Valar: arter, biologi, beteende och bevarande
Valar: upptäck arter, biologi, beteende och bevarande — lär dig om hot, skyddsåtgärder och hur vi kan rädda blåvalar, delfiner och andra havslevande däggdjur.
Valar är en vitt spridd och mycket varierad grupp av valar som lever i haven över hela världen. Liksom andra däggdjur andas de syre från luften, har en liten mängd hår (vanligtvis hos ungdjur) och är varmblodiga. De är anpassade till ett liv i vatten med strömlinjeformade kroppar, fenor och kraftiga stjärtfenor (fluker).
Arter och indelning
Det finns två huvudsakliga grupper av valar: bardvalar (Mysticeti) som har plattor av balaen eller barder för att sila föda ur vattnet, och tandvalar (Odontoceti) som har tänder och ofta jagar enstaka byten. Totalt finns det omkring 90–100 erkända arter inom ordningen, inklusive vad som vanligtvis kallas delfiner och tumlare (delfiner, tumlare). Skillnaden mellan vad folk i vardagligt tal kallar "val" och "delfin" är delvis kulturell — biologiskt hör delfiner och tumlare till samma större grupp av valar.
Storlek och exempelarter
- De minsta arterna, som vissa tumlare, är bara omkring 1–2 meter långa.
- De största är bardvalarna: blåvalen är världens största djur och kan bli över 25 meter lång.
- Andra välkända arter är beluga (beluga), späckhuggare (en tandvals), knölval och sillval.
Biologi och anatomi
Valar har anpassningar för andning genom ett eller två blåsöppningar (blowholes) på huvudet, kraftiga muskler för dykning och ett effektivt blodomlopp som gör att de kan lagra syre under långa dyk. De flesta arter har en tjock fettlag (blubber) som isolerar mot kyla och fungerar som energireserv. Bardvalar filtrerar plankton och småfisk med sina barder, medan tandvalar ofta jagar fisk, bläckfisk och ibland större byten.
Tandvalar, däribland många delfiner, använder ekolokalisering för att navigera och hitta byten i mörkt eller grumligt vatten. Kommunikation sker via ljud: sång hos vissa bardvalar (t.ex. knölval) och klick- och visselljud hos tandvalar.
Fortplantning och livscykel
Valar har långsam reproduktionstakt: få ungar under en individs livstid, lång dräktighet (från omkring 10 månader till över ett år beroende på art) och långvarig föräldravård. Ungarna diar ofta i flera månader och växer snabbt på moderns näringsrika mjölk.
Beteende och social struktur
Många tandvalar lever i sociala grupper eller flockar (poddar) med komplex social struktur och samarbete vid jakt. Vissa bardvalar är mer ensamma eller rör sig i lösa grupper som förändras över tid. Många arter genomför långa migrationer mellan födovatten och varmare lekområden.
Hot mot valar
Historiskt har valar jagats intensivt av valfångare för kött och olja. Sedan mitt 1900-tal har många länder infört skydd och IWC (International Whaling Commission) införde ett kommersiellt jakttillståndsstopp (moratorium) 1986, vilket kraftigt minskade storskalig valjakt. Trots det återstår flera hot:
- Direkt jakt och licensierad jakt i vissa länder (t.ex. i vissa fall i Island och Japan).
- Vilot och bifångst i fiskenät, kollisioner med fartyg, ljudföroreningar och störningar från fartygstrafik.
- Föroreningar som plast och kemikalier, samt effekter av klimatförändringar som påverkar byten och habitat.
- Habitatförlust och minskad födotillgång på grund av överfiske och förändrade havsförhållanden.
I vissa länder finns undantag för traditionell eller synnerligen begränsad jakt av ursprungsbefolkningar; i USA till exempel kan vissa eskimåer och andra ursprungsgrupper få tillstånd för sådan jakt. Diskussioner om rättigheter, kultur och biologisk bevarande pågår ofta i samband med dessa undantag.
Bevarandeinsatser
Bevarande sker på flera nivåer: internationella avtal, nationella lagar, marina skyddsområden, forskning och övervakning av bestånd, samt åtgärder för att minska bifångst och fartygskollisioner. Flera arter återhämtar sig långsamt tack vare skydd, medan andra fortfarande är hotade eller utrotningshotade. Exempel på åtgärder som hjälper valar:
- Internationella regler mot kommersiell valjakt och övervakning av fångst.
- Skyddade områden där lek och födosök undantas från störningar.
- Tekniska lösningar för att minska bifångst (ändrade redskap, akustiska avskräckare).
- Regler om fartygshastighet i viktiga valområden och bättre ruttplanering för att undvika kollisioner.
- Åtgärder mot marin förorening och minskad plastanvändning samt klimatåtgärder.
Mänsklig interaktion
Förutom jakt påverkar människor valar genom fartygstrafik, fiske, oljetransporter och turism. Hållbar valskådning kan ge ekonomiska intäkter och öka engagemanget för skydd, men måste ske försiktigt för att inte störa djuren. Forskning och medborgarinsatser—till exempel rapportering av strandade eller skadade valar—hjälper också bevarandet.
Vad du kan göra
- Stöd skyddsförespråkande organisationer och forskning om valar.
- Minska plastanvändning och välj hållbara fiskprodukter för att skydda valarnas föda.
- När du deltar i valskådning: välj ansvarsfulla operatörer som följer riktlinjer för att minimera stress på djuren.
Valar är både ekologiskt viktiga och kulturellt betydelsefulla. Fortsatt forskning, internationellt samarbete och lokala skyddsåtgärder behövs för att säkra deras framtid i världshaven.
en späckhuggare från en kaskelot.
Holländska valfångare nära Spetsbergen, av Abraham Storck, 1690
Diet
Baleinvalar äter plankton och krill. Plankton är moln av mycket små fiskar som flyter i vattnet. Valarnas munnar är mycket stora. De öppnar munnen väldigt brett och håller en stor munfull havsvatten. Deras halsar sträcker sig mycket brett för att göra utrymmet i munnen ännu större. Sedan stänger de munnen och pressar ut havsvattnet. Maten kommer inte ut eftersom valarna har filter som kallas baréer i stället för tänder. Baleen är långa, hårda remsor som fungerar som ett filter. Vattnet passerar genom baleinerna. Djur och växter i vattnet fastnar och sväljs, medan vattnet går ut igen. Detta skiljer sig mycket från tandvalarnas sätt att äta.
Tandvalar äter större fisk eller kött och är som stora delfiner. De har vassa tänder och har vanligtvis en stor panna. Inuti den stora pannan finns en kammare för att skapa och rikta ljud. De gör alla slags ljud, bland annat ljud som är så höga att de kan chockera fiskar. De kan använda ekolokalisering för att lokalisera saker som de inte kan se. Vissa tandvalar, till exempel kaskelot, kallas nästan aldrig för delfiner. Vissa av dem kallas alltid delfiner. Andra är som delfiner på vissa sätt och som valar på andra.
Taxonomi
Valar är indelade i två underordningar:
- Den största underordningen, Mysticeti (Baleinvalar) kännetecknas av Balein, en silliknande struktur i överkäken gjord av keratin, som används för att filtrera plankton från vattnet.
- Odontoceti (tandvalar) har vassa tänder för att jaga. Odontoceti omfattar även delfiner och tumlare.
Både valar och artiodactyler klassificeras nu under superordningen Cetartiodactyla, som omfattar både valar och flodhästar. Valar är flodhästens närmaste levande släktingar.
Utveckling
Alla valar, inklusive valar, delfiner och tumlare, är ättlingar till landlevande däggdjur i ordningen Artiodactyl (jämntåiga hovdjur). Båda är besläktade med Indohyus (en utdöd halvvattenlevande hjortliknande hovdjur), från vilken de delade sig för cirka 54 miljoner år sedan. De primitiva valarna tog troligen första gången till havet för cirka 50 miljoner år sedan och blev helt vattenlevande cirka 5-10 miljoner år senare. Pakicetus är en viktig övergångsart.
Forskare från University of Plymouth studerade många djur som dyker och håller andan, från insekter till valar, och de fann att större djur kan hålla andan längre än mindre djur eftersom de kan lagra mer syre i förhållande till sin storlek, och skillnaden var mycket större för varmblodiga djur än för kallblodiga djur. De sa att detta kan vara orsaken till att moderna valar och utdöda dykdjur som plesiosaurier blev så stora.
Fysiologi
På grund av den plats där de lever (och till skillnad från många andra djur) andas valar medvetet: de bestämmer själva när de ska andas. Valar andas genom blåshål. Baleinvalar har två och tandvalar har ett. De sitter på toppen av huvudet: djuret andas medan större delen av kroppen är under vatten. Vid andningen skjuter man först ut extra vatten från blåshålet, vilket gör en stråle i luften, följt av inandning av luft i lungorna.
Alla däggdjur sover, även valar, men de kan inte vara medvetslösa för länge eftersom de måste vara medvetna för att kunna andas. Man tror att endast en hjärnhalva sover åt gången, vilket gör att valarna aldrig sover helt och hållet, men ändå får den vila de behöver. Man tror att valar sover ungefär åtta timmar om dagen.
En valunge kallas för kalv. En kalv föds vartannat eller vart tredje år. Graviditeten tar upp till ett år. Amningen pågår i mer än ett år hos många arter, och det finns ett starkt band mellan mor och kalv. Den reproduktiva mognaden inträffar vid sju till tio års ålder. Detta sätt att föröka sig ger få avkommor, men ökar deras chans att överleva. Jakten har en allvarlig inverkan på dessa djur, som långsamt ersätter sitt antal.
Beteende hos valar
Socialisering
Valar är kända för att undervisa, lära sig, samarbeta, planera och till och med sörja.
Överträdelse av
Att bräcka är vad som händer när en val hoppar upp i luften och sedan målmedvetet faller ner i vattnet med ett stort plask. Ibland snurrar den i luften när den gör detta. Forskarna är inte säkra på om det är för att leka, för att rengöra valens hud från saker som fastnat på den eller för att tala om något för andra valar.
Det finns ett antal andra beteenden på ytan som inte är väl kända. "Loggning" är när en val simmar långsamt vid havsytan med mycket små rörelser. När en val gör detta ser den ut som en stock i vattnet. Vissa forskare tror att detta är ett slags vila eller sömn för valar. "Spyhopping" är när en val sitter rakt upp i vattnet med huvudet rakt upp och utanför vattnet. Den vänder sig ibland runt i cirklar när den spionerar. Vissa forskare tror att detta kan bero på att valarna försöker se vad som händer ovanför vattnet. "Lobtailing" görs när en val vänder sig nedåt i vattnet. Den slår då mot vattnet med ett dundrande ljud. Forskare tror att detta kan göras för att varna andra valar om fara eller som en metod för att äta.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är valar?
S: Valar är en vitt spridd och varierad grupp av valar som lever i havet.
F: Hur många arter av valar finns det?
S: Det finns cirka 100 arter av valar.
F: Är delfiner och tumlare valar?
S: Vissa människor anser att delfiner och tumlare är valar eftersom de tillhör samma familj, valar. Andra skiljer delfiner och tumlare från valar, eftersom vanliga engelsktalande människor aldrig har kallat dem eller tänkt på dem som valar om de inte är mycket stora.
F: Har alla länder lagar mot att döda valar?
S: Nej, alla länder har inte lagar mot att döda valar. Länder som Island och Japan har inga sådana lagar medan i andra länder som USA är det bara eskimåer och vissa indianer som lagligt får döda vissa typer av valar, t.ex. blåval och beluga.
F: Vad använder människor valar till?
S: Människor använder valar för kött och olja genom valfångst.
F: Är valar varmblodiga djur?
S: Ja, precis som andra däggdjur andas de syre från luften, har en liten mängd hår och är varmblodiga.
Sök