Kolibri

Matvanor och pollinering

Kolibrierna hjälper blommorna att pollinera, även om de flesta insekter är mest kända för att göra det. Kolibrierna gillar nektar, precis som fjärilar och andra blomälskande insekter, t.ex. bin.

Kolibrierna har inget bra luktsinne, utan lockas av färger, särskilt den röda färgen. Till skillnad från fjärilen svävar kolibrien över blomman när den dricker nektar från den, likt en mal. När den gör det flaxar den med vingarna mycket snabbt för att hålla sig på samma plats, vilket gör att den ser ut som en oskärpa och slår också så snabbt att den gör ett brummande ljud. En kolibri stoppar ibland in hela huvudet i blomman för att dricka nektarn ordentligt. När den tar ut huvudet igen är huvudet täckt av gult pollen, så att den kan pollinera när den går till en annan blomma. Ibland kan den också pollinera med sin näbb.

Liksom bin kan kolibrierna bedöma mängden socker i nektarn de äter. De avvisar blommor vars nektar innehåller mindre än 10 % socker. Nektar är en dålig källa till näringsämnen, så kolibrier tillgodoser sitt behov av protein, aminosyror, vitaminer, mineraler osv. genom att äta insekter och spindlar.

Utfodringsapparat

De flesta kolibrier har långa och raka eller nästan raka näbbar, men hos vissa arter är näbben anpassad för specialiserad födosök. Tornfåglar har korta, vassa näbbar som är anpassade för att äta från blommor med korta kronblad och genomborra basen på längre blommor. Sicklebills extremt nedböjda näbbar är anpassade för att suga nektar från de böjda kronbladen på blommor i familjen Gesneriaceae. Den våldsamma svansade sillgransens näbb har en uppåtriktad spets, som hos avoketterna. Den tandnäbbade kolibrihannen har barracuda-liknande spikar på spetsen av sin långa, raka näbb.

De två halvorna av kolibriens näbb har en tydlig överlappning, där den nedre halvan (mandibeln) passar tätt in i den övre halvan (maxillan). När kolibrierna äter nektar är näbben vanligtvis bara lite öppen, så att tungan kan sticka ut i nektarn.

Liksom solfåglar som äter nektar och till skillnad från andra fåglar dricker kolibrierna med hjälp av räfflade eller trågliknande tungor som de kan sträcka ut långt. Kolibrierna tillbringar inte hela dagen med att flyga, eftersom energikostnaden skulle vara oöverkomlig; majoriteten av deras aktivitet består helt enkelt av att sitta eller sitta på en sittplats. Kolibrierna äter i många små måltider och konsumerar många små ryggradslösa djur och upp till tolv gånger sin egen kroppsvikt i nektar varje dag. De tillbringar i genomsnitt 10-15 % av sin tid med att äta och 75-80 % med att sitta och smälta.

Samutveckling med blommor

Eftersom kolibrier är specialiserade nektarätare är de knutna till de fågelblommor de äter. Vissa arter, särskilt de med ovanliga näbbformer som den svärdsnäbbade kolibrien och sicklebills, är samevolutionerade med ett litet antal blomarter.

Många växter som pollineras av kolibrier har blommor i röda, orange och rosa nyanser, även om fåglarna tar nektar från blommor i många olika färger. Kolibrierna kan se våglängder i det nära ultravioletta området. Deras blommor reflekterar dock inte dessa våglängder som många insektspollinerade blommor gör. Det smala färgspektrumet kan göra kolibri-pollinerade blommor oansenliga för insekter, vilket minskar insekternas nektarröveri. Kolibri-pollinerade blommor producerar också relativt svag nektar (i genomsnitt 25 % sockerarter w/w) med höga koncentrationer av sackaros, medan insektspollinerade blommor vanligtvis producerar mer koncentrerad nektar som domineras av fruktos och glukos.

 
Läppkarbin som äter på en blomma  

Taxonomi

Kolibrier har traditionellt sett tillhört fågelordningen Apodiformes. I denna ordning ingår kolibrierna, svalorna och trädkrypare. Sibley-Ahlquist-taxonomin för fåglar, som bygger på DNA-studier som gjordes på 1970- och 1980-talen, har ändrat klassificeringen av kolibrier. Istället för att vara i samma ordning som svalorna gjordes kolibrierna till en ordning som endast omfattade dem själva, Trochiliformes. Deras tidigare ordning Apodiformes ändrades till överordningen Apodimorphae. Denna överordning innehåller de tre fågelfamiljer som ingick i den när den var en ordning.