Jury – definition, roller och beslutsprocess i rättegångar
Lär dig vad en jury är, jurymedlemmars roller, beslutsprocessen i rättegångar och hur domar, enighet eller hung jury påverkar rättens utfall.
En jury är en grupp människor som i en rättssal gemensamt bedömer svar på en eller flera frågor som rör ett mål. I brottmål rör frågan oftast om en tilltalad är skyldig eller oskyldig till att ha begått ett brott. Juryn kan i vissa rättssystem också ha att ta ställning till påföljden om den tilltalade befinns skyldig. En medlem i en jury kallas jurymedlem och förväntas vara opartisk — det innebär att hen ska vara rättvis och lyssna på båda sidor utan att i förväg bestämma sig.
Juryns roller och uppgifter
- Fastställa fakta: Juryn bedömer bevisningen och avgör vilka händelser som kan anses ha inträffat.
- Tillämpa lagen på fakta: Domaren ger instruktioner om vilken lag som gäller; juryn avgör om bevisen visar att lagen är uppfylld.
- Döma skuldfråga: I brottmål tar juryn ställning till om åtalet styrks enligt den aktuella beviskraven.
- I vissa system bestämma påföljd: I vissa länder får juryn också vara med och föreslå eller besluta om straffets svårighetsgrad.
Urval av jurymedlemmar
Hur jurymedlemmar väljs varierar mellan länder. Vanligt är att personer slumpmässigt kallas in från folkbokförings- eller röstlängder. Innan rättegången sker ofta en urvalsprocess (kallas i engelskspråkiga länder "voir dire") där advokater och domare ställer frågor för att avgöra om en kandidat är lämplig och opartisk. Parter kan i många system avvisa ett visst antal kandidater utan motivering (s.k. peremptory challenges) eller begära att en kandidat avlägsnas för skäl (s.k. challenge for cause).
Beslutsprocess och röstning
Hur juryn beslutar beror på rättssystemets regler:
- I många länder måste ett brottmålsbeslut vara enhälligt för att leda till fällande dom. I andra system kan majoritetsbeslut förekomma.
- I civilmål är kravet på en majoritet oftare tillräckligt och standarden för bevis är lägre (t.ex. "övervägande av sannolikhet" istället för "bortom rimligt tvivel" i brottmål).
- Om juryn inte kan enas och är klart splittrad kallas resultatet för en "hung jury" och fallet kan då antingen tas upp på nytt eller förklaras ogillat beroende på lokala regler.
- Juryns överläggningar sker bakom stängda dörrar; jurymedlemmar får inte i allmänhet diskutera fallet med utomstående eller söka information utöver rättegången.
Storlek, suppleanter och tidsbegränsningar
Antalet jurymedlemmar varierar: 12 är vanligt i många brottmål, men vissa rättsprocesser använder färre (t.ex. 6–8) och i civilmål kan mindre jurygrupper förekomma. Ofta utses suppleanter (reservjurymedlemmar) som kan träda in om någon ordinarie jurymedlem blir förhindrad.
Domarens roll gentemot juryn
Domaren ansvarar för att leda rättegången, besluta om bevisfrågor, ge juridiska instruktioner till juryn och säkerställa att rättegången är rättvis. Domaren kan i vissa system också pröva om ett jurybeslut kan ändras eller om en ny rättegång ska hållas, men i många system har juryn sista ordet i sakfrågor.
Etik, sekretess och konsekvenser vid fusk
Jurymedlemmar förväntas följa strikta regler för sekretess och opartiskhet. Att ta emot information utanför rättegången (t.ex. genom internet eller medier), diskutera målet med obehöriga eller låta personliga fördomar påverka bedömningen kan leda till att domen ogiltigförklaras eller att personen åläggs påföljder för jurymissbruk.
Skillnader mellan länder — och hur det är i Sverige
Juriesystemet skiljer sig mycket mellan rättsordningar. I anglosaxiska länder (som USA och Storbritannien) är jury vanliga i brottmål och i många civilmål. Regeln om enhällighet, jurystorlek och om juryn får besluta om påföljd varierar regionalt.
I Sverige används inte jurysystemet i ordinarie brottmål. Istället deltar nämndemän (lekmannadomare) tillsammans med professionella domare vid domstolsbehandlingen i tingsrätt och hovrätt. Nämndemän är inte jurymedlemmar i anglosaxisk mening, utan fungerar som lekmannadomare valda av politiska församlingar och deltar i både fakta- och rättsfrågor tillsammans med domarna.
Vad händer efter jurybeslutet?
Efter att juryn avgett sin slutliga bedömning meddelar domaren domen. I många system kan den dömde överklaga; i vissa fall prövas endast lagtolkning eller processfrågor vid överklagande. Om det visar sig att jurymedlemmar brutit mot regler eller att viktiga rättssäkerhetsgarantier inte följts kan domen komma att ogiltigförklaras och ny rättegång hållas.
Sammanfattningsvis är juryn ett verktyg för medborgarinflytande i rättskipningen i vissa länder, viktigt för att avgöra faktafrågor och i några system även påverka påföljder. Reglerna kring urval, beslutskrav och juryns befogenheter varierar kraftigt och i Sverige har man istället ett system med nämndemän.
Typer av juryer
I USA finns det huvudsakligen två typer av juryer som bedömer fakta i en rättegång:
- En petit jury, även kallad rättegångsjury, består av 6-12 jurymedlemmar.
- En åklagare kallar en åklagare till en jury för att avgöra om det finns sannolika skäl att tro att någon har begått ett brott. Om så är fallet väcker åtalsjuryn åtal mot den anklagade.
Juryer per land
En jury i Storbritannien består av 12 personer i brottmål och 10 personer i civilmål (eller 15 personer i Skottland). Dessa personer väljs ut slumpmässigt och är brittiska medborgare utan brottsregister. Ledamöterna väljs ut från röstlängden för sitt lokala område och de som väljs ut måste delta i jurytjänstgöringen.
I USA består juryn av 12 vanliga människor från det område där rättegången hålls och är inte medlemmar av domstolssystemet. De får en liten summa betalt för sin tjänst.
Frågor och svar
F: Vad är en jury?
S: En jury är en grupp vanliga människor som avgör svaret på en fråga i en rättssal.
F: Vilken är den vanliga frågan som en jury måste besvara?
S: Den vanliga frågan som en jury måste besvara är om en person är skyldig eller oskyldig till att ha begått ett brott.
F: Vad mer kan en jury vara ansvarig för att besluta om?
S: En jury kan också ansvara för att besluta om ett straff för den person som befinns skyldig.
F: Hur fattar en jury sitt beslut?
S: Normalt måste alla medlemmar i juryn vara överens om beslutet.
F: Kan en jury fatta ett beslut även om några medlemmar inte håller med om det?
S: Ja, ibland kan juryn fatta ett beslut även om några medlemmar inte håller med om det.
F: Vad händer om juryn är tydligt splittrad?
S: Om juryn är helt klart oenig kallas resultatet för en oenig jury och målet avgörs inte.
F: Vad kallas en person som är medlem i en jury?
S: En person som är medlem i en jury kallas jurymedlem.
Sök