Kackerlacka – fakta, arter och skadedjur i hemmet

Allt om kackerlacka: arter, fakta, vilka som invaderar hemmet och smarta sätt att förebygga och bekämpa skadedjur effektivt.

Kackerlackan är en insekt i underordningen Blattaria i ordningen Blattodea. Det finns 4 000 arter. Omkring 30 arter invaderar människans hem. Detta är mindre än 1 % av alla kackerlackaarter. Fyra arter är skadedjur.

Utseende och biologi

Kackerlackor har en tillplattad, oval kropp, långa känselantenn­er och ett skyddande huvudsköld (pronotum). Storleken varierar från bara några millimeter upp till flera centimeter beroende på art. Många arter har vingar, men flygförmågan varierar: vissa flyger bra, andra kryper mest.

De genomgår ofullständig förvandling (hemimetabola): ägg läggs i äggkapslar (ootheca) som innehåller flera ägg, därefter kläcks nymfer som genomgår flera nymfstadier innan de blir vuxna. Livslängd varierar med art och miljö — från några månader till över ett år under gynnsamma förhållanden.

Vanliga arter som blir skadedjur i hemmet

• Tysk kackerlacka (Blattella germanica) — liten, snabb förökning, vanlig i kök och restauranger.
• Amerikansk kackerlacka (Periplaneta americana) — större art, ofta i källare, avloppssystem och värmeöppningar; kan flyga vid varmare temperaturer.
• Orientalisk kackerlacka (Blatta orientalis) — mörk, föredrar fuktiga och svala platser som källare och avlopp.
• Brunbandad kackerlacka (Supella longipalpa) — mindre art som trivs i möbler och elektrisk utrustning, ofta inomhus.

Var finns de och hur kommer de in i hemmet?

Kackerlackor finns över hela världen, särskilt i varmare klimat och miljöer där det finns mat, fukt och gömställen. De kommer in i hem via rörgenomföringar, sprickor i grund och väggar, öppna dörrar och fönster samt med transport av förnödenheter och begagnade möbler. I städer sprids de även via avlopps- och värmesystem.

Hälsorisker

Kackerlackor sprider inte sjukdomar på samma sätt som vissa andra vektorer, men de kan:

• kontaminera livsmedel och ytor med bakterier och parasiter som de bär på kropp och i spillning;
• framkalla allergiska reaktioner och förvärra astma, särskilt hos barn, genom hudavlagringar, ägg och avföring;
• orsaka obehag och psykisk stress vid svåra angrepp.

Förebyggande och bekämpning

Förebyggande åtgärder är ofta effektivast:

• Håll rent och fritt från matrester: diska, sopa och torka av ytor regelbundet.
• Förvara mat i täta behållare och töm sopor ofta.
• Åtgärda fuktskador och täpp till sprickor, springor och rörgenomföringar där kackerlackor kan ta sig in.
• Använd fällor för övervakning och lokala betesmedel (gelbeten) där angrepp upptäcks.
• Vid större problem kan professionell skadedjursbekämpning behövas — de kan använda riktade åtgärder och ge råd om långsiktig förebyggning.

Vid användning av bekämpningsmedel ska man följa säkerhetsanvisningar noggrant och tänka på barn och husdjur.

Ekologisk roll och vanliga myter

I naturen spelar kackerlackor en viktig roll som nedbrytare — de hjälper till att bryta ner dött växt- och djurmaterial och återföra näring till marken. Samtidigt finns många myter kring kackerlackor (till exempel att de skulle överleva kärnvapenexplosioner eller leva i åratal utan huvud). Vissa myter är överdrivna: kackerlackor kan överleva en tid utan huvud men dör slutligen av uttorkning eller svält.

Om du misstänker att du har ett angrepp är det bra att agera tidigt: kombinera förbättrad hygien med mekaniska åtgärder (fällor, tätning av ingångar) och vid behov professionell hjälp för att få bort kackerlackorna effektivt.

Sök med bokstav