Gilles Binchois (troligen född i Mons omkring 1400; död i Soignies, 20 september 1460) var en fransk-flamländsk kompositör som räknas till den tidiga delen av den så kallade burgundiska skolan. Hans namn förekommer i källorna i flera varianter — ofta stavat "Binchoys", "Binch", "Binche" eller som "Gilles de Bins" — men idag är han allmänt känd under namnet Binchois. Han hör till de mest inflytelserika kompositörerna på 1400‑talet och hade ett stort inflytande på musiken vid det burgundiska hovet. Tillsammans med Guillaume Dufay och John Dunstaple räknas han till de främsta kompositörerna under 1400‑talet.

Biografin för Binchois är delvis oklar, men det är väl belagt att han tjänstgjorde nära hertigen av Burgundies hov och var verksam som sångare och musiker i hertigens kapell under tidigt 1400‑tal. Senare i livet blev han också knuten till kyrkliga förläningar i och omkring Soignies, där han tillbringade sina sista år. Hans positioner i kapellet gav honom möjlighet att verka i ett kreativt och internationellt musikaliskt sammanhang och att utbyta idéer med andra ledande kompositörer.

Verk och musikaliskt språk
Binchois är framför allt känd för sina seculara chansons — lyriska sånger i former som rondeau och ballad — där han utmärkte sig genom enkla, sångbara melodier, elegant röstföring och en känsla för uttrycksfull frasering. Exempel på välkända chansons av Binchois är till exempel "De plus en plus" och "Belle, bonne, sage". Hans melodiska stil präglas av klarhet och balans, ofta med en framträdande cantus‑röst ovanpå relativt sparsam ackompanjemangsföring. Han skrev även ett antal sakrala stycken — motetter och massor — och flera av hans melodier användes senare som cantus firmus i andra kompositörers verk.

Bevarande och inflytande
Många av Binchois kompositioner är bevarade i 1400‑talets manuskript och chansonniers, vilket visar på hans samtida popularitet och eftermäle. Hans musik fick stort genomslag vid det burgundiska hovet och kom att påverka yngre generationer av kompositörer genom den melodiska elegans och formkänsla som kännetecknar hans stil. Historieskrivningen ser honom som en föregångare till senare utvecklingar i europeisk konstmusik under renässansen.

Eftermäle
Binchois verk studeras och framförs än i dag av tidigmusikspecialister och ensembleer, och hans melodier återfinns på många skivor och i samlingar över medeltida och tidig renässansmusik. Han betraktas fortfarande som en av de centrala gestalterna i övergången mellan medeltidens och renässansens tonala och melodiska ideal.