Grottmålningar – förhistoriska väggmålningar, datering och tolkningar

Upptäck grottmålningarnas förtrollande värld — ursprung, datering, tolkningar och kända fynd (Lascaux, Altamira). Tekniker, motiv och teorier om förhistorisk konst.

Författare: Leandro Alegsa

28-12-2025 23:50

Grottmålningar är målningar på väggar och tak i grottor. Vanligtvis gjordes dessa målningar under förhistorisk tid. Många klassiska exempel i Europa har traditionellt daterats till mellan 10 000 och 20 000 år sedan, men nyare fynd har skjutit upp gränserna för hur gamla de kan vara. Vissa fynd i Europa och i Sydostasien visar på målningar som är över 40 000 år gamla, och de äldsta säkra dateringarna i vissa områden ligger på omkring 45 000 år eller mer. Forskare diskuterar fortfarande vissa dateringars tillförlitlighet och tolkningarna av de allra äldsta fynden.

Datering och metoder

Datering av grottmålningar är svår eftersom pigment i sig inte alltid lämpar sig för direkt datering. Vanliga metoder är:

Radiokolmetoden (14C) på organiskt material i pigment, till exempel träkol eller kolpartiklar som använts i samband med målningar.
Uran–tornmetoden (uranium-thorium) som daterar kalkavlagringar som vuxit över eller under målningarna och därmed ger ett minimalt eller maximalt ålderstal.
Optiskt stimulerad luminescens (OSL) och andra indirekta metoder när sediment eller material i grottan kan kopplas till konstnärlig aktivitet.

Dessa metoder har lett till flera omvärderingar: exempelvis dateringar i Sydostasien (Sulawesi) och i vissa europeiska grottor har visat att konstnärliga uttryck uppkom mycket tidigt i människans historia. Samtidigt finns det osäkerheter — kontaminering, återanvändning av material och tolkning av kalkavlagringarnas relation till målningen kan komplicera slutsatserna.

Varför målades grottorna? Tolkningar

Det är inte känt med säkerhet varför dessa målningar gjordes. Flera teorier finns, och de kan delvis komplettera varandra:

Ritualer och andlighet: Målningarna kan ha ingått i rituella handlingar eller shamanska praktiker, där djur och symboler spelade en roll i kontakt med andevärlden.
Jakthäxkonst eller "sympatisk magi": Att avbilda djur eller jaktscener kan ha varit ett sätt att påverka jaktlyckan genom symboliska handlingar.
Informationsöverföring och undervisning: Bilder kan ha förmedlat kunskap om djur, jakttekniker eller säsongsvariationer.
Territoriella eller sociala markörer: Konst kan ha signalerat gruppidentitet, ägande av platser eller mötespunkter.
Kulturella eller estetiska skäl: Människor kan också ha skapat konst av behov att uttrycka sig, dokumentera viktiga händelser eller för skönhets skull.

Flera målningar finns djupt inne i grottor och i områden som är svåra att nå, vilket har lett till hypoteser om att de haft särskild symbolisk betydelse snarare än att vara vardagliga dekorationer. Akustiska egenskaper i vissa målningar eller målade salar — att ljudet förstärks — har också föreslagits spela in i ritualsammanhang.

Motiv och stil

Oftast målades djur eller jaktscener. Vanliga motiv är hästar, bison, älgar, uroxar och hjortar. Ibland förekommer även handen (negativa och positiva handavtryck), mänskliga figurer (ganska sällsynta), jaktvapen och mer abstrakta tecken eller symboler som streck, prickar och spiraler.

Stilar varierar mycket mellan regioner och tidsperioder: från naturtrogna skildringar med skuggningar och perspektiv till stiliserade och schematiska tecken. I vissa grottor finns också inristningar i bergväggen bredvid målningarna.

Teknik och material

Målningarna gjordes med naturliga pigment: röd och gul ockra, hematit, manganoxid och träkol. Pigmenten kunde användas torra eller blandas med bindemedel som vatten, animaliska fetter, blod eller växtsafter (exakt vilka bindemedel som användes varierar och är ofta svåra att avgöra).

Tillämpningssätten inkluderar:

Penslar gjorda av djurhår, mossa eller fibrer.
Finger- eller handavtryck (positiva) och negativa handstenciler gjorda genom att blåsa pigment över en handsilhuett, ofta genom ett rör eller ett ihåligt ben.
Sprutning/blasning av pigment för tunna konturer och skuggor.
Inristningar eller skrafferingar i stenen för att få fram silhuetter före eller efter målning.

Spridning och kända platser

I dag finns det flera hundra kända grottor med målningar. Många berömda exempel finns i Frankrike och Spanien, men grottkonst förekommer globalt — från Europa till Sydostasien, Australien, Afrika och Amerika.

De mest kända är förmodligen grottorna i Altamira (i Spanien) och Lascaux (i Frankrike). Andra viktiga europeiska platser är Chauvet, El Castillo och flera grottor i Dordogne- och Cantabriska regionerna. I England finns Creswell Crags som ett exempel på grottkonst i Storbritannien. Ibland gjordes också målningar på klippväggar; färre av dessa har dock överlevt på grund av erosion — ett exempel är klippmålningarna i Astuvansalmi (i Finland).

Bevarande och nutida skötsel

Grottmålningar är känsliga för förändringar i mikroklimat, fukt och människors närvaro. Populära platser som Lascaux har stängts för allmänheten eller fått strikta besöksbegränsningar för att undvika skador orsakade av koldioxid, fukt, lampor och mikroorganismer. I många fall har man byggt repliker för att låta allmänheten uppleva konsten utan att hota originalen.

Forskning och bevarandearbete kombinerar arkeologi, kemi, mikrobiologi och klimatkontroll för att skydda målningarna för framtiden. Hoten inkluderar även naturligt åldrande, turism, vandalism och miljöförändringar.

Sammanfattning

Grottmålningar ger en unik inblick i förhistorisk människas tänkande, konstnärlighet och sociala liv. De visar både konstnärlig skicklighet och komplexa kulturella uttryck, men mycket återstår att förstå — särskilt kring exakta dateringarna, ursprungliga funktioner och betydelsen av många symboler. Fortsatt forskning med förbättrade dateringstekniker och tvärvetenskapliga metoder bidrar gradvis till att klargöra deras ålder och roll i människans förhistoria.

Stilar

André Leroi-Gourhan (1911-1986) har klassificerat målningarna i olika stilar:

Stil	Tidsperiod	Exempel	Förklaring
I	Chatelperronien Aurignacien	Vulvas i La Ferassie Växtätare i Belcayre	Schematiska målningar av djur, t.ex. hästar och mammutar. Ofta visas endast djurets huvud eller rygg. Linjer och prickar används ofta som komplement. Ibland visas schematiska vulvor. Exakt datering är svår.
II	Gavettien, Perigoriden, Soultréen	Par-non-par grottan Venus av Laussel	Under denna tid kan målningarna ha använts för ritualer/religiösa ändamål. Målningar på plattor, i grottans ingångsdel eller i klippskjul. De kan endast sällan hittas inne i grottan. Målningarna blir mer schematiska, och djurets hals/rygg ingår ofta i målningen. Venusfigurer dyker upp, och de är alla schematiska: benen/fötterna saknas, ansikte och armar antyds bara. Höfter, mage och bröst är mycket uttalade. Avtryck av händer finns för första gången.
III	Soultréen, tidiga Magdalenien	Lascaux Pech Merle Roc de Sers El Castillo Rocamdour	Högsta utvecklingstoppen för bergskonsten. Linjerna är finare och man försöker visa djur i rörelse. Mycket korta ben och en kropp som verkar för stor i förhållande till huvudet. De markerade linjerna på ryggen, som är mycket uttalade i stil II, är mindre uttalade. Djurens horn och hornslingor visas ofta i en perspektivisk vy. Mycket ofta är bison och hästar målade. De visas ofta i samma teckning. Andra djur visas ofta som statister. Det finns tecken som nästan alltid visas bredvid djuren. Människor visas för första gången i förhållande till djuren. Positiva och negativa avtryck av händer förekommer.
IV	Magdalenien III och IV, Magdalenien V och VI	Trois Frères Les Combarelles	De flesta grottor är i denna stil. Mobila föremål förekommer och gör det möjligt att ytterligare klassificera denna stil. Djur visas på ett mycket realistiskt sätt. Horn och horn är också realistiska, och inte längre i perspektiv. Hästar har en markerad mage och två linjer på axlarna. Bisonerna har en triangel på länden. Det finns olika symboler bredvid djuren.

Teorier

Det finns olika teorier om vad som kan ha fått människor att måla i grottor. De vanligaste förklaringarna ges nedan:

Det kan vara en form av jaktmagi som syftar till att öka antalet djur. En annan förklaring är nära besläktad och hittades genom att undersöka jägar-samlares samhällen: Dessa målningar gjordes av shamaner. Schamanen drog sig tillbaka in i grottornas mörker, gick in i ett trancetillstånd och målade sedan bilder av sina visioner, kanske med någon tanke på att dra kraft ur själva grottväggarna.
Det kan vara någon form av graffiti, som oftast gjordes av tidens unga män. Venusfigurer som har ungefär samma ålder har också hittats. Enligt denna teori fanns det många ungdomar i det dåtida samhället. De flesta av de ungdomar som målade var män, men några var kvinnor.
Målningarna kan ha gjorts av praktiska skäl: Det finns en dold symbolik som kan visa jakttekniker eller de vägar djuren tog.
Människor målade det de önskade eller drömde om. Alternativt: Dessa målningar betraktades som "konst" på den tiden. Det finns flera samhällen i dag som inte har något ord för konst, men som använder sig av samma måleri.

Äldsta kända

En målning på väggen i en indonesisk grotta är cirka 44 000 år gammal. Den visar en buffel som jagas. Förra året hittades en annan målning i Borneo.

Galleri

från La Pasiega, Spain

från Altamira, Spanien

från Chauvet, France

från Chauvet

från Lascaux, Frankrike

från Niaux cave, Frankrike

Mammuth etsning, från Pair-Non-Pair, Frankrike

Händer i Gargasgrottan, Frankrike

Relaterade sidor

Stenkonst
Övre paleolitikum

Frågor och svar

F: Vad är grottmålningar?

S: Grottmålningar är målningar på väggar och tak i grottor.

F: När gjordes dessa målningar?

S: Vanligtvis gjordes dessa målningar under förhistorisk tid.

F: Varför gjordes dessa målningar?

S: Det är inte känt varför dessa målningar gjordes. De kan ha haft en funktion för ritualer eller kan ha varit ett sätt att överföra information till andra människor.

F: Hur många grottor med målningar är kända i dag?

S: Det finns omkring 350 kända grottor med målningar.

F: Var finns de flesta av de kända grottmålningarna?

S: Många av de kända grottmålningarna finns i Frankrike och Spanien.

F: Vilka är några exempel på kända grottor med målningar?

S: Några kända grottor med målningar är Altamira i Spanien, Lascaux i Frankrike och Creswell Crags i England.

F: Vilka material användes för att rita målningarna?

S: Målningarna ritades med röd och gul ockra, hematit, manganoxid och träkol. Ibland sattes djurets siluett in i stenen först.

Sök