Abdominal migrän (AM) är en typ av migrän som orsakar svår smärta i buken. Smärtan är vanligtvis kring naveln (naveln), som kallas det periumbilikala området.

AM är vanligast hos barn från ungefär 7 års ålder, men även yngre och äldre barn kan få AM. Vanligtvis upphör bukmigränen när barnen blir tonåringar. Barn som har haft AM är dock mer benägna att få migränhuvudvärk när de är vuxna. Ibland får även vuxna personer buktig migrän.

Abdominal migrän orsakar paroxysmala attacker - attacker som inträffar plötsligt och som upprepas gång på gång. Attackerna kan pågå i 1-72 timmar, men de varar vanligtvis i mindre än 6 timmar. De inträffar ungefär en tredjedel oftare hos kvinnor än hos män.

Abdominal migrän kan orsaka andra symptom tillsammans med svår smärta i buken. Personer med AM har vanligtvis minst två av dessa andra symtom: illamående, kräkningar, aptitlöshet (vill inte äta), huvudvärk, fotofobi (störs av ljus) och blekhet (blek hud).

AM är vanligare hos barn till kvinnor som har haft migrän. Detta tyder på att AM kan ha en genetisk orsak (en orsak som går i arv från föräldrar till barn).

Hur vanligt är det och vem drabbas?

Bukmigrän är en relativt ovanlig form av migrän hos barn, men den förekommer framför allt i skolåldern. Uppskattningar visar att ungefär 1–4 % av barn kan drabbas någon gång. Det är vanligare hos barn som har familjehistoria av migrän.

Orsaker och mekanismer

Den exakta orsaken till abdominal migrän är inte helt klarlagd. Flera faktorer kan spela in:

  • Genetisk benägenhet: familjehistoria av migrän ökar risken.
  • Neurovaskulära och neurologiska mekanismer: liknande processer som vid vanlig migrän kan påverka smärtbanor och blodkärl i mag-tarmområdet.
  • Triggers: sömnbrist, stress, vissa livsmedel (till exempel choklad, ost eller stora måltider), vätskebrist och hormonella förändringar kan utlösa attacker.

Symtom och hur en episod ser ut

Typiska kännetecken för en attack av abdominal migrän:

  • Intensiv, dov eller krampaktig buksmärta runt naveln.
  • Varaktighet: från 1 timme upp till 72 timmar, oftast under 6 timmar.
  • Återkommande attacker med symptomfria intervall mellan episoderna.
  • Förekomst av minst två av följande: illamående, kräkningar, aptitlöshet, huvudvärk, överkänslighet för ljus eller blekhet.
  • Under en attack är barnet ofta slött, vill vila i ett mörkt rum och kan ha svårt att äta eller dricka.

Utredning och differentialdiagnoser

Läkaren ställer oftast diagnosen baserat på sjukdomshistoria och att kriterier för abdominal migrän uppfylls. Viktigt är att utesluta andra orsaker till buksmärta såsom:

  • Infektioner (t.ex. gastroenterit)
  • Inflammatoriska tarmsjukdomar
  • Förstoppning eller funktionell buksmärta
  • Urologiska eller gynekologiska orsaker
  • Akuta tillstånd som appendicit (om smärtan blir konstant och förvärras)

Vid osäkerhet kan läkaren beställa blodprover, urinprov, ultraljud eller andra undersökningar för att utesluta andra sjukdomar.

Behandling

Målet med behandlingen är att lindra smärta under anfallen och förebygga återkommande episoder. Behandlingen anpassas efter ålder och svårighetsgrad och bör diskuteras med barnläkare eller barnneurolog.

Akut behandling vid anfall

  • Vila i ett lugnt, mörkt rum.
  • Vätskeersättning vid kräkningar eller vätskebrist.
  • Smärtlindring med paracetamol eller ibuprofen enligt dosering från sjukvård.
  • Antiemetika (mot illamående/kräkningar) kan ordineras om det behövs.

Förebyggande behandling

  • För barn med täta eller svåra attacker kan läkare föreslå profylaktisk behandling. Exempel som används i vissa fall är läkemedel som påverkar migränsidan men valet måste göras individuellt.
  • Ibland provas behandlingar som förbättrar sömn, minskar stress eller förändringar i kost och måltidsvanor innan man går vidare till läkemedel.

Observera att läkemedelsval och dosering ska ske i samråd med vårdpersonal. Triptaner kan i vissa fall prövas hos äldre barn/tonåringar med koppling till migrän, men används inte rutinmässigt vid bukmigrän.

Livsstilsåtgärder och förebyggande råd

  • Säkerställ regelbundna måltider och god vätskeintag.
  • Regelbunden sömn och god sömnhygien.
  • Minska stress och se över skolrelaterad belastning vid behov.
  • Identifiera och undvik möjliga triggers (håll gärna en dagbok över attacker för att hitta mönster).

Prognos

Många barn växer ifrån bukmigrän i tonåren. Dock har barn med AM ökad risk att utveckla klassisk migrän med huvudvärk senare i livet. Med rätt stöd och behandling kan attacker ofta minskas i både frekvens och svårighetsgrad.

När bör du söka vård akut?

Sök omedelbart vård om barnet har:

  • Mycket svår eller snabbt förvärrande buksmärta
  • Neurologiska symtom som förvirring, svaghet, svårt att tala eller kramper
  • Hög feber med buksmärta, blod i kräk eller avföring, eller tecken på uttorkning
  • Bestående eller progressiv viktminskning eller andra tecken på allvarlig sjukdom

Sammanfattning

Bukmigrän är en återkommande form av buksmärta hos barn som ofta går över i tonåren och är kopplad till migränsjukdom. Diagnos baseras på typiska symtom och sjukdomshistoria. Behandling innefattar vila, vätska, smärtlindring och ibland profylaktiska åtgärder. Kontakta vården för utredning och individuell behandlingsplan, särskilt om attacker är frekventa eller allvarliga.