Songtsen Gampo (tibetanska: སྲོང་བཙན་སྒམ་པོ, srong btsan sgam po; 569-649) eller Songzan Ganbu (kinesiska: 松贊干布) var den 33:e tibetanska kungen och grundaren av det tibetanska riket.

Han hjälpte till att införa buddhismen i Tibet. Han hade en nepalesisk hustru som hette Bhrikuti och en Tanghustru som hette prinsessan Wencheng. Båda var buddhister. Han hjälpte också till att uppfinna det tibetanska alfabetet och gjorde klassisk tibetanska till Tibets officiella språk på den tiden.

Han kan vara född 569 eller 605. Tibet använde sin egen kalender, så vi försöker fortfarande att ta reda på det.

Tid och regeringsperiod

Enligt traditionella tibetanska krönikor regerade Songtsen Gampo under 600‑talet, ofta daterat till omkring 617–649 e.Kr. Exakta födelse‑ och startår varierar mellan källor; vissa uppgifter anger födelseår omkring 569 eller omkring 605. Skillnaderna beror delvis på att Tibet använde en egen kalender och att kronikorna skrevs senare.

Statsbildning och expansion

Songtsen Gampo brukar räknas som den kung som samlade flera tibetanska stammar och lade grunden för ett centraliserat tibetanskt rike. Han organiserade administrationen och militären, etablerade kontroll över stora delar av det tibetanska höglandet och utvidgade inflytandet i angränsande områden genom både erövringar och diplomatiska allianser.

Införandet av buddhismen och tempelbyggen

Under Songtsen Gampo introducerades buddhistiska idéer i högre grad i Tibet. Hans två mest kända hustrur — Bhrikuti, ofta beskriven som en nepalesisk prinsessa, och prinsessan Wencheng från Kinas Tangdynasti — krediteras i tibetansk tradition för att ha medfört buddhistiska bilder, texter och hantverk till Tibet.

Han sägs också ha låtit uppföra viktiga religiösa byggnader i Lhasa, däribland det som senare blev Jokhang‑templet och Ramoche‑templet, som fick central betydelse för tibetansk buddhism.

Tibetanets skrift och språk

Songtsen Gampo gav enligt traditionen order om att skapa ett skriftsystem för tibetanska språket. Den person som ofta nämns i källorna är Thonmi Sambhota, som sägs ha utvecklat den klassiska tibetanska skriften baserat på indiska alfabetiska modeller (t.ex. Gupta eller Siddham). Införandet av ett skriftspråk gjorde det möjligt att översätta buddhistiska texter och att utveckla administration och lagstiftning på skrift.

Äktenskap, diplomati och kulturella kontakter

Songtsen Gampos äktenskap med Bhrikuti och med prinsessan Wencheng hade både politiska och kulturella följder. Dessa allianser stärkte banden med Nepal och Tangkina och bidrog till ett intensivare utbyte av religiösa idéer, hantverk och konstnärliga influenser mellan Tibet, Indien, Nepal och Kina.

Arv och betydelse

Songtsen Gampo betraktas i tibetansk historieskrivning som en av de stora kulturbyggarna: han centraliserade makten, inledde en process av statsbildning, främjade buddhismen och lade grunden för det tibetanska skriftspråket och litteraturen. Många av de förändringar som tillskrivs hans tid formade Tibets religiösa och politiska utveckling under de följande århundradena.

Viktiga fakta i korthet

  • Namnet: Songtsen Gampo (tibetanska: srong btsan sgam po).
  • Traditionell datering: Regeringstid ofta angiven c. 617–649 e.Kr.; födelse uppges i olika källor omkring 569 eller 605.
  • Kultur och religion: Styrkan bakom buddhismens tidiga etablering i Tibet; byggande av Jokhang och Ramoche enligt traditionen.
  • Språk och skrift: Initierade utvecklingen av det tibetanska alfabetet och standardiseringen av klassisk tibetanska för administration och religiösa texter.
  • Diplomati: Viktiga giftermål med Bhrikuti (Nepal) och prinsessan Wencheng (Tang Kina) som stärkte kulturella och politiska kontakter.

Forskningen om Songtsen Gampo bygger både på tibetanska krönikor, kinesiska källor och arkeologiska/epigrafiska fynd. En del detaljer är omtvistade eller osäkra, men hans roll som en central gestalt i Tibets tidiga statsbildning och religiösa omvandling är allmänt erkänd.