Delfiner
Delfiner är däggdjur i ordningen Cetacea. De ingår i gruppen tandvalar. I allmänhet hör de till de mindre valarna. De flesta lever i saltvattenhav, men några lever i floder - det finns oceaniska delfiner och floddelfiner. Delfiner är från 1,5 meter till 4 meter långa, men den största delfinen, späckhuggarvalen (orca), kan bli upp till 8 meter lång.
Namnet "delfin" kommer från forngrekiska δελφφίς (delphis) som betyder "med livmoder", eftersom man först trodde att det var en fisk med livmoder. Nu vet man att den är ett däggdjur, och ett ganska intelligent däggdjur. Delfiner andas luft. Delfinens näsa sitter ovanpå huvudet så att delfinen lätt kan andas på vattenytan. Delfinens hud har inga fjäll. Den är mjuk och slät. Den är dock mycket fast på grund av hur mycket muskler de har. Delfiner använder ekolokalisering för att hitta sin föda.
En flasknosdelfin, den mest kända delfinen.
Utseende
Skinnet på en flasknosdelfin är grått, slätt och gummiaktigt.
Sociala simmare
Delfiner simmar i "grupper"; en mycket stor grupp kallas för en flock. De är mycket sociala och hjälper varandra att bekämpa rovdjur. Delfiner har bekämpat hajar på detta sätt. De kan döda stora hajar genom att ramma dem om och om igen med nosen och huvudet. De tar hand om ungarna, när mödrarna måste lämna sina kalvar för att jaga föda. Ungarna behöver andas oftare än de vuxna, och maten kan finnas på djupare vatten.
Livsmiljö
Tre av de fyra floddelfinarterna lever i sötvattensfloder. La Plata-delfinen lever i saltvattenmynningar och i havet. Vattenföroreningar och förlust av livsmiljöer är ett hot mot vissa delfiner, särskilt de som lever i floder och flodmynningar.
Sova
Delfiner sover inte på ett normalt sätt. De har två sidor av hjärnan som de använder för att sova. Den ena sidan sover medan den andra sidan är vaken. De håller ett öga öppet för att hålla utkik efter rovdjur medan de sover. Delfiner simmar också i cirklar när de sover med det yttre ögat öppet för att hålla utkik efter faror.
Delfiner (och andra valar) sover i vattnet. Det finns fara för hajar. När djuren sover i vattnet går de igenom olika sömnstadier. De gör vissa beteenden under sömnen: de kommer upp till ytan ibland för att andas och de har ett öga öppet för det mesta. Detaljerna varierar hos olika arter eller grupper. Räddningsdetektering är den uppenbara funktionen av detta beteende. Liknande anpassningar finns hos finndjur som sälar.
Sinnen
Delfinernas hjärna är lika stor och utvecklad som människans hjärna. Delfiner har en rimlig syn. De kan se en sak i vattnet och de kan också se färger. De kan också se på mörka platser.
Delfinernas hörsel är bättre än deras syn. Det finns små hål bakom ögonen, som är delfinens öron. Delfiner kan höra ett ljud under vattnet. De kan känna till ljudets riktning mycket väl.
Delfiner och människor
Mytologi
Delfiner har länge spelat en roll i människans kultur. Delfiner är vanliga i den grekiska mytologin och det finns många mynt från det antika Grekland som visar en man, pojke eller gudom som rider på ryggen av en delfin. De gamla grekerna välkomnade delfiner; att se delfiner rida i ett fartygs kölvatten ansågs vara ett gott omen. I den hinduiska mytologin är Gangesdelfinen förknippad med Ganga, Gangesflodens gudom.
Cuisine
Delfinkött äts i några länder, bland annat i Japan och Peru (där det kallas chancho marino eller "havsgris"). Japan är kanske det mest kända och kontroversiella exemplet, men det är inte så vanligt att äta delfiner.
Delfinterapi
Delfinterapi används ibland för personer med mentala eller fysiska handikapp. Den innebär kontakt med tränade delfiner. Man är inte överens om huruvida detta är bättre än vanliga behandlingar. Forskare fortsätter att studera delfinterapi.
Fresko av delfiner, ca 1600 f.Kr., från Knossos på Kreta.
Tallrik med delfin-sashimi.
Taxonomi
Oceaniska delfiner (Delphinidae)
Några exempel:
- Släktet Delphinus
- Delfin (Delphinus delphis)
- Släktet Tursiops
- Flasknosdelfin (Tursiops truncatus)
- Släktet Orcinus
- Orca (Orcinus orca)
- Släktet Feresa
- Späckhuggare Feresa attenuata
- Släktet Pseudorca
- Falsk späckhuggare Pseudorca crassidens
- Släktet Globicephala
- Långfenad grindval Globicephala melas
- Kortfenad grindval Globicephala macrorhynchus
- Släktet Peponocephala
- Melonhuvudval Peponocephala electra
Floddelfiner
- Amazonflodens delfin eller Boto (Inia geoffrensis)
- Kinesisk floddelfin eller Baiji (Lipotes vexillifer) (troligen utdöd)
- La Plata-delfin (Pontoporia blainvillei)
- Sydasiatisk floddelfin Platanista gangetica
- Indus-flodens delfin (Platanista gangetica minor)
- Gangesdelfin (Platanista gangetica gangetica gangetica)
Frågor och svar
F: Vad är delfiner?
S: Delfiner är en del av tandvalarna, men de hör till de mindre valarna.
F: Var bor de flesta delfiner?
S: De flesta delfiner lever i saltvattenhav, men vissa lever i floder.
F: Vilka storlekar har delfiner?
S: Delfiner är från 1,5 meter till 4 meter långa, men den största delfinen, späckhuggaren, kan bli upp till 8 meter lång.
F: Lever delfiner i grupper?
S: Ja, alla delfiner lever i grupper som kallas "pods".
F: Vad äter delfiner?
Svar: Delfiner äter fisk, och de jagar fisk i grupp för att äta så många som möjligt.
F: Varför är delfiner ett hot mot hajar?
Svar: Delfiner kan hjälpa varandra att slåss mot rovdjur, och de kan döda stora hajar genom att ramma dem om och om igen med sina nosar och huvuden.
F: Vilka hot finns det mot delfiner?
S: Vattenföroreningar och förlust av livsmiljöer är ett hot mot vissa delfiner, särskilt de som lever i floder och flodmynningar.
