I den egyptiska mytologin var Geb jordens gud. Geb var make och bror till himmelsgudinnan Nut och far till Osiris, Isis, Nephthys, Horus den äldre och Seth. När Seth och Horus (Osiris' son) kämpade om att bli kung av Egypten gjorde Geb Horus till de levandes härskare. Gebs föräldrar är Tefnut och Shu.
De gamla egyptierna trodde att jordbävningar var Gebs skratt.
Gebs djur är en orm och en gås (ibland avbildas en gås på Gebs huvud). Geb motsvarar ibland den grekiska titanen Kronos. Gebs namn betyder "den svage" eller "den haltande". Geb är också vegetationens gud, och hans andra namn är Seb, Keb, Kebb, Qeb och Sebb.
Utseende och symbolik
Avbildningar: Geb framställs ofta som en liggande man under himmelsgudinnan Nut, vilket symboliserar att jorden vilar under himlen. I konst kan han ha grön eller brun hudfärg som tecken på fruktbarhet och växtlighet. Den karakteristiska gåsen som ibland sitter på hans huvud är ett vanligt igenkänningsmärke, liksom orm-symboliken som förknippas med jordens krafter.
Roller och funktioner
- Jordens gud: Geb representerar den fasta jorden – marken, bergen och dalgångarna.
- Vegetation och fruktbarhet: Som jordgud knöts han till grödornas och växtlighetens cykler; hans grönfärgade avbildningar förknippas med återfödelse och skörd.
- Naturliga fenomen: Fenomen som jordbävningar förklarades i folktron som Gebs skratt.
- Ritual och rättsväsende: I olika rituella texter och edsavläggningar kan Geb förekomma som en gudomlig vittne eller garanti för avlagda löften.
Mytologiska berättelser
I de kosmologiska myterna ingår Geb i den tidiga gudafamiljen: han är son till Shu och Tefnut och make till Nut. En välkänd scen i egyptisk ikonografi visar hur Shu skiljer himlen (Nut) från jorden (Geb) för att skapa utrymme för livet. I efterföljande generationer spelar Geb rollen som fader till huvudgudarna i den egyptiska panteonen, och i berättelsen om tronstriden mellan Horus och Seth ges stöd åt Horus när kungatronen ska avgöras.
Namn och etymologi
Namnet Geb har flera varianter (Seb, Keb, Kebb, Qeb, Sebb) och uttydningen är inte helt entydig i forskningen. I äldre texter förekommer olika tolkningar; vissa traditioner återger betydelser som relaterar till svaghet eller halthet, medan andra ser namnet som en direkt beteckning för jorden. Oavsett tolkning är hans identitet nära knuten till markens livgivande och stabiliserande egenskaper.
Kult och eftermäle
Geb dyrkades regionalt i hela Egypten och förekommer i tempel-, grav- och rituell konst. Hans roll i den egyptiska världsbilden – som jordens bärare, växtlighetens källa och ibland som ett juridiskt vittne – gjorde honom till en viktig och mångfacetterad gudom i både folklig tro och officiell religion. I modern tid studeras Geb i egyptologin som en central gestalt i förståelsen av forntida egyptisk kosmologi och religiösa föreställningar.

