Camille Pissarro (född 10 juli 1830 på Saint Tomas, Jungfruöarna – avliden 13 november 1903 i Paris) var en central fransk impressionistisk målare och en viktig pionjär i övergången mellan impressionism och postimpressionism. Han föddes i en judisk familj av sefardisk portugisisk härkomst och kom tidigt i kontakt med konst genom studier i Paris och via kontakter med samtida konstnärer.

Utbildning och tidiga år

Pissarro utbildade sig i Paris och påverkades tidigt av landskapsmålarna Jean-Baptiste-Camille Corot och av realismens framträdande förespråkare som Gustave Courbet. Hans tidiga verk visar en intresserad för realism och naturtroget ljus, men han utvecklade snart en egen syn på plein air-måleriet (att måla utomhus) och ljusets betydelse för färg och form.

Roll i impressioniströrelsen

Under 1870-talet blev Pissarro en nyckelfigur för de unga konstnärerna i Paris. År 1873 var han med och bildade ett sällskap av femton blivande konstnärer; han höll ihop gruppen, organiserade möten och uppmuntrade de andra medlemmarna. Han var den enda konstnären som deltog i alla åtta av de impressionistiska utställningarna i Paris mellan 1874 och 1886. Konsthistorikern John Rewald kallade Pissarro för "de impressionistiska målarnas dekanus", inte bara för att han var den äldste i gruppen, utan också "på grund av sin visdom och sin balanserade, vänliga och varmhjärtade personlighet".

Samarbeten, experiment och stilutveckling

Pissarro var experimentell och nyfiken på nya tekniker. Han arbetade och diskuterade idéer med flera yngre konstnärer, bland andra Georges Seurat och Paul Signac, och vid omkring 54 års ålder antog han influenser från den nyimpressionistiska (pointillistiska) skolan. Samtidigt bibehöll han sitt intresse för fria, naturtroga kompositioner och återvände senare till en lösare penselföring. Hans flexibilitet gjorde att han var den enda konstnär som visade verk både inom impressionism och i den postimpressionistiska rörelsen.

Mentorskap och inflytande

Pissarro var en viktig mentor för flera av sin tids stora konstnärer. Cézanne skrev att "han var som en far för mig – en man att rådfråga och nästan som den gode Gud". Han var också en av Gauguins mentorer, och Renoir betecknade hans arbete som "revolutionärt" för hur han skildrade vardagsmänniskan utan idealisering. I varierande grad fungerade Pissarro som en fadersgestalt för impressionisterna och påverkade även Georges Seurat, Paul Cézanne, Vincent van Gogh och Paul Gauguin.

Motiv, teknik och teman

  • Han målade både landskap, lantliga scener, industri- och stadsmotiv — ofta människors dagliga arbete i natur- eller stadslandskap.
  • Pissarro betonade ljusets och färgens förändringar över tid och arbetade ofta utomhus för att fånga atmosfäriska effekter.
  • Under sina olika faser växlade han mellan lös, brokig penselföring (impressionistiskt) och en mer systematisk färgdelning (nyimpressionism), för att senare kombinera lärdomar från båda.

Senare liv och arv

Från 1884 bosatte sig Pissarro i Éragny-sur-Epte där han fortsatte att måla landskap och scener ur landsbygdslivet. Han hade flera barn, däribland Lucien Pissarro, som själv blev konstnär och grafiker. Camille Pissarro fortsatte att vara verksam ända fram till sin död i november 1903.

Pissarros betydelse ligger både i hans konstnärliga produktion och i hans roll som samverkande kraft i det sena 1800-talets konstvärld — en bro mellan generationer och rörelser. Hans verk finns i stora samlingar och museer runt om i världen och fortsätter att studeras för sin tekniska skicklighet och humanistiska skildringar av samtiden.

Var du kan se hans verk

Verk av Pissarro ingår i samlingarna hos stora museer och institutioner internationellt, bland annat i Paris, London och New York (t.ex. Musée d'Orsay, The Metropolitan Museum of Art och National Gallery), där man kan följa hans utveckling från tidig realism till hans senare impressionistiska och postimpressionistiska experiment.