Glada fasanen (Catreus wallichii) – sårbar art i Nepal och Himalaya

Glada fasanen (Catreus wallichii) – sårbar fasan i Nepal och Himalaya. Upptäck artens kännetecken, hot mot den och aktuella bevarandeinsatser.

Den glada fasanen (Catreus wallichii), även känd som Wallichs fasan (i Nepal: "Kahir", "Chihir"), är en sårbar art i fasanfamiljen Phasianidae. Den är den enda medlemmen av släktet Catreus.

Arten namngavs som Phasianus wallichi av den engelske zoologen Thomas Hardwicke 1827, efter den danske botanikern Nathaniel Wallich. Senare ändrades namnet till det nuvarande namnet av den engelske ornitologen John Gould.

Utseende och kännetecken

Glada fasanen är en medelstor till stor fasantyp med tydlig, lång stjärt och en karakteristisk tofs på huvudet. Färgsättningen är mestadels gråbrun och spräcklig, vilket ger god kamouflage mot stenig och buskig terräng. Hanen har ofta mer framträdande fjäderspel än honan, men båda könen är relativt diskreta i färgerna jämfört med många andra fasaner.

Utbredning och habitat

Arten förekommer i Himalaya och angränsande bergsområden, i länder som norra Pakistan, norra Indien, Nepal och Bhutan. Den förekommer i bergsskogar, buskmarker och steniga sluttningar, oftast i brant terräng och på subalpina till mellanhöjder. Glada fasanen hittas vanligen i områden med tät buskväxt och spridda skogspartier där den kan söka föda och skydd.

Ekologi och beteende

• Aktivitet: Arten är huvudsakligen dagaktiv och rör sig ofta i små flockar eller familjegrupper utanför häckningstid.
• Läten: Den har ett genomträngande, återkommande rop som ibland kan höras över dalgångar och används i kommunikationen mellan individer.
• Kost: Allätare – äter frön, bär, blad, rötter och insekter beroende på säsong och lokala resurser.
• Rörelsemönster: Främst marklevande men kan flyga upp i buskar eller till säker höjd vid fara.

Fortplantning

Häckningen sker vanligtvis under vår och sommar. Honan bygger ett gömt bo på marken i tät vegetation där hon ruvar äggen ensam. Kullar varierar, men brukar innehålla flera ägg; ungarna är snabbt rörliga och följer snart modern. Som hos många fasaner är föräldraskapet huvudsakligen honans ansvar.

Hot och bevarande

Glada fasanen är klassad som sårbar på grund av en beståndsnedgång orsakad av flera faktorer:

• Habitatförlust och fragmentering genom jordbruksexpansion, skogsavverkning och utbyggnad av infrastruktur.
• Överbetning av boskap som förändrar undervegetation och minskar lämpliga häckningsområden.
• Skogsbränder och mänskliga störningar.
• Lokalt jakttryck i vissa områden.

Bevarandeinsatser som är viktiga för arten inkluderar skydd av livsmiljöer, lagstiftning mot jakt, övervakning av populationer och lokalt samarbete med samhällen för att minska habitatförstöring. Mindre projekt för arti­kelskydd och miljöövervakning har genomförts i delar av utbredningsområdet, men arten behöver fortsatt uppföljning och förstärkt skydd.

Forskning och framtida behov

För att förbättra artens status behövs bättre data om populationstorlek och trender, spridning i olika regioner och hur olika hot påverkar lokala bestånd. Fältstudier, fångst-återfångst-undersökningar och dialog med lokala samhällen är viktiga verktyg för att utforma effektiva bevarandeåtgärder.

Vad du kan göra

• Stöd naturvårdsorganisationer och projekt som arbetar med bevarande av bergsekosystem i Himalaya.
• Sprid kunskap om arten och vikten av att bevara dess livsmiljöer.
• Vid besök i områden där arten lever, följ lokala regler, respektera skyddsområden och undvik att störa fåglar och häckningsplatser.

Beskrivning

Cheer-fasanen saknar de flesta fasaners färg och glans. Hanen har en brungul fjäderdräkt med svarta markeringar och en lång grå kam; huden i ansiktet är röd. Dess långa svans är huvudsakligen grå och brun och har 18 fjädrar, något som skiljer denna fasan från liknande arter.

Honan är mindre än hanen, har en något mattare fjäderdräkt och är kraftigare märkt, med mindre röd ansiktshud, kortare kam och saknar hanens sporrar.

Cheer-fasan med huvud på Kyoto Zoo, Japan

Distribution

Cheerfasanen är endemisk i västra Himalaya; den är spridd på höglandet och i buskmarkerna (en plats där det finns många små buskar och små örtartade växter utan träd) i de södra utlöpare, oftast från 1 455 till 3 050 meter i västra Himalaya, från norra Pakistan, genom Kashmir, Himachal Pradesh och Uttaranchal i Indien, till östra och centrala Nepal.

Undersökningar 1981 och 2003 i Dhorpatanområdet i västra Nepal visade att det fanns 70 platser där fåglar hördes, vilket tyder på att det finns många fåglar i detta område (cirka 200 fåglar). Vid en annan undersökning 2010 upptäcktes cheer fasan på 21 ropplatser i Kullu-distriktet i Himachal Pradesh.

Ett par glada fasaner från Himalaya, Indien

Frågor och svar

Fråga: Vad är en cheer pheasant?

F: Vad är det vetenskapliga namnet på cheer pheasant?

F: Är cheer fasanen den enda medlemmen i sitt släkte?

F: Vem namngav arten Phasianus wallichi och varför?

F: Vem ändrade namnet på arten till dess nuvarande namn?

F: I vilka länder är jubelfasanen även känd som "Kahir" och "Chihir"?

F: Vilken bevarandestatus har cheer pheasant?

Sök med bokstav