Zhangzhung – det forntida kungadömet i västra Tibet och bonreligionen

Upptäck Zhangzhung — det forntida kungadömet i västra Tibet och dess påverkan på bonreligionen, tibetansk kultur och arkeologi.

Zhangzhung (tibetanska: ཞང་ཞུང; tibetansk pinyin: Xangxang; kinesiska: 象雄; uttalas Shangshung) var ett kungadöme i västra Kina (Tibet) och norra Indien före 700-talet. Religionen i Zhangzhung är bon, och folket kallas ibland för bonpo. Bonreligionen påverkade Tibet och den tibetanska buddhismen. Zhangzhung nämns ofta i tibetanska texter som de ursprungliga härskarna i centrala och västra Tibet.

Vi försöker fortfarande lära oss mer om dem.

Geografi och tidsram

Zhangzhung låg huvudsakligen i det området som i dag kallas västra Tibet (Ngari) och sträckte sig in i angränsande höglandsområden i nuvarande Indien och kanske Nepal. Den kulturella och politiska utvecklingen i Zhangzhung föregick det centraliserade tibetanska riket; riket var mest framträdande före och under de första århundradena efter Kristi födelse fram till 600–700‑talen, då det successivt införlivades i det expanderande tibetanska riket.

Historia och politisk struktur

Mycket av den tidiga historien om Zhangzhung är känd genom tibetanska krönikor och bontexter. Enligt dessa källor var Zhangzhung ett självständigt rike med egna härskare och en stark religiös identitet. Exakta politiska detaljer är osäkra, men arkeologiska lämningar och lokala traditioner visar spår av befästa platser, gravhögar och handelsvägar över högplatån.

Religion och kultur

Bon var den dominerande religiösa traditionen i Zhangzhung och i senare berättelser framhålls riket som bonreligionens kulturella centrum. Enligt bontraditionen härstammar grundaren Tonpa Shenrab Miwoche från Zhangzhung och bonliturgier och myter anses ha sina rötter där. Samtidigt har bon och tibetansk buddhism under århundradena påverkat varandra och assimilering, konkurrens och ömsesidigt utbyte präglade regionens andliga landskap.

Språk och skrift

Språket i Zhangzhung är fortfarande dåligt känt men omnämns i tibetanska källor som ett särskilt språk eller dialekt. Få direkta språkliga dokument finns bevarade; forskare bygger kunskap på ordlistor, lånord i tibetanska texter och några fragmentariska texter som tillskrivs Zhangzhung. Språkets släktskap inom de tibetoburmanska språken är föremål för löpande forskning.

Arkeologi och materiell kultur

Arkeologiska fynd i västra Tibet visar spår av bosättningar, befästningar och gravar som kan kopplas till förhistoriska och tidiga historiska samhällen i området. Platsen Khyunglung (även skrivet Khung-lung) i närheten av Mount Kailash nämns i traditionerna som ett viktigt centrum för Zhangzhung. Bergsmålningar, rituella lämningar och föremål som hittats omkring sjöarna och pilgrimslederna vid Mount Kailash och Manasarovar ger inblick i religiösa föreställningar och kontakter över högplatån.

Relation till Tibet och kulturarv

Zhangzhungs kultur och religion påverkade starkt det tidiga Tibet. Efter att de politiska strukturerna i området integrerades i det tibetanska riket levde många bontraditioner kvar och införlivades i lokal sed och praxis. I senare historiska skeden institutionaliserades bon i egna klosterordnar och bevarade delar av Zhangzhungs religiösa arv.

Forskning och källor

Vår kunskap om Zhangzhung bygger i huvudsak på tibetanska historiska texter, bonkällor, kinesiska annaler och arkeologiska undersökningar. Eftersom källmaterialet är fragmentariskt och ofta blandat med legendariska inslag, är tolkningar försiktiga och föremål för pågående debatt bland historiker, arkeologer och religionsforskare.

Sammanfattning

• Zhangzhung var ett viktigt kultur- och religionscentrum i västra Tibet före 700‑talet.
• Bonreligionen har djupa rötter i regionen och tillskrivs ofta ursprung från Zhangzhung enligt bontraditionen.
• Arkeologi, språkliga fragment och historiska texter ger bitvisa inblickar, men mycket är fortfarande oklart — forskningen fortsätter.

Forskare fortsätter undersöka Zhangzhungs historia genom fältarkeologi, språkliga studier och kritisk granskning av historiska källor för att bättre förstå detta forntida höglandsrike och dess inflytande på Tibet och omgivande regioner.

Var var den?

Zhang Zhung hade tre olika regioner:

1. sGob-ba, det yttre; västra Tibet, från Gilgit i väster till Dangs-ra khyung-rdzong i öster, intill sjön gNam-mtsho, och från Khotan, Xinjiang i norr till Chu-mig brgyad-cu rtsa-gnyis i söder.
2. Phug-pa, det inre; Den inre regionen sägs vara sTag-gzig (Tazig) [ofta identifierad med Baktrien, Centralasien].
3. och Bar-ba, den mellersta, som ännu inte har identifierats.

Det var ett självständigt kungadöme och omfattade hela västra Tibet.

Huvudstaden var Khyunglung, "Garudas silverpalats", sydväst om berget Kailash, med palats i den övre Sutlejdalen.

 
Kungadömen år 565  

Historia

Järnålder

Forskare grävde i Chang Tang-platån och hittade järn. Dessa kan vara Zhangzhung-järn.

Förening av Tibet

Tang-annalerna berättar att den tibetanske kejsaren Songtsen Gampo erövrade och förenade Zhangzhung. År 634 "underkastade sig Yangtong (Zhang Zhung) och olika Qiang-stammar honom helt och hållet". Gampo förenade sedan Yangtong för att besegra 'Azha eller Tuyuhun och erövra ytterligare två Qiangstammar. Därefter hotade han Songzhou (Kina) med en armé på mer än 200 000 man. Han skickade sedan gåvor av guld och siden till Tangkejsaren för att gifta sig med en prinsessa. Till en början vägrade Tangkejsaren Gaozong så Gampo attackerade Songzhou. Men Gampo gav senare upp och bad om ursäkt så kejsaren gifte honom med prinsessan Wencheng.

 
Zhangzhung och dess huvudstad Kyunglung under det tibetanska imperiet  

Sök med bokstav