Oberoende staters samvälde (CIS) – Definition, historia och medlemsländer
Oberoende staters samvälde (CIS) – definition, historia och medlemsländer. Upptäck bildandet efter Sovjetunionens upplösning, medlemsändringar och organisationens roll.
Oberoende staters samvälde (OSS, på engelska CIS) är en konfederation av länder som tidigare utgjorde Sovjetunionen. Organisationen bildades i samband med Sovjetunionens upplösning i slutet av 1991 och har sedan dess fungerat som en plattform för politiskt, ekonomiskt och säkerhetsrelaterat samarbete mellan de tidigare sovjetrepublikerna.
Historia och bildande
Den 8 december 1991 möttes ledare från Ryssland, Vitryssland och Ukraina i naturreservatet Belovezhskaya Pushcha i Vitryssland. De diskuterade skapandet av Oberoende staters samvälde (CIS) i stället för Sovjetunionen. De nådde en överenskommelse på många punkter och undertecknade ett dokument som skapade OSS. I en av dessa punkter angavs att alliansen skulle vara öppen för alla Sovjetunionens republiker. Andra nationer med liknande mål kunde också ansluta sig till OSS.
Sovjetunionen hade 15 republiker: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan, Georgien, Estland, Lettland och Litauen. Den 6 september 1991 erkände Sovjetunionen Estlands, Lettlands och Litauens självständighet. Av de återstående 12 republikerna anslöt sig alla (utom Georgien) till OSS. Innan de anslöt sig till OSS, den 21 december 1991, möttes ledarna för dessa 11 länder i Kazakstan för att godkänna det ursprungliga OSS-avtalet av den 8 december 1991. I december 1993 anslöt sig även Georgien till OSS. Den 26 augusti 2006 lämnade Turkmenistan det permanenta medlemskapet och blev associerad medlem. Den 15 augusti 2008 lämnade Georgien OSS-medlemskapet, och Georgiens OSS-medlemskap upphörde officiellt den 17 augusti 2009.
I och med bildandet av Oberoende staters samvälde (CIS) upphörde Sovjetunionen att existera. Det var Sovjetunionens upplösning. Många anser att Ryssland i och med CIS fortsätter att ha viss kontroll över de tidigare republikerna i Sovjetunionen.
Medlemskap — vem är med idag?
Medlemskap i CIS har varierat över tiden. De tre baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen) erkändes som självständiga tidigt och gick inte med i CIS. Av de forna sovjetrepublikerna har flera varit aktiva i organisationen medan andra begränsat eller avslutat sitt deltagande.
- Fullvärdiga medlemmar (vanligt deltagande): bland annat Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan och Uzbekistan.
- Associerade medlemmar/observerande status: Turkmenistan har en särskild ställning (associerad medlem sedan 2006 enligt tidigare redovisning).
- Tidigare medlemmar eller stater med begränsat deltagande: Ukraina var en av grundarna men ratificerade inte CIS-stadgan som gjorde organisationen till en formell internationell organisation och har successivt avslutat sitt deltagande i CIS:s organ (formellt avslut 2018). Georgien lämnade formellt 2009 efter konflikten 2008.
Organisation och institutioner
CIS är i grunden en intergovernmental organisation — inte en federation. De viktigaste beslutsfattande organen är:
- Rådet för statschefer (möten på högsta nivå mellan medlemsstaternas presidenter).
- Rådet för regeringschefer (premiärministrar och regeringar).
- Rådet för utrikesministrar och andra tematiska ministerråd (för försvar, ekonomi, etc.).
- Verkställande kommittén (Executive Committee) med säte i Minsk, som hanterar administration och samordning.
Huvudkontoret för CIS ligger i Minsk, Vitryssland. Ryska är den dominerande arbetsspråket och fungerar i praktiken som samarbets- och arbetslingua inom organisationen.
Avtal, samarbete och gränsöverskridande initiativ
Under 1990‑talet och början av 2000‑talet undertecknades flera ramavtal inom CIS-ramverket för att reglera frihandel, gränssamarbete, transporter, militärt samarbete och rättsliga frågor. Exempel på områden där länderna har sökt samordning:
- Ekonomiskt samarbete och frihandelsavtal mellan vissa medlemmar.
- Säkerhets- och försvarssamarbete — vissa länder samarbetar också inom andra format, till exempel den kollektivt försvarsorganisationen CSTO (som inte är identisk med CIS).
- Samarbete inom civil luftfart, transporter, energifrågor och rättsligt bistånd.
Kritik och organisationens nutida roll
CIS:s betydelse har minskat och varierar mellan medlemsstater. Kritiken som ofta framförs inkluderar:
- Att CIS i praktiken är ett löst ramverk med begränsade överstatliga verktyg och att genomförandet av beslut är ojämnt.
- Att Ryssland har ett oproportionerligt inflytande över vissa frågor, vilket gör att organisationen ibland ses som ett instrument för rysk geopolitik.
- Att flera medlemsstater prioriterat andra integrationsformer (t.ex. EU, EAEU, bilaterala avtal) framför aktivt CIS-medlemskap.
Samtidigt fungerar CIS fortfarande som en mötesplats för politisk dialog, praktiskt samarbete och hantering av vissa post‑sovjetiska frågor (passfrågor, transporter, fungerande avtal som fortfarande används i vardagen). Organisationens roll är alltså både begränsad och pragmatisk — den varierar beroende på vilka stater som aktivt vill använda plattformen.
Viktiga juridiska och praktiska punkter
- Ingen rättslig efterträdare: OSS är inte en juridisk efterträdare till Sovjetunionen. Ryssland betraktas internationellt som den stat som övertog Sovjetunionens plats i vissa internationella organ (till exempel FN:s säkerhetsråd), men CIS är en separat organisation för samarbete mellan självständiga stater.
- Olika nivåer av deltagande: Medlemsstaternas engagemang i CIS skiljer sig åt — från aktivt deltagande till praktiskt obefintligt engagemang eller formella utträden.
- Språk: Ryska är arbetsspråk i many CIS-organ.
Sammanfattning
Oberoende staters samvälde bildades i ett ögonblick av snabb geopolitisk omvandling i slutet av 1991 och har därefter varit en inkörsport för samarbete mellan f.d. sovjetstater. Organisationen är intergovernmental och dess effektivitet har varierat över tid — vissa länder använder plattformen aktivt, andra har trappat ner sitt deltagande eller lämnat. CIS har haft betydelse för att upprätthålla vissa former av praktiskt samarbete efter Sovjetunionens upplösning, men det är inte en central överstatlig struktur och kan inte ses som en direkt fortsättning av Sovjetunionen.
.svg.png)

Frågor och svar
F: Vad är Oberoende staters samvälde?
S: Oberoende staters samvälde (CIS) är ett förbund av länder som tidigare utgjorde Sovjetunionen.
F: Hur många länder ingår i OSS?
S: OSS består för närvarande av nio medlemsstater, däribland Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Uzbekistan och Vitryssland.
F: När bildades OSS?
S: OSS bildades den 8 december 1991 efter Sovjetunionens upplösning.
F: Vad är syftet med OSS?
S: Huvudsyftet med OSS är att främja ekonomiskt samarbete och integration mellan medlemsstaterna. Det fungerar också som en plattform för politisk dialog och kulturellt utbyte mellan dem.
F: Tillhör alla länder i f.d. Sovjetunionen OSS?
Svar: Nej, alla före detta sovjetrepubliker är inte medlemmar i Samväldet; vissa har valt att inte gå med eller har uteslutits från medlemskap av olika skäl.
F: Finns det ett officiellt språk inom OSS?
R: Nej, det finns inget officiellt språk inom Samväldet. Ryska talas dock fortfarande av många medborgare i medlemsstaterna.
F: Finns det några andra organisationer som är associerade med eller relaterade till OSS?
S: Ja, det finns flera andra organisationer som är associerade med eller har anknytning till Samväldet, t.ex. Eurasiska ekonomiska gemenskapen (EurAsEC), Organisationen för kollektiva säkerhetsfördrag (CSTO) och Shanghai Cooperation Organization (SCO).
Sök