Emma Goldman – rysk-amerikansk anarkist, feminist och aktivist (1869–1940)
Emma Goldman – passionerad rysk‑amerikansk anarkist, feminist och aktivist (1869–1940). Pionjär för arbetsrätt, yttrandefrihet, feminism, HBTQ‑rättigheter och frihetstankar.
Emma Goldman (27 juni 1869 - 14 maj 1940) var en rysk-amerikansk anarkist och arbetarorganisation. Hon var en anarkokommunist som tidigt stödde ateism, homosexuellas rättigheter och feminism.
Tidiga år och emigraton
Emma Goldman föddes 27 juni 1869 i en judisk familj i Keidan i Kovno-guvernementet i det dåvarande ryska imperiet (nuvarande Litauen). Som ung emigrerade hon 1885 till USA för att ansluta sig till släktingar i Rochester, New York. Hon arbetade i klädfabriker, där hon tidigt kom i kontakt med fackliga idéer och de svåra arbetsförhållandena som formade hennes politiska engagemang.
Politisk verksamhet och idéer
Goldman blev en av Nordamerikas mest kända anarkister. Hon förespråkade bland annat:
- Arbetarrättigheter – aktiv i strejker och stöd för facklig organisering.
- Yttrandefrihet och rätten att organisera sig fritt.
- Feminism och sexuell frihet – hon talade öppet för kvinnors rätt till sexualitet, frihet från tvångsäktenskap och för tillgång till preventivmedel.
- Antimilitarism – hon motsatte sig krig och tvångsrolltillverkning (inkallelse) och engagerade sig mot första världskriget.
- Social frihet – stöd för ateism, sexuella minoriteters rättigheter och det hon kallade ”free love” (fri kärlek utan statlig eller religiös tvångsstyrning).
Föreläsningar, tidningar och förbindelser
Under många år reste Goldman runt och höll föreläsningar i USA och Europa. Hon redigerade och skrev för tidskriften Mother Earth (grundad 1906), som blev en central plattform för anarkistisk teori, social kritik och debatt om sexuell frigörelse och arbetarrörelsen. Hon förknippades nära med andra radikaler, bland dem Alexander Berkman och läkaren Ben Reitman.
Konflikter med lagen och deportation
Goldman arresterades flera gånger för sina aktiviteter. Hon ställdes inför rätta för att ha spridit information om preventivmedel och för sin roll i anti-krigspropaganda under första världskriget. I december 1919 deporterades hon från USA tillsammans med ett stort antal andra utländska radikaler på fartyget USAT Buford till Sovjetryssland.
Ryssland, desillusion och senare verk
Till en början såg Goldman revolutionen i Ryssland som en möjlighet, men hon blev snabbt kritisk till bolsjevikernas centralisering, censur och förtryck av oppositionella. Hennes besvikelse över utvecklingen beskrivs utförligt i essän My Disillusionment in Russia (1923). Efter tiden i Ryssland fortsatte hon att resa och föreläsa i Europa och Nordamerika, skriva och organisera. Hennes självbiografi Living My Life (två band, publicerade 1931) är en viktig källa till både hennes liv och idéer.
Kontroverser
Goldman var kontroversiell under sin livstid. Hon hyllades av många för sitt mod och sin konsekvens men kritiserades också, bland annat för sitt tidiga stöd för politiskt våld i vissa fall (hon stödde Alexander Berkmans attentat mot tobaksbaronen Henry Clay Frick och förhöll sig komplicerat till teorier om propaganda genom handling). Efter president William McKinleys mord 1901 förnekade hon koppling men mördaren sade sig ha påverkats av radikala idéer, vilket ledde till hård kritik och förföljelse av radikala röster.
Arv och betydelse
Emma Goldman räknas i dag som en central gestalt inom anarkismen, kvinnokampen och de tidiga rörelserna för sexuell och personlig frihet. Hennes skrifter och föreläsningar påverkade generationer av aktivister, feminister och libertära tänkare. Hon lämnade efter sig ett omfattande författarskap och en tradition av civil olydnad och kamp mot auktoritära strukturer.
Några viktiga skrifter
- Anarchism and Other Essays (1910)
- My Disillusionment in Russia (1923)
- Living My Life (självbiografi, 1931)
- Oväntade artiklar och tal i tidskriften Mother Earth (redaktör och bidragsgivare)
Senare år och död
Emma Goldman fortsatte att föreläsa och skriva fram till slutet av sitt liv. Hon avled den 14 maj 1940 i Toronto, Kanada. Hennes idéer och kamp för personlig frihet och social rättvisa lever vidare i olika sociala rörelser och i den akademiska forskningen om anarkism och feminism.
Livet
Goldman kämpade för kvinnors rättigheter och jämlikhet, arbetares rättigheter, queer-rättigheter och anarkism (anarkism är tron på att samhället bör styras utan myndigheter eller regering). Hon var också känd för att vara en av de första aktivisterna för kvinnors reproduktiva rättigheter. Goldman skrev dessutom många böcker. Hennes mest kända bok, "Living My Life", är en självbiografi.
Aktivism
Goldman föddes i en del av det ryska imperiet som nu är känt som Litauen. Hon flyttade till USA med sin familj när hon var 17 år. Hon var upprörd över hur arbetare och arbetaraktivister behandlades i USA. År 1889 flyttade hon till New York. I New York gick hon med i en anarkistisk grupp. I anarkistgruppen träffade hon en ny vän och en person som hon skulle komma att arbeta med under lång tid, Alexander Berkman. År 1892 försökte de mörda (döda) Henry Clay Frick för hans sätt att behandla arbetare. Berkman misslyckades och tillbringade fjorton år i fängelse, men Goldman straffades inte.
Senare, 1901, mördades president William McKinley av en anarkist som sade sig ha inspirerats av Goldman. Goldman försvarade mördaren genom att säga "om folket vill göra sig av med mördare måste de göra sig av med de förhållanden som skapar mördare".
Förutom att Emma var en trotsig radikal var hon mycket känd för att ha varit otroligt inflytelserik i kvinnors aktivism för reproduktiva rättigheter. Hon kämpade för kvinnors sexuella och ekonomiska frihet. Goldman var sjuksköterska och barnmorska och lärde andra kvinnor om preventivmedel. Hon fängslades 1916 för detta eftersom det på den tiden var olagligt att sprida information om födelsekontroll.
Problem
Goldman hade många juridiska problem. År 1893 dömdes hon för att ha startat ett upplopp och tillbringade ett år i fängelse. Hon arresterades 1901 för påstådd konspiration vid mordet på president McKinley, men befanns aldrig skyldig. År 1917 arresterades hon och tillbringade två år i fängelse för att hon inte stödde första världskriget.
Tillbaka till Ryssland
År 1919 skickades Goldman och Berkman tillbaka till Ryssland eftersom den amerikanska regeringen ansåg att de var för farliga. Den ryska revolutionen hade just ägt rum och Goldman hoppades att Ryssland skulle kunna bli ett bra land. Det slutade med att hon bestämde sig för att revolutionen i Ryssland inte var så bra som hon trodde och att bolsjevikerna lurade många av människorna i Ryssland. Hon tyckte att bolsjevikerna var för kontrollerande och hade för mycket makt. Hon gillade inte heller att Sovjetunionen satte många anarkister i fängelse för att de inte höll med dem.
Flytta till Europa
Hon och Berkman reste efter två år och Goldman bodde på många platser i Europa, bland annat i England och Frankrike. År 1936 flyttade hon till Spanien för att hjälpa anarkisterna att bekämpa fascisterna under det spanska inbördeskriget.
Död
Hon dog i Toronto i en stroke. Hon är begravd i närheten av Chicago.
Frågor och svar
Fråga: Vem var Emma Goldman?
S: Emma Goldman var en rysk-amerikansk anarkist och arbetarorganisation.
F: När föddes hon?
S: Hon föddes den 27 juni 1869.
F: När dog hon?
S: Hon dog den 14 maj 1940.
F: Vilka var hennes övertygelser?
S: Hon trodde på anarkokommunism och var en tidig anhängare av ateism, homosexuellas rättigheter och feminism.
F: Var bodde hon?
S: Hon bodde i Förenta staterna.
F: Vilken typ av arbete utförde hon?
S: Hon arbetade som anarkist och arbetskraftsorganisatör.
F: Hur bidrog hon till samhället?
S: Emma Goldman bidrog till samhället genom att förespråka ateism, homosexuellas rättigheter och feminism innan de var allmänt accepterade åsikter.
Sök