Halloween är en fest som firas natten till den 31 oktober. Det är vanligast i USA, Australien och Kanada, men firandet har spridits till många andra länder via populärkulturen. Barn bär ofta kostymer och knackar dörr för att säga "Trick or treat!" — alltså "Bus eller godis" — för att be om godis (i vissa länder som Storbritannien används samma vana). Budskapet är i korthet: "Ge mig godis, annars spelar jag ett spratt." Traditionellt klär sig människor som spöken, häxor eller andra skrämmande figurer, men numera finns även fantasifulla, roliga och politiskt satiriska dräkter. För vuxna blir Halloween ofta en tid för maskeraddräkter, fester, temakvällar, skräckfilmer och besök på "haunted houses" — och kallas ibland i folkligt tal för "den läskigaste tiden på året".

Ursprung och historia

Halloween har rötter i den keltiska högtiden Samhain, som firades omkring 31 oktober–1 november och markerade övergången från skörd till vintertid. Man trodde att gränsen mellan de levandes och de dödas värld var tunnare vid denna tid, vilket gjorde att andar och väsen kunde vandra ibland de levande. Sedvänjor som eldar, masker och gåvor för att blidka andar förekommer i flera äldre traditioner. Den nutida kombinationen av folkbeståndets skrock, kyrkliga helgdagar och senare nordamerikanska och brittiska traditioner formade så småningom det vi i dag kallar Halloween.

Religös koppling

För kristna är kvällen före Allhelgonahelgen betydelsefull. Den tre dagar långa perioden omfattar 31 oktober (Allhelgonaafton eller Hallowe'en), 1 november (Alla helgon) och 2 november (Alla själar). Allhelgonahelgen har influerats av äldre, förkristna traditioner och har historiskt ett starkt samband med firandet i exempelvis Irland. Samtidigt är många av de firarformer som förknippas med Halloween också av hedniska rötter, vilket gör ursprunget mångfacetterat.

Traditioner och symboler

Flera symboler hör samman med Halloween:

  • Jack-o'-lantern: Ursprungligen utskurna rovor i Irland, numera oftast utskurna pumpor som placeras med ett ljus i och symboliserar andevärlden och avskräckning av onda väsen.
  • Kostymer och masker: Användes historiskt för att dölja sig för andar; i dag är de också ett uttryck för lek, identitet och kreativitet.
  • Bra eller dåligt godis (trick-or-treat): Barn går runt och får godis, en sed som populariserades i Nordamerika och senare spreds globalt.
  • Fester, dekorationer och skräckattraktioner: Publika evenemang, pyntade hus och ”skräckhus” är vanliga inslag.

Halloween i Sverige och i världen

I Sverige blev Halloween mer uppmärksammat och kommersialiserat från 1990-talet och framåt, mycket genom influenser från amerikansk populärkultur. Vissa svenskar firar traditionen med utklädnad, pumpakarvning och godisutdelning, medan andra ser det som ett främmande inslag jämfört med de mer traditionella svenska högtiderna kring Allhelgona. Internationellt varierar firandet: i USA är det en stor folkfest med omfattande dekorationer, i Irland och UK finns starkare historiska länkar, och i många andra länder ses det som en importerad populärkulturell företeelse.

Kritik och säkerhet

Halloween har fått kritik för att vara kommersialiserad och för att ibland ersätta lokala traditioner. Vissa religiösa grupper ser också firandet som problematiskt. Samtidigt uppskattas det av många familjer som en social aktivitet. För säkerheten finns enkla råd:

  • Gå ut i sällskap och låt vuxna följa med yngre barn.
  • Använd reflexer eller belysning i mörkret.
  • Kontrollera godispåsar innan barn äter något och undvik öppet tillagat godis från okända.
  • Var försiktig med levande ljus i pumpor och med lättantändliga kostymer.

Oavsett om man ser Halloween som en gammal folktillställning, en kyrklig helgdag eller en modern nöjeshögtid, är det en dag fylld av symbolik, lekar och kreativ utklädnad som ständigt förändras i takt med kulturens rörelser.