Inavel

Inavel är en term inom genetiken som innebär korsning (parning) av närbesläktade djur eller växter. Självbefruktning hos växter är den mest extrema formen av inavel. Den är ganska utbredd hos växter som bär både han- och honblommor på samma planta. Inavel är motsatsen till outcrossing, som är parning av obesläktade medlemmar av samma art. Kombinationen av inavel och outcrossing är en standardmetod för artificiellt urval.

Andra termer är inavelsstam, en grupp organismer som är så inavlade att de har liten eller ingen genetisk variation, och inavelsdepression, som är den minskade lämplighet (vanligen bristande fertilitet och tidig sjukdom och död) som orsakas av inavelsstamning.

För människor är inavel destruktiv, och nästan alla kulturer har ett tabu mot incest. Många förbjuder till exempel äktenskap mellan kusiner i första ledet och de flesta förbjuder det för närmare familjemedlemmar.

Förlust av genetisk variation

Förlusten av genetisk variation innebär att många genloker som tidigare var heterozygota nu är homozygota. Resultatet av att båda generna på ett locus är muterade kan vara allvarligt.

Den mest intensiva formen av inavel är självbefruktning i en hermafrodit, där andelen heterozygoter halveras i varje generation.^p139 Aa x Aa (100 %) ger 1 AA: 2 Aa; 1 aa (50 %) och så vidare. En liknande effekt tar dubbelt så lång tid vid parning mellan bror och syster, och ännu längre tid vid parning i mycket små isolerade grupper. Den sistnämnda situationen är berömd eftersom Sewall Wright gjorde sina beräkningar för just sådana grupper, och han kallade processen för genetisk drift. Genetisk drift och inavel är nära besläktade begrepp.

Graden av inavel kan mätas på olika sätt. Ett enkelt test för däggdjur är utbyte av hudtransplantat. Om transplantaten inte avvisas måste djuren vara nästan identiska genetiskt. Hudtransplantat kan framgångsrikt bytas ut mellan råttor i standardlaboratoriestammar och mellan geparder som fångats i naturen.

Diskussion

Varför är det så att inavel leder till en förlust av livskraft? Det finns två svar, och båda verkar vara sanna. Det första är att en grupp med liten genetisk variation är sårbar för miljöproblem: infektioner, plötsliga klimatförändringar, rovdjur. Små grupper är sårbara för slumpmässiga händelser i vilket fall som helst, men utan någon ärftlig variabilitet är de ännu mer sårbara.

Den andra förklaringen är genetisk. En del av de homozygota generna kommer att vara skadliga recessiva gener som normalt skulle skyddas av en dominant allel. Det finns också vissa loci där heterozygoten är bättre lämpad än en homozygot. Om så är fallet kommer inavel automatiskt att leda till en förlust av livskraft. ^p103

Många växtarter är självpollinerande i naturen, men de allra flesta har enstaka korsningar. Detta ger dem tillräcklig variation för att de ska kunna överleva.

Relaterade sidor

Frågor och svar

Q: Vad är inavel?

S: Inavel är en term inom genetiken som syftar på parning av närbesläktade djur eller växter.

F: Vad är självbefruktning hos växter?

S: Självbefruktning hos växter är den mest extrema formen av inavel där växter har både han- och honblommor på samma växt.

F: Vad är utkorsning?

S: Utkorsning är parning av obesläktade medlemmar av samma art.

F: Vad används kombinationen av inavel och outcrossing till?

S: Kombinationen av inavel och utkorsning är en standardmetod för artificiellt urval.

F: Vad är en inavlad stam?

S: En inavlad stam är en grupp organismer som är så inavlade att de har liten eller ingen genetisk variation.

F: Vad är inavelsdepression?

S: Inavelsdepression är den försämrade kondition, vanligtvis brist på fertilitet och tidig sjukdom och död, som orsakas av inavel.

F: Varför har nästan alla kulturer ett incesttabu för människor?

S: Nästan alla kulturer har ett incesttabu för människor eftersom inavel är destruktivt.