Epidexipteryx

Struktur

Den är känd från ett välbevarat partiellt skelett som innehåller fyra långa fjädrar på svansen, som består av en central spira och vantar. Till skillnad från moderna stjärtfjädrar var dock inte vingarna förgrenade utan bestod av ett enda bandliknande blad. Epidexipteryx har också bevarat ett överdrag av enklare kroppsfjädrar. De är unika i det avseendet att vissa av dem tycks uppstå från en "membranös struktur".

Skelettet av Epidexipteryx hui mäter totalt 25 centimeter (44,5 cm inklusive de ofullständiga stjärtfjädrarna), och författarna uppskattade att det vägde 164 gram, vilket är mindre än de flesta andra tidiga dinofåglar.

Skallen hos Epidexipteryx är också unik i flera avseenden. Den hade tänder endast på framsidan av käkarna, med ovanligt långa framtänder som var vinklade framåt, ett drag som endast ses hos Masiakasaurus bland andra theropoder. Epidexipteryx svans bar ovanliga ryggkotor mot spetsen som liknade den fjäderförankrande pygostylen hos moderna fåglar och vissa oviraptorer.

Trots att Epidexipteryx är nära besläktad med aviala fåglar verkar den ha saknat vingfjädrar och kunde därför inte flyga. Zhang et al. föreslår att om Epidexipteryx inte utvecklats från flygande förfäder och därefter förlorat sina vingar, kan detta tyda på att avancerade visningsfjädrar på svansen kan ha föregått flygande eller glidande flygning.

Dating

Det råder osäkerhet om åldern på Daohugou Beds där detta fossil hittades. Olika artiklar har placerat fossilerna här någonstans från den mellersta juraen (för 169 miljoner år sedan) till den nedre kritan (122 ma). Åldern på denna formation har betydelse för förhållandet mellan liknande dinosaurier, liksom för fåglarnas ursprung i allmänhet. En ålder från mellanjuras skulle innebära att de fågelliknande dinosaurierna i Daohugou-lagren är äldre än den "första fågeln", Archaeopteryx, som var senjurasisk. Tills denna fråga är avgjord är betydelsen av Epidexipteryx (och andra tidiga dinofåglar från det området) inte klarlagd.