Hernandez v. Texas
Hernandez mot Texas, 347 U.S. 475 (1954), var ett avgörande beslut av USA:s högsta domstol. I en enhällig dom slog domstolen fast att mexikanska amerikaner och alla andra ras- eller nationsgrupper i USA hade samma skydd enligt det 14:e tillägget till den amerikanska konstitutionen. Domen skrevs av överdomare Earl Warren. Detta var det första fallet där mexikansk-amerikanska advokater hade framträtt inför USA:s högsta domstol.
Bakgrund
Pete Hernandez, en mexikansk-amerikansk jordbruksarbetare, dömdes för mordet på Joe Espinosa 1950. Hernandez' pro bono-juristgrupp, däribland Gustavo C. García, ville ifrågasätta vad de visste var "den systematiska uteslutningen av personer av mexikanskt ursprung" från alla typer av jurytjänstgöring i minst sjuttio grevskap i Texas. Hans försvarsadvokater hävdade att personer av mexikanskt ursprung inte hade tillåtits tjänstgöra i juryn trots att många mexikanska amerikaner var medborgare och hade kvalificerat sig för jurytjänstgöring i Jackson County. Trots att 14 procent av befolkningen i länet var latinamerikaner hade ingen av dem suttit i jury under åtminstone de senaste 25 åren. Detta innebar att Hernandez hade berövats sina rättigheter enligt det fjortonde tillägget. Hernandez och hans advokater överklagade till Högsta domstolen i Texas och sedan till Förenta staternas högsta domstol genom en certiorari-skrivelse.
Beslut
Det enhälliga majoritetsutlåtandet avgavs av överdomare Earl Warren. Domstolen ansåg att det fjortonde tillägget skyddar personer bortom rasklasserna vit och svart och utvidgar skyddet till andra ras- eller nationsgrupper samt rättsliga klasser. Mexikanska amerikaner var en sådan "särskild klass" och hade rätt till lika skydd enligt det fjortonde tillägget.
Resultat
Pete Hernandez beviljades en ny rättegång med en jury där mexikanska amerikaner ingick. Hernandez befanns skyldig till mord. Den slutliga effekten av denna dom var att skyddet i det 14:e tillägget ansågs omfatta alla rasmässiga, nationella och etniska grupper i Förenta staterna för vilka diskriminering kunde bevisas. Domstolens dom fungerade som ett rättsligt prejudikat som användes i rättsliga utmaningar mot orättvisa bostadslagar, skolsegregation och rösträtt för mexikanska amerikaner i hela landet.
Frågor och svar
F: Vad var Hernandez v. Texas-fallet?
S: Det var ett banbrytande beslut av USA:s högsta domstol som gav mexikanska amerikaner och andra ras- eller nationalgrupper i USA lika skydd enligt det 14:e tillägget.
F: När avgjordes målet Hernandez v. Texas?
S: Det avgjordes 1954.
F: Vem skrev domen i målet Hernandez v. Texas?
S: Överdomare Earl Warren skrev domen.
F: Vad fastställdes i målet Hernandez v. Texas?
S: Det fastställde att mexikanska amerikaner och andra ras- eller nationalgrupper i USA hade lika skydd enligt det 14:e tillägget.
F: Var mexikansk-amerikanska advokater inblandade i fallet Hernandez v. Texas?
S: Ja, det var det första fallet där mexikansk-amerikanska advokater hade framträtt inför USA:s högsta domstol.
F: Vad innebar målet Hernandez v. Texas som prejudikat?
S: Det var ett prejudikat för lika skydd enligt det 14:e tillägget för alla ras- eller nationalgrupper i USA.
F: Varför var fallet Hernandez v. Texas så viktigt?
S: Det var viktigt eftersom det bekräftade rättigheterna för mexikanska amerikaner och alla andra ras- eller nationalgrupper i USA och banade väg för framtida medborgarrättsmål.
