William Bligh
William Bligh (9 september 1754-7 december 1817) var en engelsk officer i den brittiska flottan. Han seglade med kapten James Cook på dennes tredje och sista resa 1776. År 1787 blev Bligh kapten på HMS Bounty och seglade till Tahiti för att samla in brödfruktträd. Ett myteri på Bounty hindrade honom från att slutföra denna uppgift. År 1806 utnämndes han till guvernör för New South Wales. Efter att ha återvänt till England blev Bligh konteramiral och senare viceamiral i Royal Navy.
Tidigt liv
Bligh anslöt sig till flottan vid 16 års ålder när han blev sjöman på HMS Hunter 1770. I september 1771 bytte han fartyg och tjänstgjorde på HMS Crescent. Vid 21 års ålder (17 mars 1776) blev han befälhavare på kapten James Cooks fartyg Resolution, som ingick i Cooks tredje och sista resa. Bligh kom tillbaka till England 1780. Han lämnade Royal Navy och arbetade som kapten i handelsflottan från 1783 till 1787.
Bounty
År 1787 blev Bligh ledare för en liten expedition till Tahiti för att hämta brödfruktträd. Dessa skulle planteras i Västindien som mat till slavarna. Bounty lämnade Tahiti lastad med brödfruktträd den 4 april 1789. Tre veckor senare ledde en sjöman vid namn Fletcher Christian ett myteri (övertagande) av fartyget. Christian ville återvända till Tahiti. Denna händelse kallas för myteriet på Bounty. Bligh och 18 sjömän sattes i en liten båt, med lite mat och vatten, fyra svärd, en sextant, ett fickur, men ingen karta. De lyckades ta sig till Batavia (nuvarande Jakarta), ett avstånd på 6701 km, på 47 dagar. Bligh kom slutligen tillbaka till England i mars 1790. Han skrev en bok om myteriet som hette A Narrative of the Mutiny on board His Majesty's Ship "Bounty".
I augusti 1791 gav sig Bligh återigen ut för att hitta brödfruktträd. Han fick också i uppdrag att ta reda på mer om Torres Strait, som ligger mellan Australien och Nya Guinea. Han tog två fartyg, Providence och Assistant, och kom tillbaka till England i augusti 1793.
Den lilla båten från Bounty som tog 19 sjömän tillbaka till Batavia.
Guvernör
Bligh tillbringade de följande tio åren i den kungliga flottan. I mars 1805 fick han uppdraget som guvernör för New South Wales. Han lämnade England i februari 1806 och anlände till Sydney i augusti. En av hans uppgifter var att kontrollera tillförseln av alkohol till den unga kolonin. I Sydney vid denna tid användes alkohol som en form av pengar, vilket orsakade mycket oro bland nybyggarna. Arméofficerarna och flera andra personer i New South Wales hade monopol på att föra in alkohol i landet. De var mycket arga på Bligh eftersom han försökte kontrollera deras alkoholhandel.
Romupproret
Officerarna inledde rättsliga åtgärder mot Bligh som sedan lät arrestera en av bosättarna John Macarthur för uppvigling (försök att starta ett uppror mot regeringen). En av soldaterna, major George Johnston, släppte ut Macarthur ur fängelset och den 26 januari 1808 ledde han armén till Government House och satte Bligh i arrest. Armén tog sedan över regeringsmakten. Detta blev känt som romupproret. Efter ett år släpptes Bligh på villkor att han återvände till England. Han gick med på det, men seglade sedan till Hobart för att försöka få hjälp av överste David Collins som var guvernör i Tasmanien. Collins erbjöd ingen hjälp och Bligh stannade kvar i Hobart i ytterligare ett år.
Den brittiska regeringen skickade ut en ny guvernör, Lachlan Macquarie. Bligh och major Johnston åkte tillbaka till London och anlände den 25 oktober 1810. I den rättsliga processen befanns alla anklagelser mot Bligh vara osanna, och Johnston befanns vara skyldig. Johnson avskedades från armén och 1811 blev Bligh konteramiral och senare viceamiral. Han drog sig tillbaka till Kent. Bligh dog under ett besök i London den 7 december 1817.
Blighs arrestering
Relaterade sidor
