Delirium tremens (ofta kallat DTs eller "DTs") är en medicinsk nödsituation. Det är den värsta formen av alkoholavvänjning, som kan inträffa när en person som dricker mycket alkohol plötsligt slutar dricka. "Delirium" betyder mycket dålig förvirring som kommer snabbt; "tremens" betyder "skakning".

Forskarna tror att DT uppstår på grund av att det autonoma nervsystemet blir för upphetsat. Det arbetar för hårt och kan inte stänga av.

Det skrevs för första gången om DT:s år 1813.

 

Symptom

Delirium tremens utvecklas snabbt och kännetecknas av flera allvarliga symptom som ofta förekommer samtidigt. Vanliga symptom är:

  • Allvarlig förvirring och desorientering (person kan inte känna igen var de är eller vad som händer)
  • Våldsamma förändringar i medvetandet, till exempel svår rastlöshet, hallucinationer (ofta visuella) och intensiv oro
  • Skakningar (tremor) i händer eller hela kroppen
  • Autonoma tecken som svettningar, snabb puls (takykardi), högt blodtryck och feber
  • Anfall (kramper) kan förekomma
  • Sömnstörningar och kraftig oro eller panik

Tidsförlopp

DT uppträder oftast 48–96 timmar efter att alkoholkonsumtionen avbrutits, men kan börja så tidigt som 24 timmar eller så sent som en vecka efter sista drycken. Symptomen når ofta sin topp omkring 72 timmar och kan, med behandling, förbättras inom några dagar. Utan adekvat behandling kan tillståndet vara längre och mer riskfyllt.

Orsaker och riskfaktorer

Delirium tremens orsakas av en plötslig störning i hjärnans kemi efter långvarig och kraftig alkoholkonsumtion. Alkohol påverkar signalsubstanser i hjärnan; när alkoholen tas bort sker en överaktivitet i det centrala nervsystemet.

Riskfaktorer som ökar sannolikheten för DT inkluderar:

  • Långvarig och tung alkoholkonsumtion
  • Tidigare episod(er) av alkoholabstinens med kramper eller tidigare DT
  • Hög ålder
  • Allvarlig somatisk sjukdom, infektion eller uttalad malnutrition
  • Låg kroppsvikt eller uttalade elektrolytstörningar

Utredning och diagnos

Diagnosen ställs kliniskt baserat på patientens symtom och en tydlig historia av tung alkoholanvändning följt av abstinens. Läkare utesluter andra orsaker till förvirring, till exempel infektion (t.ex. sepsis), hjärnskada, stroke, metabolisk rubbning eller läkemedelsbiverkan.

Vanliga provtagningar och undersökningar vid misstanke om DT:

  • Blodprover (elektrolyter, levervärden, blodsocker, blodstatus)
  • EKG för att kontrollera hjärtrytmen
  • Röntgen eller datortomografi (CT) av hjärnan om annan orsak misstänks
  • Övervakning av vitala parametrar (puls, blodtryck, temperatur, syremättnad)

Behandling

Delirium tremens kräver omedelbar medicinsk vård, oftast på sjukhus och ibland på intensivvårdsavdelning beroende på svårighetsgrad. Målen med behandlingen är att kontrollera agitation och hallucinationer, förebygga och behandla kramper, stabilisera fysiologiska funktioner och förebygga komplikationer.

Vanliga behandlingsåtgärder:

  • Bensodiazepiner är grundpelaren i behandlingen för att dämpa överaktivitet i nervsystemet (t.ex. diazepam eller lorazepam under läkares övervakning).
  • Vätska och elektrolyter för att korrigera vätskebrist och obalanser (natrium, magnesium med flera).
  • Thiamin (vitamin B1) ges rutinmässigt för att förebygga Wernicke-Korsakoff-syndrom hos personer med alkoholproblem.
  • Kontinuerlig övervakning av hjärtfunktion, andning och medvetandenivå. Syrgas eller andningsstöd kan behövas vid svår påverkan.
  • Behandling av kramper och eventuella infektioner eller andra utlösande orsaker.
  • Antipsykotiska läkemedel kan ibland användas för att kontrollera uttalade hallucinationer, men används försiktigt och aldrig som första linjens behandling vid DT.

Prognos och komplikationer

Med snabb och adekvat behandling är prognosen ofta god, men delirium tremens är potentiellt livshotande. Historiskt har dödligheten varit betydande om tillståndet inte behandlas, men modern intensivvård har minskat risken. Komplikationer kan inkludera allvarliga infektioner, lunginflammation, långa epileptiska anfall, organsvikt och bestående hjärnskador vid uttalad syrebrist.

Förebyggande

Det bästa sättet att förebygga DT är att undvika plötsligt avbrott i alkoholkonsumtion hos personer med tung och långvarig användning. Vid behov av avvänjning rekommenderas medicinsk bedömning och övervakad utsättning eller kontrollerad nedtrappning av alkohol tillsammans med läkemedel som minskar risken för svåra abstinenssymptom.

När söka vård

Sök akut vård om du eller någon annan som är van vid mycket alkohol visar tecken på:

  • Snabbt uppkommen svår förvirring eller hallucinationer
  • Hög feber, kraftig svettning, snabb puls eller högt blodtryck
  • Anfall (kramper)
  • Oförmåga att äta eller dricka, eller tecken på svår uttorkning

Delirium tremens är en medicinsk nödsituation och kräver omedelbar bedömning och behandling på sjukhus.

Hjälp och stöd efter DT

Efter den akuta fasen är det viktigt med fortsatt stöd för att minska risken för återfall i alkoholkonsumtion. Detta kan omfatta beroendevård, medicinsk uppföljning, psykologisk behandling och socialt stöd för att hantera utlösande faktorer och förbättra näringstillstånd och allmän hälsa.