Hepatit – orsaker, typer (A, B, C), symtom och behandling

Hepatit – lär dig orsaker, skillnader mellan A, B och C, vanliga symtom och effektiva behandlingar för snabbare återhämtning.

Hepatit är en sjukdom i levern. Vid hepatit är levern inflammerad. Det kan finnas flera orsaker till att levern är inflammerad. Av denna anledning finns det flera olika typer av hepatit. De vanligaste formerna är hepatit A, hepatit B och hepatit C. De flesta fall av hepatit orsakas av virus. Vissa former orsakas av bakterier, svampar eller parasiter. De bakterier som orsakar tuberkulos eller syfilis kan också orsaka hepatit, liksom den parasit som orsakar malaria.

Hepatit kan också orsakas av alkohol. Ungefär en av fyra personer som dricker mer än tre alkoholhaltiga drycker per dag (under en period på 10-15 dagar) kommer att få någon form av hepatit orsakad av alkohol.

Olika droger och kemikalier kan också orsaka hepatit, framför allt paracetamol (överdosering), gul fosfor och andra. Hepatit kan också orsakas av andra sjukdomar.

Vad är hepatit?

Hepatit betyder inflammation i levern. Inflammationen påverkar leverns förmåga att bearbeta ämnen, lagra näring och avgifta kroppen. Hepatit kan vara akut (kortvarig) eller kronisk (långvarig, ofta flera månader till år). Kronisk hepatit ökar risken för cirros (ärrbildning i levern) och levercancer.

Olika typer och orsaker

• Virusorsakad hepatit: Hepatit A, B, C (vanligast), samt D och E. Dessa virus smittar på olika sätt (se nedan).
• Alkoholisk hepatit: orsakad av långvarig eller kraftig alkoholkonsumtion.
• Toxisk/medikamentinducerad hepatit: överdos eller biverkan av läkemedel (t.ex. paracetamol) eller exponering för kemikalier.
• Autoimmun hepatit: kroppens immunförsvar angriper levern.
• Infektiös hepatit av andra organismer: vissa bakterier, svampar eller parasiter kan ge leverinflammation.

Smittvägar (vanligt för virus)

• Hepatit A och E: oftast fekal-oral smitta via förorenat vatten eller livsmedel.
• Hepatit B och C: överförs via blod och kroppsvätskor — exempelvis vid oskyddat sex, delning av injektionsnålar eller vid blodtransfusioner (särskilt om prover inte screenats).
• Hepatit D: kräver samtidig infektion med hepatitis B-virus för att kunna spridas.

Symtom

Symtomen kan variera från mycket milda till svåra. Vissa med kronisk hepatit känner få eller inga symtom under lång tid.

• Trötthet och allmän sjukdomskänsla
• Gulsot (gulaktig hud och gula ögonvitor)
• Mörk urin och ljus avföring
• Feber, illamående, kräkningar
• Smärta eller obehag i övre högra delen av buken
• Minskad aptit, viktminskning
• Klåda eller ledvärk (i vissa fall)

Diagnos

Diagnos börjar ofta med blodprov för att mäta levervärden (t.ex. ALT, AST), bilirubin och andra leverfunktionstester. Ytterligare tester kan inkludera:

• Serologiska tester för att påvisa antikroppar eller antigener mot hepatitvirus
• PCR-test för att påvisa virus-RNA eller DNA (för att bestämma viral belastning)
• Ultraljud eller annan bilddiagnostik för att bedöma leverns struktur
• I vissa fall leverbiopsi för att avgöra skadans omfattning

Behandling

Behandlingen beror på orsak och sjukdomens svårighetsgrad:

• Hepatit A: oftast stödjande behandling (vätska, vila, näringsstöd). De flesta återhämtar sig utan bestående skada.
• Hepatit B: akut infektion är ofta stödjande; kronisk hepatit B kan behandlas med antivirala läkemedel för att minska virusmängden och risken för leverskada.
• Hepatit C: idag finns effektiva direktverkande antivirala läkemedel som oftast kan bota infektionen (långt fler kroniska HCV-infektioner kan botas än tidigare).
• Autoimmun hepatit: behandlas vanligtvis med kortikosteroider och andra immunmodulerande läkemedel.
• Alkoholorsakad hepatit: viktigaste åtgärden är abstinens från alkohol; i svåra fall kan sjukhusvård och specifik behandling krävas.
• Toxisk hepatit (t.ex. paracetamol-överdos): snabb medicinsk behandling med motgift (N-acetylcystein vid paracetamolförgiftning) kan vara livräddande.
• I svåra fall av leverinsufficiens eller avancerad cirros kan levertransplantation vara nödvändig.

Förebyggande

• Vaccination: finns mot hepatit A och hepatit B och är mycket effektivt.
• Undvik delning av nålar och andra injektionsverktyg.
• Använd kondom vid oskyddat sex vid okänd smittstatus.
• Se till att blodprodukter screenas och att sterila rutiner följs vid medicinska ingrepp.
• Bra handhygien och säkert dricksvatten minskar risken för hepatit A och E.
• Undvik överdriven alkoholkonsumtion och var försiktig med läkemedelsdoser och kombinationer som kan skada levern.

Komplikationer

Kronisk hepatit kan leda till ärrbildning (cirros), leversvikt eller levercancer (hepatocellulärt karcinom). Akut fulminant hepatit (snabbt försämrad leverfunktion) är livshotande och kräver omedelbar vård.

När söka vård

• Sök vård om du får gulsot, svår buksmärta, ihållande kräkningar, hög feber eller tecken på blödningsbenägenhet.
• Vid misstänkt paracetamol-överdos eller annan giftpåverkan: uppsök akutmottagning omedelbart.
• Om du tillhör en riskgrupp (t.ex. injektionsnarkomaner, personer med flera sexpartners, personer som fått blodtransfusion i områden utan screening) bör du erbjudas provtagning och eventuell vaccination.

Sammanfattningsvis är hepatit en samlingsbenämning för leverinflammation med många olika orsaker. Tidig upptäckt, adekvat behandling och förebyggande åtgärder (särskilt vaccination mot A och B) är centrala för att minska både spridning och allvarliga komplikationer.

Frågor och svar

F: Vad är hepatit?

F: Hur många typer av hepatit finns det?

F: Vad orsakar hepatit?

F: Kan alkoholkonsumtion leda till hepatit?

F: Kan vissa läkemedel orsaka hepatit?

F: Vilka är några andra sjukdomar som kan orsaka hepatit?

F: Är hepatit en allvarlig sjukdom?

Sök med bokstav