erkänd i kyrkans helgonkatalog:

  • Han blev saligförklarad (beatifierad) av påve Johannes Paulus II den 3 september 2000.
  • Han kanoniserades tillsammans med påve Johannes Paulus II av påve Franciskus den 27 april 2014.

Sammanfattande tidslinje (urval)

  • 25 november 1881 – födelse (Angelo Giuseppe Roncalli).
  • 28 oktober 1958 – vald till påve, tar namnet Johannes XXIII.
  • 25 januari 1959 – formell kallelse till Andra Vatikankoncilet.
  • 1961 – utgivande av Mater et Magistra (social lära).
  • 11 oktober 1962 – öppnandet av Andra Vatikankoncilet.
  • 11 april 1963 – utgivandet av Pacem in Terris, en global uppmaning till fred.
  • 3 juni 1963 – död.
  • 3 september 2000 – saligförklaring.
  • 27 april 2014 – kanonisering.

Betydelse idag

Johannes XXIII ses ofta som en symbol för en kyrka som strävar efter öppenhet, dialog och mänsklighet. Hans initiativ att sammankalla Andra Vatikankoncilet och hans betoning på fred och mänskliga rättigheter har lämnat ett bestående avtryck i katolska kyrkans moderna självförståelse och i dess relation till världen.