Whale | vitt spridd och varierad grupp av valar hovdjur som lever i havet

Diet

Baleinvalar äter plankton och krill. Plankton är moln av mycket små fiskar som flyter i vattnet. Valarnas munnar är mycket stora. De öppnar munnen väldigt brett och håller en stor munfull havsvatten. Deras halsar sträcker sig mycket brett för att göra utrymmet i munnen ännu större. Sedan stänger de munnen och pressar ut havsvattnet. Maten kommer inte ut eftersom valarna har filter som kallas baréer i stället för tänder. Baleen är långa, hårda remsor som fungerar som ett filter. Vattnet passerar genom baleinerna. Djur och växter i vattnet fastnar och sväljs, medan vattnet går ut igen. Detta skiljer sig mycket från tandvalarnas sätt att äta.

Tandvalar äter större fisk eller kött och är som stora delfiner. De har vassa tänder och har vanligtvis en stor panna. Inuti den stora pannan finns en kammare för att skapa och rikta ljud. De gör alla slags ljud, bland annat ljud som är så höga att de kan chockera fiskar. De kan använda ekolokalisering för att lokalisera saker som de inte kan se. Vissa tandvalar, till exempel kaskelot, kallas nästan aldrig för delfiner. Vissa av dem kallas alltid delfiner. Andra är som delfiner på vissa sätt och som valar på andra.

Taxonomi

Valar är indelade i två underordningar:

• Den största underordningen, Mysticeti (Baleinvalar) kännetecknas av Balein, en silliknande struktur i överkäken gjord av keratin, som används för att filtrera plankton från vattnet.
• Odontoceti (tandvalar) har vassa tänder för att jaga. Odontoceti omfattar även delfiner och tumlare.

Både valar och artiodactyler klassificeras nu under superordningen Cetartiodactyla, som omfattar både valar och flodhästar. Valar är flodhästens närmaste levande släktingar.

Utveckling

Alla valar, inklusive valar, delfiner och tumlare, är ättlingar till landlevande däggdjur i ordningen Artiodactyl (jämntåiga hovdjur). Båda är besläktade med Indohyus (en utdöd halvvattenlevande hjortliknande hovdjur), från vilken de delade sig för cirka 54 miljoner år sedan. De primitiva valarna tog troligen första gången till havet för cirka 50 miljoner år sedan och blev helt vattenlevande cirka 5-10 miljoner år senare. Pakicetus är en viktig övergångsart.

Forskare från University of Plymouth studerade många djur som dyker och håller andan, från insekter till valar, och de fann att större djur kan hålla andan längre än mindre djur eftersom de kan lagra mer syre i förhållande till sin storlek, och skillnaden var mycket större för varmblodiga djur än för kallblodiga djur. De sa att detta kan vara orsaken till att moderna valar och utdöda dykdjur som plesiosaurier blev så stora.

Fysiologi

På grund av den plats där de lever (och till skillnad från många andra djur) andas valar medvetet: de bestämmer själva när de ska andas. Valar andas genom blåshål. Baleinvalar har två och tandvalar har ett. De sitter på toppen av huvudet: djuret andas medan större delen av kroppen är under vatten. Vid andningen skjuter man först ut extra vatten från blåshålet, vilket gör en stråle i luften, följt av inandning av luft i lungorna.

Alla däggdjur sover, även valar, men de kan inte vara medvetslösa för länge eftersom de måste vara medvetna för att kunna andas. Man tror att endast en hjärnhalva sover åt gången, vilket gör att valarna aldrig sover helt och hållet, men ändå får den vila de behöver. Man tror att valar sover ungefär åtta timmar om dagen.

En valunge kallas för kalv. En kalv föds vartannat eller vart tredje år. Graviditeten tar upp till ett år. Amningen pågår i mer än ett år hos många arter, och det finns ett starkt band mellan mor och kalv. Den reproduktiva mognaden inträffar vid sju till tio års ålder. Detta sätt att föröka sig ger få avkommor, men ökar deras chans att överleva. Jakten har en allvarlig inverkan på dessa djur, som långsamt ersätter sitt antal.

Beteende hos valar

Socialisering

Valar är kända för att undervisa, lära sig, samarbeta, planera och till och med sörja.

Överträdelse av

Att bräcka är vad som händer när en val hoppar upp i luften och sedan målmedvetet faller ner i vattnet med ett stort plask. Ibland snurrar den i luften när den gör detta. Forskarna är inte säkra på om det är för att leka, för att rengöra valens hud från saker som fastnat på den eller för att tala om något för andra valar.

Det finns ett antal andra beteenden på ytan som inte är väl kända. "Loggning" är när en val simmar långsamt vid havsytan med mycket små rörelser. När en val gör detta ser den ut som en stock i vattnet. Vissa forskare tror att detta är ett slags vila eller sömn för valar. "Spyhopping" är när en val sitter rakt upp i vattnet med huvudet rakt upp och utanför vattnet. Den vänder sig ibland runt i cirklar när den spionerar. Vissa forskare tror att detta kan bero på att valarna försöker se vad som händer ovanför vattnet. "Lobtailing" görs när en val vänder sig nedåt i vattnet. Den slår då mot vattnet med ett dundrande ljud. Forskare tror att detta kan göras för att varna andra valar om fara eller som en metod för att äta.

Relaterade sidor

• Valfångst