Cilier: struktur, funktion och typer – rörliga & primära cilier

Upptäck cilier: struktur, funktion och skillnader mellan rörliga och primära cilier — deras roll i cellrörelse, signalering och organfunktion.

Författare: Leandro Alegsa

19-01-2026 15:29

Ett cilium (plural cilier) är en organell som finns i eukaryota celler. Cilier är slanka utskjutande delar som sticker ut från den mycket större cellkroppen och kan ha antingen rörelse- eller sensorfunktioner.

Struktur

Den centrala strukturen i en eukaryot cili kallas axonemen. Den består av mikrotubuli organiserade i ringar och förbinds med proteiner som dyneinar, nexin och radialspikar. Vanliga strukturer och termer:

9+2-arrangemang: nio mikrotubulidubletter i en ring runt två ensamma centrala mikrotubuli — typiskt för rörliga cilier.
9+0-arrangemang: nio dubletter utan de centrala mikrotubuli — vanligen i primära (icke-motila) cilier, men även i vissa motila nodalcilier.
Basalkropp (basal body): en modifikation av en centriol vid cellens yta som fungerar som utgångspunkt för ciliens uppbyggnad.
Transition zone: området mellan basalkropp och axonem som fungerar som en selektiv port för proteintrafik till cilia.

Funktioner

Cilier fyller flera viktiga funktioner beroende på typ och vävnad:

Rörelse: Rörliga cilier slå för att flytta celler eller förflytta vätska över epitel. Exempel är ciliära rörelser i lungornas luftrör som transporterar slem och partiklar, och hos protister som Paramecium för förflyttning.
Transport i reproduktionssystemet: cilier i äggledare hjälper till att föra äggcellen mot livmodern.
Sensoriska funktioner: primära cilier fungerar ofta som antenner för cellen, uppfattar mekaniska eller kemiska signaler och är viktiga i signalvägar som Hedgehog.
Vätskeflöde i hjärnan: ependymala cilier i ventriclarna driver cirkulation av cerebrospinalvätska.
Fotoreception och lukt: specialiserade ciliumstrukturer finns i fotoreceptorernas anslutningsområde och i luktneuroner där de bär receptorer.

Typer av cilier

Rörliga cilier — slår mot vätskan utanför cellen och har oftast ett 9+2-axonem. De förekommer i cellag som behöver aktiv förflyttning av cellen eller av omgivande vätska.
Icke-motila eller primära cilier — fungerar vanligtvis som sensoriska organeller och har ofta ett 9+0-axonem. Varje cell har vanligen en primär cilie (monocilium).

Utöver dessa finns specialiserade varianter som multicilier (många rörliga cilier på samma cell) och nodalcilier i embryon (ofta 9+0 men motila, viktiga för vänster‑höger‑osymmetri).

Biogenes och underhåll

Ciliers uppbyggnad och underhåll kräver intraflagellär transport (IFT): proteinkomplex och motorproteiner (kinesin-2 för anterograd transport och dynein-2 för retrograd) förflyttar byggstenar längs axonemen. Ciliogenes initieras vid basalkroppen och är strikt reglerad av cellcykeln och signalvägar.

Klinisk betydelse

Defekter i ciliers struktur eller funktion ger upphov till flera sjukdomstillstånd (ciliopatier). Exempel:

Primär ciliedyskinesi (PCD): defekter i dyneinar eller andra axonemala komponenter leder till försämrad lungstädning, kroniska luftvägsinfektioner, och ofta infertilitet. Kartagener-syndrom (situs inversus, kronisk bronkit, och bronkiektasier) är en form av PCD.
Polycystisk njursjukdom: vissa former kopplas till defekter i primära cilier i njurtubuli som påverkar signalering och vätskebalans.
Andra ciliopatier: kan ge ögon-, hjärn- och skelettpåverkan beroende på vilka celltyper som drabbas.

Var hittar man cilier?

Hos eukaryoter utgör cilier och flageller tillsammans en grupp organeller som kallas undulipodier. Eukaryotiska cilier är strukturellt identiska med eukaryotiska flageller, även om man ibland skiljer på funktion och/eller längd. Rörliga cilier finns på protistciliater som Paramecium. Det är med hjälp av dem som Paramecium förflyttar sig. De finns också på epitelcellerna i många inre organ hos metazoer, t.ex. matsmältningssystemet och lungornas luftrör.

Studier och detektion

Cilier studeras med elektronmikroskopi för högupplöst strukturanalys, och med immunofärgning (t.ex. mot acetylerat tubulin) i lättmikroskopi för att lokalisera cilier i vävnader. Funktionella tester, såsom mätning av cilierörelser eller genetik för kända ciliogenes‑gener, används vid diagnostik av ciliopatier.

Sammanfattningsvis är cilier mångsidiga organeller med centrala roller i cellrörelse, vätsketransport och cellkommunikation. Deras komplexa uppbyggnad och känslighet för genetiska störningar gör dem viktiga både i normal fysiologi och i sjukdom.

SEM-mikrograf av cilier som sticker ut från respiratoriskt epitel i lungorna.

Cili hos metazoer

Icke-motila (eller primära) cilier förekommer vanligtvis en per cell; nästan alla däggdjursceller har ett enda icke-motilt primärt cilium. Dessutom finns exempel på specialiserade primära cilier i människans sinnesorgan, t.ex. ögat och näsan:

Det yttre segmentet av stavfotoreceptorcellen i det mänskliga ögat är anslutet till cellkroppen med ett specialiserat icke-motilt cilium.
Den dendritiska knoppen i luktneuronen, där luktreceptorerna är placerade, innehåller också icke-motila cilier (cirka 10 cilier per dendritisk knopp).

Status för cilier

Cili är strukturellt nästan identiska med de mycket större flagellerna. Så mycket att det har föreslagits att protister som har någon av dem bör förenas i fylum Undulipodia. Tidigare hade Margulis föreslagit att Ciliaterna ensamma skulle placeras i en fylum Ciliophora. Protista är visserligen en samling olikartade encelliga former, men medan en mer sofistikerad taxonomi är under utveckling (förändring) är Protista fortfarande en användbar term.

Cilior och flageller är cellorganeller, specialiserade enheter som utför väldefinierade funktioner, precis som mitokondrier och plastider. Det är numera ganska säkert att alla eller de flesta av dessa organeller har sitt ursprung i en gång oberoende prokaryoter (bakterier eller arkéer) och att eukaryotcellen är ett "samhälle av mikroorganismer" som arbetar tillsammans i "ett konvenansäktenskap".

Frågor och svar

F: Vad är ett cilium?

S: Ett cilium är en organell som finns i eukaryota celler.

F: Vilka är de två typerna av cilier?

S: De två typerna av cilier är rörliga cilier och icke-rörliga, eller primära cilier.

F: Vilken är funktionen hos rörliga cilier?

S: Motila cilier slår mot vätskan utanför cellen och finns hos protistciliater som Paramecium. Det är med hjälp av dem som Paramecium förflyttar sig. De finns också på epitelcellerna i många inre organ hos metazoer, t.ex. matsmältningssystemet och lungornas luftrör.

F: Vad är funktionen hos icke-motila eller primära cilier?

S: Icke-motila eller primära cilier fungerar vanligtvis som sensoriska organeller.

F: Vad är undulipodia?

S: Undulipodia är en grupp organeller som omfattar cilier och flageller.

F: Är eukaryotiska cilier och flageller strukturellt identiska?

Svar: Ja, eukaryotiska cilier är strukturellt identiska med eukaryotiska flageller, även om man ibland skiljer på funktion och/eller längd.

F: Var finns rörliga cilier?

S: Rörliga cilier finns på protistciliater som Paramecium, liksom på epitelcellerna i många inre organ hos metazoer, t.ex. matsmältningssystemet och lungornas luftrör.

Sök