Gulsot (ikterus) – orsaker, symtom, bilirubin och behandling
Gulsot (ikterus) – orsaker, symtom, bilirubin och behandling. Förstå risker, diagnos och effektiva behandlingar snabbt och enkelt. Läs mer.
Gulsot (även kallat ikterus) är ett synligt tecken på att kroppen har för mycket bilirubin i blodet. Huden och det vita i ögonen blir gula när bilirubinnivåerna stiger. Det är oftast ett tecken på att levern eller gallvägarna inte kan ta hand om bilirubin på normalt sätt. Hem (från hemoglobin) bryts ner när röda blodkroppar dör och omvandlas i flera steg till ämnet bilirubin. Det är bilirubinet som ger den gula färgen på hud och slemhinnor.
Vad är bilirubin och hur bildas det?
Bilirubin bildas när kroppen bryter ner gamla röda blodkroppar. Processen förenklat:
- Hemoglobin bryts ner till hem → hem omvandlas till biliverdin → biliverdin reduceras till okonjugerat (indirekt) bilirubin.
- Okonjugerat bilirubin transporteras bundet till albumin till levern, där det konjugeras (kopplas till glukuronsyra) och blir konjugerat (direkt) bilirubin.
- Konjugerat bilirubin utsöndras via gallan ut i tarmarna och lämnar kroppen med avföringen.
Störningar i någon del av denna kedja ger upphov till olika typer av gulsot.
Vanliga orsaker
- Fysiologisk gulsot hos nyfödda — vanlig och oftast ofarlig. Den börjar ofta den andra dagen efter födseln och försvinner inom 1–2 veckor hos fullgångna barn. (barn).
- Ökad nedbrytning av röda blodkroppar (hemolys), t.ex. vid vissa ärftliga tillstånd, autoimmun hemolytisk anemi eller infektioner — leder till förhöjt okonjugerat bilirubin.
- Kronisk eller akut leversjukdom, t.ex. hepatit — nedsatt förmåga att konjugera eller utsöndra bilirubin.
- Gallvägsobstruktion, t.ex. gallsten blockerar gallflödet — leder till uppbyggnad av konjugerat bilirubin i blodet.
- Infektioner som malaria eller andra systemiska infektioner som orsakar hemolys eller leverpåverkan.
- Läkemedel eller toxiner som skadar levern eller ger kolestasis (t.ex. vissa antibiotika, läkemedel mot epilepsi eller hormoner).
Symtom
- Gulaktig hud och gulfärgade ögonvitor.
- Mörkfärgad urin (särskilt vid konjugerat bilirubin) och ljus eller gråaktig avföring om gallflödet är blockerat.
- Klåda (kan vara uttalad vid kolestatiska tillstånd).
- Trötthet, illamående, buksmärta eller feber beroende på underliggande orsak.
- Hos nyfödda: dålig matlust, slöhet eller svårigheter att amma — dessa är tecken som kräver snabb bedömning.
Skillnad mellan konjugerat och okonjugerat bilirubin
- Okonjugerat (indirekt): Fettlösligt, bundet till albumin. Ökar vid hemolys eller när levern inte kan ta upp eller konjugera bilirubin effektivt.
- Konjugerat (direkt): Vattenlösligt, utsöndras med gallan. Ökar vid gallstas eller om gallgångarna är blockerade — då blir urinen mörk och avföringen ljus.
Utredning och diagnostik
För att utreda gulsot görs ofta:
- Blodprov: totalt, direkt och indirekt bilirubin, leverprover (ALAT, ASAT, ALP, GGT), fullständigt blodstatus och infektionsprover.
- Ultraljud av lever och gallvägar för att se om det finns gallsten eller hinder.
- Vid behov magnetkamera (MRCP), datortomografi eller ERCP (endoskopisk undersökning) för mer detaljerad bild och behandling av gallgångsproblem.
- Specifika tester för virushepatiter eller autoimmuna leversjukdomar när misstanke föreligger.
Behandling
Behandling beror på orsaken:
- Nyfödda: fysiologisk gulsot behandlas ibland med fototerapi (ljusbehandling) som omvandlar bilirubinet till en form som lättare kan utsöndras. Vid mycket höga nivåer kan utbytestransfusion bli aktuellt.
- Vid hemolys: behandla underliggande orsak (t.ex. immunologisk behandling vid autoimmun hemolys).
- Vid gallsten eller gallgångsobstruktion: ofta endoskopisk behandling (ERCP) eller operation för att avlägsna stenen eller öppna gallgångarna.
- Vid infektioner eller hepatit: specifik behandling vid virushepatit eller stödjande behandling och ibland antivirala läkemedel beroende på typ.
- Vid leverinsufficiens: stödbehandling, i svåra fall levertransplantation.
- Klåda kan lindras med läkemedel som binder bilirubin i tarmen eller andra symptomlindrande åtgärder.
Komplikationer
- Hos nyfödda: mycket höga nivåer av okonjugerat bilirubin kan leda till kernicterus (skador på hjärnan) om det inte behandlas snabbt.
- Vid obehandlade gallvägshinder eller långvarig leversjukdom kan kronisk leverskada och levercirros utvecklas.
Förebyggande och råd
- Vaccinationer mot hepatit A och B där det är relevant, samt säkra injektionsrutiner och hygien för att minska risken för virusöverföring.
- Undvik överdriven alkoholkonsumtion och hantera läkemedel enligt ordination för att skydda levern.
- Vid nyfödda: tidig och frekvent amning kan minska risken för uttalad fysiologisk gulsot genom att stimulera tarmfunktionen.
När söka vård
- Snabbt tilltagande gulsot, hög feber, svåra smärtor i magen eller tecken på leverpåverkan (t.ex. förvirring, svår trötthet).
- Mörk urin och mycket ljus avföring — tecken på gallvägshinder.
- Nyfödda med gula ögonvitor eller hud som blir gul redan första levnadsdygnet, eller nyfödda som är slöa och äter dåligt — kontakta barnavårdscentral eller akutmottagning.
Gulsot är ett symtom med många möjliga orsaker. En noggrann medicinsk utredning behövs för att fastställa varför bilirubinnivåerna är förhöjda och vilken behandling som är lämplig.
Nyfödd bebis behandlas för gulsot
Typer av gulsot
Det finns tre typer av gulsot:
- Hemolytisk gulsot - orsakas av att röda blodkroppar förstörs. Detta orsakar ökad bilirubinbildning och anemi.
- Obstruktiv gulsot - orsakas av en blockering i den väg där bilirubin bildas i levercellerna och där gallan går ut i tolvfingertarmen.
- hepatocellulär gulsot - orsakas av skador på leverceller. Skadan kan bero på en virusinfektion eller giftiga läkemedel.
Gulfärgning av huden och det vita i ögonen förekommer vid alla typer av gulsot.
Symtom
Symtomen på gulsot är:
- extrem svaghet
- huvudvärk
- feber
- aptitlöshet
- trötthet
- svår förstoppning
- illamående
- gul färgning av ögon, tunga, hud och urin.
- Dumpad smärta i leverregionen.
- Obstruktiv gulsot kan också orsaka intensiv klåda.
Gula ögon orsakade av gulsot från hepatit
Orsaker
Gulsot är ett tecken på att levern inte fungerar. Den kan orsakas av en blockering av gallgångarna som släpper ut gallsalter och pigment i tarmarna. Gallan blandas sedan med blod och detta ger en gul färg på huden. Blockering av gallgångarna kan orsakas av:
- gallstenar
- inflammation (svullnad) i levern, som kallas hepatit. Detta orsakas av ett virus. Viruset kan spridas och kan leda till epidemier som orsakas av:
- Överbeläggning
- smutsiga omgivningar
- ohälsosamma förhållanden
- kontaminering av livsmedel och vatten.
Andra orsaker till gulsot är perniciös anemi och sjukdomar som påverkar levern, t.ex. tyfus, malaria, gula febern och tuberkulos.
Frågor och svar
F: Vad är gulsot?
S: Gulsot är ett medicinskt tillstånd där huden och ögonvitorna blir gula.
F: Vad orsakar gulsot?
S: Gulsot orsakas av problem med levern som inte kan avlägsna heme på rätt sätt. Heme omvandlas till en kemikalie som kallas bilirubin när röda blodkroppar dör, och bilirubin orsakar den gula färgen på huden.
F: När är gulsot vanligt?
S: Gulsot är vanligt hos nyfödda barn och börjar vanligtvis den andra dagen efter födseln.
F: Vilka andra sjukdomar kan orsaka gulsot?
S: Andra sjukdomar som kan orsaka gulsot är malaria, hepatit och gallsten.
F: Vad är det vanligaste leverproblemet?
S: Gulsot är det vanligaste leverproblemet.
F: Vad är galla?
S: Galla är en matsmältningsvätska som produceras av levern och som är nödvändig för att få i sig rätt näring, och den förhindrar också att maten förmultnar.
F: Vad händer om gallan inte kan ta sig in i tarmarna?
S: Om gallan inte kan komma in i tarmarna kommer det att bli en ökning av gaser och andra biprodukter. Normalt är produktionen av galla och dess flöde konstant.
Sök