Stam (mikrobiologi): definition, exempel och betydelse i virologi
Stam (mikrobiologi): Lär dig definition, tydliga exempel och varför stammar är avgörande i mikrobiologi och virologi — från petriskålar till forskning och smittspårning.
Inom biologin används ordet "stam" i fler än en betydelse, och det är viktigt att skilja mellan dem. I klassisk taksonomi är en stam (på engelska "phylum") en högre hierarkisk nivå som ligger över arten. I mikrobiologi och virologi används däremot "stam" i en annan betydelse: det avser en genetisk variant eller undergrupp inom en art — ofta en population som härstammar från en enskild isolerad cell eller ett klonalt ursprung.
Definition i mikrobiologi
En mikrobiologisk stam är en population mikroorganismer (bakterier, virus, svampar eller protozoer) som har gemensamma genetiska och ofta också fenotypiska egenskaper. Stammar kan skilja sig åt i egenskaper som:
- patogenicitet (sjukdomsalstrande förmåga),
- antikroppsigenkänning eller antigenicitet,
- antibiotika- eller antiviral resistens,
- metaboliska egenskaper och tillväxthastighet.
Hur stammar isoleras och karakteriseras
Stammar isoleras ofta genom att välja en enkel koloni från en odling på en petriskål (agarplatta) eller genom affinitet/kloningstekniker för virus (t.ex. plaque purification). Efter isolering hålls proverna i kontrollerade förhållanden och kan hanteras under särskilda säkerhetsrutiner eller i karantän beroende på smittrisk.
Identifiering och karakterisering av stammar sker med metoder som:
- fenotypiska tester (biokemiska tester, serotypning),
- molekylär typning (PCR, pulsfältgelelektrofores, MLST),
- helgenomsekvensering (WGS) för detaljerad jämförelse och spårning,
- antigeniska analyser för virus.
Exempel och användningsområden
Begreppet "stam" förekommer ofta i olika fält: inom virologi när man talar om olika virusvarianter, i trädgårdsodling och växtförädling där man använder speciella sorter eller stammar av nyttiga mikroorganismer, och i laboratorieförsök där gnagare och andra djur används för studier av specifika mikrobiella stammar. Exempel på stammar är laboratoriestammar (t.ex. E. coli K‑12), kliniska patogena stammar (t.ex. E. coli O157:H7) och resistenta varianter som MRSA hos Staphylococcus aureus.
Betydelse i virologi
I virologin har olika stammar (eller linjer/varianter) avgörande betydelse för epidemiologi, vaccin- och läkemedelsutveckling samt övervakning. Små genetiska förändringar kan påverka smittsamhet, allvarlighetsgrad och hur väl immunsystem eller vacciner kan känna igen viruset. Därför används sekvensering och global övervakning för att upptäcka och klassificera nya stammar eller varianter och för att bedöma deras potentiella risker.
Lagring, registrering och säkerhet
Isolerade stammar kan bevaras långsiktigt genom kryokonservering eller liofilisering och registreras i kulturkollektioner så att andra laboratorier kan få tillgång till välkarakteriserade referensstammar. Hantering av smittsamma eller farliga stammar kräver att laboratoriet följer rätt biosäkerhetsnivåer och regelverk för att skydda personal, miljö och allmänhet.
Sammanfattning: I mikrobiologi avser "stam" en genetisk eller klonal undergrupp inom en art med särskilda egenskaper. Att kunna isolera, identifiera och spåra stammar är centralt för förståelsen av infektionssjukdomar, utveckling av behandlingar och för övervakning av smittsamma agens.
Mikrobiologi/Virologi
En stam är en genetisk variant eller subtyp av en mikroorganism, dvs. ett virus, en bakterie eller en svamp. En "influensastam" är till exempel en viss biologisk form av influensaviruset. Egentligen har bakterier, arkéer och virus inga arter, eftersom de inte har sexuell reproduktion av eukaryot-typ. Bakterier utbyter DNA, men de kan utbyta det mellan olika typer av bakterier, vilket visar att de skiljer sig från eukaryoter. Stammar är därför en viktig del av identifieringen av bakterier.
Växter
Inom botaniken används termen inte för att rangordna växter. Det används ibland för att hänvisa till alla ättlingar som kommer från en gemensam förfader och som delar en enhetlig morfologisk eller fysiologisk egenskap. En stam är en bestämd grupp av avkommor som härstammar från en modifierad växt, som producerats antingen genom konventionell avel eller biotekniska metoder eller som är resultatet av en genetisk mutation. Exempelvis framställs vissa risstammar genom att nytt genetiskt material förs in i en risplanta, och alla ättlingar till den genetiskt modifierade risplantan utgör en stam med en unik genetisk kod som förs vidare till senare generationer. Stammarbeteckningen, ett nummer eller ett formellt namn, omfattar alla växter som härstammar från den ursprungligen modifierade växten. Risplantorna i stammen kan förädlas med andra risstammar eller sorter, och om önskvärda plantor produceras förädlas dessa ytterligare för att stabilisera de önskvärda egenskaperna. De stabiliserade plantorna som kan förökas och bli riktiga får ett sortnamn och släpps ut i produktion för att användas av jordbrukare.
Gnagare
En mus- eller råttstam är en grupp djur som är genetiskt enhetlig. Stammar används i laboratorieförsök. Musstammar kan vara inavlade eller genetiskt modifierade, medan råttstammar vanligtvis produceras genom inavel.
Sök