Matsmältningssystemet: funktion, organ och vanliga sjukdomar

Upptäck matsmältningssystemets funktion, viktiga organ och vanliga sjukdomar — en lättförståelig guide med symptom, behandlingstips och förebyggande råd för bättre maghälsa.

Matsmältningssystemet är de delar av kroppen som tar hand om föda — från intag till nedbrytning, upptag av näringsämnen och slutlig avföring; det kallas också mag-tarmsystemet. Systemets huvuduppgifter är att bryta ner maten till molekyler som kan tas upp i blodet, förse kroppen med energi och byggstenar samt avlägsna avfallsprodukter. När näringsämnena tagits upp i blodomloppet går de första stegen av bearbetning ofta genom levern, som fungerar som kroppens kemiska fabrik genom att omvandla, lagra och avgifta ämnen så att blandningen blir vad kroppen behöver.

Hur matsmältningen fungerar

Matspjälkningen sker i flera steg:

• Intag och mekanisk bearbetning: I munnen sönderdelas maten av tänderna och blandas med saliv.
• Kemisk nedbrytning: Enzymer och magsaft bryter ned stora molekyler till mindre byggstenar (t.ex. kolhydrater till enkla sockerarter, proteiner till aminosyror och fetter till fettsyror).
• Absorption: I tunntarmens slemhinna tas näringsämnen upp till blodet och lymfan.
• Vatten- och saltupptag samt avfallshantering: I tjocktarmen återtas vatten och salter, och avföring bildas och förs mot ändtarmen för utsöndring.

I magen finns bland annat magsaft som innehåller saltsyra. Denna syra är mycket reaktiv och hjälper till att bryta ned proteiner samt döda mikroorganismer. Magsaften har ett lågt pH-värde (ofta kring 1–3). För att skydda magsäckens slemhinna från den frätande syran finns ett skyddande lager av slem. Matsmältningsenzymer behövs för att bryta ned olika näringsämnen – till exempel hjälper matsmältningsenzymer oss att ta upp kolhydrater och proteiner i maten.

Matsmältningssystemet gör sig också av med avfall. Mag- och tarmsystemet börjar vid läpparna och slutar vid anus. Djur som maskar, insekter, däggdjur, fåglar, fiskar och människor har alla någon form av matsmältningssystem.

Delar av människans matsmältningssystem

Mag-tarmkanalen består inte bara av tarmen utan även av andra organ som hjälper till vid matsmältningen. Följande lista visar de huvudsakliga delarna:

• Munnen
• Farynx
• Matstrupe
• Mage
• Tarmar
• Tunntarmen
• Duodenum
• Jejunum
• Ileum
• Tjocktarmen
• Cecum
• Kolon
• Rektum
• Anus

Andra viktiga organ (ej en del av tarmen)

• Lever och gallblåsa
• Bukspottkörteln
• Spottkörtlar, läppar, tänder, tunga, struphuvud, sköldkörtel och bisköldkörtlar.

Dessa organ producerar viktiga sekret och hormoner men maten passerar inte genom dem. Till exempel producerar levern galla som hjälper till att emulgera fett, och gallblåsan lagrar gallan till dess den behövs i tunntarmen. Bukspottkörteln (pankreas) avger både matsmältningsenzymer och bikarbonat för att neutralisera magsaft i duodenum. Spottkörtlarna i munnen börjar sönderdelningen av kolhydrater med enzymer i saliven.

Många av dessa körtlar har dessutom endokrina funktioner. Till exempel är bukspottkörteln, sköldkörteln, levern och bisköldkörtlarna också endokrina körtlar som tillverkar hormoner — bland annat insulin från pankreas som reglerar blodsocker.

Viktig fysiologi och reglering

Rörelser i mag-tarmkanalen sker genom peristaltik (muskelvågor) och koordineras av nervsystemet och hormoner som gastrin, sekretin och kolecystokinin. Matsmältningen i duodenum stimuleras av galla och pankreasenzymer som spjälkar fetter, proteiner och kolhydrater till absorberbara beståndsdelar. Tunntarmens stora yta (tack vare villi och mikrovilli) gör absorptionen effektiv.

Vanliga sjukdomar och tillstånd

Det finns många sjukdomar som kan drabba mag-tarmsystemet. Läkare som studerar mag-tarmkanalen kallas gastroenterologer. Bland vanliga tillstånd finns:

• Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och halsbränna
• Gastrit och magsår (ofta relaterat till Helicobacter pylori eller NSAID)
• Gallstenssjukdom och kolecystit
• Hepatit (leverinflammation) och levercirros
• Akut och kronisk pankreatit
• IBS (irritable bowel syndrome) och inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit
• Celiaki (glutenöverkänslighet)
• Divertikulit, förstoppning och diarré
• Kolorektal cancer
• Livsmedelsburen infektion (matförgiftning)

Utredning och behandling

Diagnostik kan innebära blodprov, avföringsprover, andningstester (t.ex. för H. pylori), endoskopi (gastroskopi, koloskopi), röntgen, ultraljud eller datortomografi. Behandlingar varierar med sjukdom och kan inkludera kost- och livsstilsförändringar, läkemedel (antacida, protonpumpshämmare, antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel), endoskopiska ingrepp eller kirurgi.

Förebyggande och goda vanor

• Ät en balanserad kost rik på fiber, frukt och grönsaker.
• Drick tillräckligt med vätska och rör på dig regelbundet för att främja tarmpassage.
• Undvik tobaksrökning och överdriven alkoholkonsumtion.
• Följ rekommendationer för vaccination mot hepatit där det är relevant.
• Delta i screeningprogram (t.ex. för kolorektalcancer) enligt lokala riktlinjer.

När ska du söka vård?

Sök vård om du har svår eller långvarig buksmärta, blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång, ihållande diarré eller förstoppning, svår sväljning eller kraftig kräkning. Akuta besvär som hög feber tillsammans med buksmärta kräver omedelbar bedömning.

Genom att förstå hur matsmältningssystemet fungerar, känna till vanliga problem och vidta förebyggande åtgärder kan många mag-tarmbesvär förebyggas eller bemötas i tid.

Frågor och svar

F: Vad är matsmältningssystemet?

F: Vad gör magsäcken?

F: Vilka är några organ som ingår i mag-tarmsystemet men inte i tarmen?

F: Hur hjälper dessa organ oss att smälta maten?

F: Vilka djur har matsmältningssystem?

F: Vem studerar sjukdomar som har med mag-tarmkanalen att göra?

Sök med bokstav