Crohns sjukdom (IBD): symtom, orsaker och behandling

Lär dig om Crohns sjukdom (IBD): symtom, orsaker, diagnos och effektiva behandlingar för bättre livskvalitet och praktiska hanteringsråd.

Författare: Leandro Alegsa

25-01-2026 14:27

Crohns sjukdom är en sjukdom som gör att tarmarna svullnar upp. Det är en typ av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Tarmarna kan också utveckla sår. Personer med Crohns sjukdom har ofta smärta i magen, diarré, kräkningar och viktminskning. Crohns sjukdom kan också orsaka hudutslag, artrit och svullna ögon. Den är uppkallad efter Burrill Bernard Crohn, som beskrev fallen 1932. Den beskrevs först av Giovanni Battista Morgagni (1682-1771) på 1700-talet.

Ingen vet exakt vad som orsakar Crohns sjukdom. Vid sjukdomen angriper kroppen sig själv. Immunförsvaret angriper friska delar av matsmältningskanalen. Detta orsakar svullnad i matsmältningskanalen.

Även om Crohns sjukdom är en immunrelaterad sjukdom är det inte en autoimmun sjukdom (immunförsvaret utlöses inte av kroppen själv). Det exakta underliggande immunproblem är inte klart. Crohns sjukdom verkar vara kopplad till personens gener. Personer vars bröder eller systrar har sjukdomen har störst sannolikhet att få den. Både män och kvinnor kan drabbas av Crohns sjukdom.

Behandlingen av Crohns sjukdom omfattar både livsstilsförändringar och olika typer av mediciner. Det är ett kroniskt tillstånd som inte går att bota. Vissa parasitära tarmmaskar verkar göra tarmen mindre inflammerad. Man antar att maskarna modifierar immunreaktionerna i de delar av tarmen där de lever.

Alternativ medicin av olika slag har prövats, med osäkra resultat.

Var i tarmen uppstår Crohns sjukdom?

Crohns kan drabba vilken del av matsmältningskanalen som helst — från munnen till ändtarmen — men följer ofta enstaka segment med friska partier emellan ("skip lesions"). Den vanligaste platsen är tunntarmen i övergången till tjocktarmen (ileokakalregionen). Inflammationen är ofta djupare (transmural) än vid ulcerös kolit, vilket kan leda till fistlar och strikturer.

Vanliga symtom

Magont och kramper, ofta i nedre högra delen av buken
Flera dagliga episoder av blodig eller icke-blodig diarré
Trötthet och viktnedgång
Feber och allmän sjukdomskänsla vid aktiva inflammationer
Perianala besvär: fistlar, abscesser eller sprickor
Extraintestinala manifestationer: hudutslag (t.ex. erythema nodosum), artrit, ögoninflammation (uveit) och leverpåverkan
Hos barn: försenad tillväxt och pubertet

Komplikationer

Fistlar (onormala kanaler mellan tarm och hud eller andra organ)
Strikturer (förträngningar) som kan orsaka tarmobstruktion
Abscesser och perianala komplikationer
Malabsorption och näringsbrist (järn-, B12-, vitamin D-brist)
Osteoporos vid långvarig inflammation och glukokortikoidbehandling
Ökad risk för tarmcancer vid omfattande långvarig kolitinvolvering

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen bygger på kombination av symtom, blod- och avföringsprover samt bild- och endoskopiska undersökningar:

Blodprover: tecken på inflammation (CRP, SR), anemi och näringsbrist
Avföringsprov: odlingar och calprotectin för att skilja från infektion
Koloskopi med biopsier från slemhinnan är ofta nödvändig för att bekräfta diagnosen
Bilddiagnostik: MR-enterografi eller CT-enterografi för att bedöma tunntarmen och komplikationer
Endoskopiska undersökningar av övre mag-tarmkanalen vid behov

Behandling

Målet med behandlingen är att dämpa inflammation, lindra symtom, förebygga komplikationer och upprätthålla näringstillstånd. Val av behandling anpassas efter sjukdomens svårighetsgrad och lokalisation.

Akuta skov: kortisonbehandling (t.ex. prednison) eller lokalt verkande budesonid för lätta till måttliga skov.
Underhållsbehandling: immunmodulerande läkemedel som azatioprin eller 6-merkaptopurin, ibland metotrexat.
Biologiska läkemedel: anti-TNF (t.ex. infliximab, adalimumab), anti-integrin (vedolizumab) och anti-IL12/23 (ustekinumab) används vid måttlig till svår sjukdom eller när andra läkemedel inte hjälper.
Antibiotika: metronidazol eller ciprofloxacin kan användas vid perianala infektioner eller misstänkta abscesser.
Näringsterapi: vid svåra skov kan exklusiv enteral nutrition användas, särskilt hos barn. Kostråd, vitamintillskott (B12, järn, D-vitamin) och energiintag är viktiga.
Kirurgi: vid komplikationer som stenos, fistlar, abscesser eller svår medicinrefraktär sjukdom kan operation bli nödvändig. Kirurgi är ofta symtomlindrande men inte botande — sjukdomen kan återkomma i andra tarmsegment.
Livsstilsåtgärder: rökstopp är särskilt viktigt eftersom rökning ökar risken för både insjuknande och värre sjukdomsförlopp. Vaccinationer bör uppdateras före immunosuppressiv behandling.

Uppföljning och prognos

Crohns sjukdom går oftast i skov och kan vara svårt att helt förutsäga. Regelbunden uppföljning hos gastroenterolog behövs för att justera behandling, övervaka biverkningar och screena för komplikationer. Många uppnår långvarig remission med moderna läkemedel, men återfall är vanliga.

Särskilda situationer

Graviditet: med god sjukdomskontroll kan de flesta kvinnor få en normal graviditet. Vissa läkemedel bör undvikas eller justeras — diskutera med läkare innan graviditet eller om du blir gravid.
Barn och ungdomar: tidig behandling för att skydda tillväxt och utveckling är viktig.

När ska du söka vård?

Sök vård akut om du får kraftiga buksmärtor, hög feber, svår dehydrering, påtaglig blödning från tarmen eller tecken på tarmobstruktion. Kontakta husläkare eller specialist vid ihållande diarré, viktnedgång eller nya symtom.

Forskning och ny behandling

Forskning pågår om orsaker (genetik, immunologi, tarmflora) och nya behandlingsmetoder. Studier av parasitära maskar och olika biologiska läkemedel fortsätter, men många alternativa behandlingar saknar ännu säker vetenskaplig dokumentation.

Om du misstänker Crohns sjukdom eller redan är under behandling är det viktigt att ha en plan för uppföljning tillsammans med din vårdgivare och få information om lämpliga vaccinationer, kostråd och läkemedelsbiverkningar.

Frågor och svar

F: Vad är Crohns sjukdom?

S: Crohns sjukdom är en typ av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som gör att tarmarna svullnar upp och utvecklar sår. Den kan orsaka smärta i magen, diarré, kräkningar, viktminskning, hudutslag, artrit och svullna ögon.

F: Vem beskrev först fall av Crohns sjukdom?

S: Burrill Bernard Crohn beskrev först fall av Crohns sjukdom 1932. Giovanni Battista Morgagni var dock den förste som beskrev sjukdomen på 1700-talet.

F: Vad orsakar Crohns sjukdom?

S: Den exakta orsaken till Crohns sjukdom är inte känd, men den verkar vara kopplad till en persons gener eftersom personer vars syskon har sjukdomen löper större risk att få den. Man tror också att ett underliggande immunproblem kan vara inblandat där kroppen angriper sig själv och orsakar svullnad i mag-tarmkanalen.

F: Finns det något botemedel mot Crohns sjukdom?

S: Tyvärr finns det för närvarande inget botemedel mot Crohns sjukdom, men för att hantera sjukdomen krävs livsstilsförändringar och olika typer av läkemedel.

F: Är män eller kvinnor mer benägna att få Crohns sjukdom?

S: Både män och kvinnor kan drabbas av Crohns sjukdom, så inget av könen har en ökad risk jämfört med det andra.

F: Hjälper alternativmedicin till att behandla symtom på Crohns sjukdom?

S: Alternativ medicin, t.ex. vissa parasitära tarmmaskar, verkar göra tarmen mindre inflammerad, men effekterna är osäkra och resultaten varierar från person till person.

Sök