Cilier
Ett cilium (i plural cilier) är en organell som finns i eukaryota celler. Cili är slanka utskjutande delar som sticker ut från den mycket större cellkroppen.
Det finns två typer av cilier:
- rörliga cilier, som slår mot vätskan utanför cellen.
- icke-motila eller primära cilier, som vanligtvis fungerar som sensoriska organeller.
Hos eukaryoter utgör cilier och flageller tillsammans en grupp organeller som kallas undulipodier. Eukaryotiska cilier är strukturellt identiska med eukaryotiska flageller, även om man ibland skiljer på funktion och/eller längd.
Rörliga cilier finns på protistciliater som Paramecium. Det är med hjälp av dem som Paramecium förflyttar sig. De finns också på epitelcellerna i många inre organ hos metazoer, t.ex. matsmältningssystemet och lungornas luftrör.
SEM-mikrograf av cilier som sticker ut från respiratoriskt epitel i lungorna.
Cili hos metazoer
Icke-motila (eller primära) cilier förekommer vanligtvis en per cell; nästan alla däggdjursceller har ett enda icke-motilt primärt cilium. Dessutom finns exempel på specialiserade primära cilier i människans sinnesorgan, t.ex. ögat och näsan:
- Det yttre segmentet av stavfotoreceptorcellen i det mänskliga ögat är anslutet till cellkroppen med ett specialiserat icke-motilt cilium.
- Den dendritiska knoppen i luktneuronen, där luktreceptorerna är placerade, innehåller också icke-motila cilier (cirka 10 cilier per dendritisk knopp).
Status för cilier
Cili är strukturellt nästan identiska med de mycket större flagellerna. Så mycket att det har föreslagits att protister som har någon av dem bör förenas i fylum Undulipodia. Tidigare hade Margulis föreslagit att Ciliaterna ensamma skulle placeras i en fylum Ciliophora. Protista är visserligen en samling olikartade encelliga former, men medan en mer sofistikerad taxonomi är under utveckling (förändring) är Protista fortfarande en användbar term.
Cilior och flageller är cellorganeller, specialiserade enheter som utför väldefinierade funktioner, precis som mitokondrier och plastider. Det är numera ganska säkert att alla eller de flesta av dessa organeller har sitt ursprung i en gång oberoende prokaryoter (bakterier eller arkéer) och att eukaryotcellen är ett "samhälle av mikroorganismer" som arbetar tillsammans i "ett konvenansäktenskap".
Frågor och svar
F: Vad är ett cilium?
S: Ett cilium är en organell som finns i eukaryota celler.
F: Vilka är de två typerna av cilier?
S: De två typerna av cilier är rörliga cilier och icke-rörliga, eller primära cilier.
F: Vilken är funktionen hos rörliga cilier?
S: Motila cilier slår mot vätskan utanför cellen och finns hos protistciliater som Paramecium. Det är med hjälp av dem som Paramecium förflyttar sig. De finns också på epitelcellerna i många inre organ hos metazoer, t.ex. matsmältningssystemet och lungornas luftrör.
F: Vad är funktionen hos icke-motila eller primära cilier?
S: Icke-motila eller primära cilier fungerar vanligtvis som sensoriska organeller.
F: Vad är undulipodia?
S: Undulipodia är en grupp organeller som omfattar cilier och flageller.
F: Är eukaryotiska cilier och flageller strukturellt identiska?
Svar: Ja, eukaryotiska cilier är strukturellt identiska med eukaryotiska flageller, även om man ibland skiljer på funktion och/eller längd.
F: Var finns rörliga cilier?
S: Rörliga cilier finns på protistciliater som Paramecium, liksom på epitelcellerna i många inre organ hos metazoer, t.ex. matsmältningssystemet och lungornas luftrör.
