Kollektivism | typ av etik som bygger på att människor är en grupp
Kollektivism är en sorts etik som bygger på att människor är en grupp. Dess motsats är individualism som bygger på att människor är individer. Kollektivister fokuserar på vad som är bra för en hel grupp. Individualister fokuserar på vad som är bra för varje person. Kollektivism och individualism är filosofiska ståndpunkter och är också en del av politiken.
Ordet "individualism" användes ursprungligen av socialister för att attackera sina fiender. De sa att individualister var själviska för att de inte stödde socialismen. I stället stöder individualister att människor är oberoende och strävar efter sina egna mål. De tror också på att ha många friheter.
Kollektivister anser att en person inte är lika viktig som en grupp med många människor. De anser ofta att människor bör kompromissa för att göra saker och ting bättre för varandra i stället för bara för sig själva. De anser också att det inte är bra att låta någon göra vad han eller hon vill om det skadar många andra människor. Kollektivism har många olika typer. Det kan betyda att man tjänar sitt samhälle, sin regering, sin sociala klass, sin ras eller någon annan grupp.
Det här diagrammet visar den grundläggande skillnaden mellan individualism och kollektivism.
Forskning
- 1930 jämförde Max Weber kollektivism och individualism inom religionen. Han ansåg att protestanter var mer individualistiska och oberoende, medan katoliker var mer inriktade på hierarki och gemenskap.
- Den tyske sociologen Ferdinand Tönnies beskrev en tidig modell för kollektivism och individualism med hjälp av begreppen Gemeinschaft (gemenskap) och Gesellschaft (samhälle). Gemeinschaft-förhållanden, där kommunalism prioriteras, ansågs vara karakteristiska för små bysamhällen på landsbygden. Antropologen Redfield (1941) upprepade denna uppfattning i ett arbete där han kontrasterade folksamhället mot stadssamhället.
- Hofstede (1980) var mycket inflytelserik när han inledde en era av tvärkulturell forskning där jämförelser görs längs dimensionen kollektivism kontra individualism. Hofstede begreppsliggjorde kollektivism och individualism som en del av ett enda kontinuum, där varje kulturell konstruktion representerar en motsatt pol. Författaren karakteriserade individer som stödde en hög grad av kollektivism som inbäddade i sina sociala sammanhang och som prioriterade gemensamma mål framför individuella mål.
Frågor och svar
Fråga: Vad är kollektivism?
S: Kollektivism är en sorts etik som bygger på att människor utgör en grupp. Den fokuserar på vad som är bra för hela gruppen, snarare än individuella intressen.
F: Hur skiljer den sig från individualism?
S: Individualism bygger på att människor är individer och fokuserar på vad som är bra för varje person. Den stöder att människor är självständiga och strävar efter sina egna mål, samt att de har många friheter. Kollektivismen å andra sidan anser att en person inte är lika viktig som en grupp med många människor och uppmuntrar ofta till kompromisser för att göra saker och ting bättre för alla i stället för bara för en själv.
F: Är kollektivism en del av politiken?
S: Ja, kollektivism och individualism är båda filosofiska ståndpunkter som också är en del av politiken.
F: Varifrån kommer ordet "individualism"?
S: Ordet "individualism" användes ursprungligen av socialister för att attackera sina fiender som inte stödde socialismen.
F: Vilka typer av kollektivism finns det?
S: Det finns många olika typer av kollektivism som kan innebära att man tjänar sitt samhälle, sin regering, sin sociala klass, sin ras eller någon annan grupp.
