Graffiti är märken, repor eller teckningar som görs på en yta på en offentlig plats. De skapas ofta med färg eller sprayfärg (färg som sprutas från en burk). Ett enda märke kan kallas graffito, men ordet graffiti används vanligen i betydelsen att det finns mer än ett märke.

Graffiti kan ta formen av konst, teckningar eller ord. När det görs utan fastighetsägarens tillstånd betraktas det som vandalism. Ibland är det bara en persons namn eller ett oförskämt ord. Ibland är det en offentlig politisk protest eftersom graffiti är olagligt utan tillstånd.

Typer av graffiti

Graffiti varierar mycket i stil och syfte. Några vanliga typer är:

  • Tag – en snabb, ofta stiliserad signatur eller alias. Vanligast och enklast utförd.
  • Throw-up – större än en tag, ofta tvåfärgad och snabbt utförd med enklare bokstavsformer.
  • Piece (short for "masterpiece") – mer genomarbetad målning med flera färger, skuggor och detaljer; tar längre tid att göra.
  • Stencil – motiv skärs ur en mall och sprayas genom för att snabbt reproducera samma bild.
  • Sticker / Paste-up – färdiga bilder eller affischer som fästs på ytor.
  • Mural – stora väggmålningar, ibland beställda och lagliga, ofta med tydligt konstnärligt uttryck.

Streetkonst vs graffiti

Begreppen överlappar ofta, men en vanlig skiljelinje är avsikt och tillåtelse. Graffiti har historiskt kopplats till taggning och att markera närvaro — ofta olovligt. Streetkonst (eller gatukonst) rymmer bredare uttryck som muralmålningar, stencilkonst och installationer, och genomförs ibland med tillstånd eller som beställda projekt. Streetkonst hyllas ofta i konstsammanhang, medan illegal graffiti oftare diskuteras som skadegörelse.

Material och tekniker

De vanligaste redskapen är sprayburkar, markers, penslar, rollers, stenciler och klistermärken. Val av material påverkar utseende och hållbarhet: sprayer ger mjuka övergångar och snabba arbeten, medan penslar och rollers används för stora ytor och detaljer. Vissa konstnärer blandar tekniker för att få specifika effekter.

Lagar och konsekvenser

Att göra graffiti på annans egendom utan tillstånd kan i många länder klassas som skadegörelse eller annan brottslig handling. Konsekvenser kan vara böter, skadestånd eller i allvarliga fall fängelsestraff. För minderåriga kan andra påföljder eller ungdomsvård tillämpas. Fastighetsägare kan anmäla skador och kräva ersättning för rengöring eller omlackering.

Förebyggande och borttagning

  • Förebyggande: belysning, övervakning, snabb borttagning av taggar (”zero tolerance”), anti-graffiti-beläggningar och aktivering av ytor genom lagliga muralprojekt eller communityarbete minskar risken för ny skadegörelse.
  • Borttagning: metoderna varierar med underlag och färg — målning över, högtryckstvätt, kemiska borttagningsmedel eller specialprodukter. Professionell borttagning rekommenderas för känsliga ytor.

Kulturell betydelse och debatt

Graffiti är både subkultur och konstform. Det har rötter i urbans kultur, hiphop-scenen och ungdomsrörelser, och många graffitiartister (writers) bygger identitet, stil och reputationen i så kallade crews. Samtidigt finns en ständig samhällsdebatt om rättigheter till offentlig plats, konstnärlig frihet kontra fastighetsägares rätt, och kostnader för sanering.

Idag finns exempel där tidigare förbjuden gatukonst blivit accepterad och till och med turistattraktion — stora muralfestivaler, kommenderade väggar och samarbete mellan konstnärer och kommuner visar på en nyanserad bild av vad graffiti kan vara.

Råd för den som vill utöva laglig graffiti

  • Sök tillstånd av fastighetsägare eller delta i organisera projekt och lagliga väggar.
  • Delta i workshoppar eller samarbeta med kulturföreningar för att få erfarenhet och legitimitet.
  • Respektera lagar och andras egendom — konstnärligt uttryck når oftare bredare publik när det är genomtänkt och gjort med tillstånd.