Graffiti – vad är det? Definition, typer, streetkonst & lagar

Upptäck graffiti: definition, typer, streetkonst och lagar. Från taggar till muraler — tekniker, betydelser och vad lagen säger.

Graffiti är märken, repor eller teckningar som görs på en yta på en offentlig plats. De skapas ofta med färg eller sprayfärg (färg som sprutas från en burk). Ett enda märke kan kallas graffito, men ordet graffiti används vanligen i betydelsen att det finns mer än ett märke.

Graffiti kan ta formen av konst, teckningar eller ord. När det görs utan fastighetsägarens tillstånd betraktas det som vandalism. Ibland är det bara en persons namn eller ett oförskämt ord. Ibland är det en offentlig politisk protest eftersom graffiti är olagligt utan tillstånd.

Typer av graffiti

Graffiti varierar mycket i stil och syfte. Några vanliga typer är:

• Tag – en snabb, ofta stiliserad signatur eller alias. Vanligast och enklast utförd.
• Throw-up – större än en tag, ofta tvåfärgad och snabbt utförd med enklare bokstavsformer.
• Piece (short for "masterpiece") – mer genomarbetad målning med flera färger, skuggor och detaljer; tar längre tid att göra.
• Stencil – motiv skärs ur en mall och sprayas genom för att snabbt reproducera samma bild.
• Sticker / Paste-up – färdiga bilder eller affischer som fästs på ytor.
• Mural – stora väggmålningar, ibland beställda och lagliga, ofta med tydligt konstnärligt uttryck.

Streetkonst vs graffiti

Begreppen överlappar ofta, men en vanlig skiljelinje är avsikt och tillåtelse. Graffiti har historiskt kopplats till taggning och att markera närvaro — ofta olovligt. Streetkonst (eller gatukonst) rymmer bredare uttryck som muralmålningar, stencilkonst och installationer, och genomförs ibland med tillstånd eller som beställda projekt. Streetkonst hyllas ofta i konstsammanhang, medan illegal graffiti oftare diskuteras som skadegörelse.

Material och tekniker

De vanligaste redskapen är sprayburkar, markers, penslar, rollers, stenciler och klistermärken. Val av material påverkar utseende och hållbarhet: sprayer ger mjuka övergångar och snabba arbeten, medan penslar och rollers används för stora ytor och detaljer. Vissa konstnärer blandar tekniker för att få specifika effekter.

Lagar och konsekvenser

Att göra graffiti på annans egendom utan tillstånd kan i många länder klassas som skadegörelse eller annan brottslig handling. Konsekvenser kan vara böter, skadestånd eller i allvarliga fall fängelsestraff. För minderåriga kan andra påföljder eller ungdomsvård tillämpas. Fastighetsägare kan anmäla skador och kräva ersättning för rengöring eller omlackering.

Förebyggande och borttagning

• Förebyggande: belysning, övervakning, snabb borttagning av taggar (”zero tolerance”), anti-graffiti-beläggningar och aktivering av ytor genom lagliga muralprojekt eller communityarbete minskar risken för ny skadegörelse.
• Borttagning: metoderna varierar med underlag och färg — målning över, högtryckstvätt, kemiska borttagningsmedel eller specialprodukter. Professionell borttagning rekommenderas för känsliga ytor.

Kulturell betydelse och debatt

Graffiti är både subkultur och konstform. Det har rötter i urbans kultur, hiphop-scenen och ungdomsrörelser, och många graffitiartister (writers) bygger identitet, stil och reputationen i så kallade crews. Samtidigt finns en ständig samhällsdebatt om rättigheter till offentlig plats, konstnärlig frihet kontra fastighetsägares rätt, och kostnader för sanering.

Idag finns exempel där tidigare förbjuden gatukonst blivit accepterad och till och med turistattraktion — stora muralfestivaler, kommenderade väggar och samarbete mellan konstnärer och kommuner visar på en nyanserad bild av vad graffiti kan vara.

Råd för den som vill utöva laglig graffiti

• Sök tillstånd av fastighetsägare eller delta i organisera projekt och lagliga väggar.
• Delta i workshoppar eller samarbeta med kulturföreningar för att få erfarenhet och legitimitet.
• Respektera lagar och andras egendom — konstnärligt uttryck når oftare bredare publik när det är genomtänkt och gjort med tillstånd.

Historia

Graffiti har hittats i mycket gamla städer. I Romarriket skrev man till exempel meddelanden och karikatyrer på väggarna.^[] Graffiti finns också på många platser. Vissa människor gör väggmålningar av graffiti i stället för att bara skriva ett märke på en plats. Det användes för gott i stället för för vandalism. Den enklaste graffitin är förmodligen när en person skär (eller ritar) namnet på en älskare på ett träd med en kniv.

Idag är många graffiti mycket komplicerade blandningar av skrift och bilder. De görs ibland av gäng och appliceras med sprayfärg på byggnader, broar, vägskyltar och andra områden. Dessa är ofta signerade med en tag (på graffiti-slang, en signatur), som är en form speciell.

Graffiti kan ses som en del av hiphop eller gatuprotester. Den är ofta, men inte alltid, olaglig. Vissa städer har små områden där graffiti får göras. Ibland är graffitin mycket vacker. Vissa människor anser att graffiti inte bara är något dåligt utan också något bra, som konst. Vissa människor betalar graffitikonstnärer för att göra graffiti på sina byggnader. På 1980-talet blev vissa graffitikonstnärer som Keith Haring mycket kända.

Den moderna graffitin blev känd i New York i början av 1970-talet av arbetarklassens barn. De kallade det för "skrivande" och kallade sig själva för "writers". I en artikel i New York Times från 1971 användes begreppet "graffiti" för första gången för att referera till den nya urbana konstexplosionen som höll på att bli populär i New York. Denna period i början av 1970-talet är känd som "Originalskolan". Senare under 1980-talet kallas nästa generation av graffitikonstnärer för "Old School".

En person städar upp graffiti i Stockholm

Frågor och svar

Fråga: Vad är graffiti?

F: Hur skapas graffiti vanligtvis?

F: Vad är en graffito?

F: Vilka är de olika formerna av graffiti?

F: När betraktas graffiti som skadegörelse?

F: Är graffiti alltid en politisk protest?

F: Vad är betydelsen av att få fastighetsägarens tillstånd?

Sök med bokstav