Konfliktlösning

Kulturbaserad

Konfliktlösning som både yrkesutövning och akademiskt område är mycket känsligt för kulturell bakgrund. I västerländska kulturer, t.ex. Kanada och Förenta staterna, innebär framgångsrik konfliktlösning vanligtvis att man främjar kommunikation mellan parterna och problemlösning som uppfyller deras underliggande behov. I dessa situationer talar konfliktlösare ofta om att hitta en win-win-lösning, eller ett ömsesidigt tillfredsställande scenario, för alla inblandade (se Fisher och Ury (1981), Getting to Yes). I många icke-västerländska kulturella sammanhang, t.ex. i Afghanistan, Vietnam och Kina, är det också viktigt att hitta "win-win"-lösningar, men vägen dit kan vara mycket annorlunda. I dessa sammanhang kan direkt kommunikation mellan de stridande parterna som uttryckligen tar upp de frågor som står på spel i konflikten uppfattas som mycket oförskämd, vilket förvärrar konflikten och fördröjer lösningen. I stället kan det vara meningsfullt att involvera religiösa ledare, stam- eller samhällsledare, kommunicera svåra sanningar indirekt genom en tredje part och lägga fram förslag genom berättelser (se David Augsberger (1992), Conflict Mediation Across Cultures). Interkulturella konflikter är ofta de svåraste att lösa, eftersom förväntningarna hos de stridande parterna kan vara mycket olika och det finns många tillfällen till missförstånd.

Hos djur

Konfliktlösning har också studerats hos icke-människor, som hundar, katter, apor, ormar, elefanter och primater (se Frans de Waal, 2000). Aggression är vanligare bland djurs släktingar och inom en grupp än mellan grupper. Istället för att skapa ett avstånd mellan individerna var dock primaterna mer intima under perioden efter den aggressiva händelsen. Dessa intimiteter bestod av grooming och olika former av kroppskontakt. Stressreaktioner, som ökad hjärtfrekvens, minskar vanligtvis efter dessa försoningssignaler. Olika typer av primater, liksom många andra arter som lever i grupper, visar olika typer av försonande beteende. Att lösa konflikter som hotar samspelet mellan individerna i en grupp är nödvändigt för överlevnaden och har därför ett starkt evolutionärt värde. Dessa resultat motsäger tidigare existerande teorier om aggressionens allmänna funktion, dvs. att skapa utrymme mellan individer (som först föreslogs av Konrad Lorenz), vilket verkar vara mer fallet vid konflikter mellan grupper än inom grupper.

Förutom forskning på primater har biologer börjat utforska försoning hos andra djur. Fram till nyligen har litteraturen om försoning hos andra djur än primater bestått av anekdotiska observationer och mycket få kvantitativa uppgifter. Även om fredligt beteende efter konflikter hade dokumenterats ända sedan 1960-talet var det inte förrän 1993 som Rowell för första gången uttryckligen nämnde försoning hos vilda får. Sedan dess har försoning dokumenterats hos fläckiga hyenor, lejon, delfiner, dvärgmungor, tamgetter och tamhundar.

Karriärer

Konfliktlösning är ett växande område för yrkesutövning, både i USA och runt om i världen. De eskalerande kostnaderna för konflikter har ökat användningen av tredje part som kan fungera som skiljedomare, medlare, förmedlare, ombudsmän eller konfliktspecialister för att lösa konflikter. I själva verket har hjälporganisationer och utvecklingsorganisationer lagt till fredsbyggande specialister i sina team. Många av de stora internationella icke-statliga organisationerna har också sett ett växande behov av att anställa personer som är utbildade i konfliktanalys och konfliktlösning. Denna utvidgning av området har dessutom resulterat i ett behov av konfliktlösare som kan arbeta i en mängd olika miljöer, t.ex. inom företag, domstolsväsendet, statliga myndigheter, ideella organisationer, statliga myndigheter och utbildningsinstitutioner som verkar över hela världen.

Utbildning

Universitet över hela världen erbjuder studieprogram som rör konfliktforskning, analys och praktik. Vid Cornell University School of Industrial and Labor Relations (ILR) finns Scheinman Institute on Conflict Resolution, som erbjuder utbildning på grundnivå, avancerad nivå och yrkesutbildning i konfliktlösning. Ytterligare utbildningsprogram på forskarnivå erbjuds vid Georgetown University, Eastern Mennonite University och Trinity College Dublin. George Mason Universitys Institute of Conflict Analysis and Resolution erbjuder grundutbildning, certifikat och masterprogram i konfliktanalys och konfliktlösning samt ett doktorandprogram i filosofi om konflikt och konfliktlösning. Många studenter som avslutar ett doktorandprogram kommer in på området som forskare, teoretiker, analytiker, beslutsfattare och professorer inom högre utbildning.

Pax Ludens Foundation i Nederländerna är dessutom en organisation som sätter ihop simuleringar av konfliktlösning i ett scenario för internationella relationer för att hjälpa eleverna att lära sig mer om hur konflikter uppstår i den internationella politiken.

Konfliktlösning är ett växande intresseområde inom brittisk pedagogik, där både lärare och elever uppmuntras att lära sig mer om mekanismer som leder till aggressiva handlingar och mekanismer som leder till fredliga lösningar.

I många skolor i Storbritannien har konfliktlösning nu blivit en integrerad del av SEAL-programmet (Social and Emotional Aspects of Learning), eftersom det stämmer överens med SEAL-principerna om att utveckla sociala färdigheter och förståelse för sina egna känslor.

I Indien erbjuder Nelson Mandela Centre for Peace vid Jamia Millia Islamia-universitetet i New Delhi en masterutbildning i konfliktanalys och fredsbyggande.

Relaterade sidor

• Lösning av tvister
• Samarbetsrätt
• Skilsmässa i samarbete
• Dialog
• Familjeterapi
• Interpersonell kommunikation
• Medling
• Förhandlingar
• Talaq - ett sista steg i äktenskapet enligt islamisk rättspraxis.