Genèvekonventionerna

De fyra konventionerna

Konventionerna och deras avtal är följande:

• Första Genèvekonventionen "om förbättring av förhållandena för sårade och sjuka i väpnade styrkor i fält" (antogs första gången 1864, senast reviderad 1949). Syftet var att förbättra situationen för människor som skadats i strid. Den säger i princip att sjukvårdsteamen på slagfältet måste hjälpa alla som är skadade, inte bara folk från den egna sidan.
• Andra Genèvekonventionen "om förbättring av förhållandena för sårade, sjuka och skeppsbrutna medlemmar av väpnade styrkor till sjöss" (antogs första gången 1949, efter att ha granskat 1907 års Haagkonvention X). Liknar den första konventionen, men för strider som sker till sjöss.
• Tredje Genèvekonventionen om behandling av krigsfångar (inledd 1929, senast reviderad 1949). Enligt denna konvention har en krigsfånge vissa rättigheter. Under den senaste tiden har Förenta staterna gjort rubriker. De sade att vissa av de talibankrigare som de tillfångatog i Afghanistan inte var krigsfångar, utan illegala kombattanter, och att de därför inte hade dessa rättigheter.
• Fjärde Genèvekonventionen "om skydd av civila personer i krigstid" (antogs första gången 1949 och bygger på delar av 1907 års fjärde Haagkonvention). När det råder krig måste de människor som inte deltar i kriget (de kallas civila) skyddas på vissa sätt. I denna konvention anges hur man ska göra det.

Protokoll

Dessutom finns det ytterligare tre protokoll till Genèvekonventionerna:

• Protokoll I (1977): Tilläggsprotokoll till Genèvekonventionerna av den 12 augusti 1949 om skydd av offer för internationella väpnade konflikter. I detta fördrag anges hur offer för konflikter och krig ska behandlas.

• Protokoll II (1977): Tilläggsprotokoll till Genèvekonventionerna av den 12 augusti 1949 om skydd av offer för icke-internationella väpnade konflikter. Detta handlar om offer för inbördeskrig.
• Protokoll III (2005): Tilläggsprotokoll till Genèvekonventionerna av den 12 augusti 1949 och om antagandet av ytterligare ett särskiljande emblem. Detta handlar om införandet av den röda diamanten som en symbol för Röda korset som är fri från religiösa konnotationer.

Ändringar

Efter att den första konventionen hade godkänts grundades Internationella rödakorskommittén 1863.

Alla fyra konventionerna granskades senast och antogs 1949. Dessa versioner är relaterade till tidigare revideringar. I vissa fall har idéer från 1907 års Haagkonvention lagts till. Vanligtvis hänvisar man till alla fyra konventionerna som "1949 års Genèvekonventioner" eller helt enkelt "Genèvekonventionerna". Senare konferenser har lagt till text som gör det olagligt att använda vissa typer av krigföring, till exempel kemisk krigföring. De har också talat om frågor om inbördeskrig.

Clara Barton spelade en viktig roll i kampanjen för att få USA att gå med på den första Genèvekonventionen. Förenta staterna undertecknade konventionen 1882.

Vid den fjärde Genèvekonventionen 1949 hade cirka 47 länder ratificerat avtalen.

I dag är nästan alla 200 länder i världen "signatärnationer". Detta innebär att de har undertecknat och gått med på att följa Genèvekonventionerna.

Relaterade sidor

• Krigsfångar
• Internationella rödakorskommittén
• Krigets lagar
• Krigsbrott (brott som bryter mot Genèvekonventionerna)
• Internationella brottmålsdomstolen (en domstol som kan döma personer som bryter mot Genèvekonventionerna).