LADA (latent autoimmun diabetes hos vuxna) — symtom, orsaker & behandling

LADA — symtom, orsaker och behandling: Lär dig skilja LADA från typ 1 och typ 2, upptäck tecken, riskfaktorer och effektiva behandlingsalternativ.

Latent autoimmun diabetes hos vuxna (LADA) liknar både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Liksom typ 1-diabetes är LADA en autoimmun sjukdom i bukspottkörteln. Det innebär att kroppens immunförsvar angriper de celler i bukspottkörteln som ska tillverka insulin. Men LADA är också som typ 2-diabetes, eftersom den orsakar insulinresistens. Det innebär att insulin inte fungerar så bra som det borde i en människas kropp.

De flesta personer med latent autoimmun diabetes är smala eller magra eller har ett normalt BMI, även om vissa är överviktiga till lätt överviktiga.

Vad är skillnaden mellan LADA, typ 1 och typ 2?

LADA är en blandform: den har ett autoimmunt ursprung som vid typ 1, men insjuknandet är ofta långsammare och sker i vuxen ålder. Till en början kan personer med LADA ha så mycket kvarvarande insulinproduktion att sjukdomen misstas för typ 2-diabetes. Med tiden minskar dock insulinproduktionen och många behöver insulinbehandling.

Symtom

Symtomen kan vara lika dem vid annan diabetes, men utvecklas ofta långsammare än vid klassisk typ 1-diabetes. Vanliga symtom:

• Ökad törst och ökad urinmängd
• Oförklarlig viktminskning
• Trötthet och minskad ork
• Suddig syn
• Återkommande infektioner eller långsamt läkta sår

I många fall upptäcks LADA i samband med blodprov som visar förhöjt blodsocker eller HbA1c utan tydliga akuta symtom.

Orsaker och mekanismer

LADA orsakas av ett autoimmunt angrepp på betacellerna i bukspottkörteln som bildar insulin. Hos de flesta med LADA finns antikroppar mot betaceller, framför allt anti-GAD (glutaminsyradekarboxylas). Andra antikroppar som IA-2 och ZnT8 kan också förekomma. Genetik, miljöfaktorer och ibland livsstilsfaktorer påverkar risken. Kombinationen av autoimmunitet och insulinresistens kan förklara varför sjukdomen ibland påminner om typ 2-diabetes.

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån en kombination av:

• Blodglukos och HbA1c
• Autoantikroppar mot betaceller (till exempel anti-GAD)
• Mätning av C-peptid för att bedöma egen insulinproduktion
• Medicinsk historia och klinisk bild (ålder vid debut, kroppsvikt, progression)

Ett typiskt mönster för LADA är debut i vuxen ålder (ofta >30 år), förekomst av autoantikroppar och ett initialt behov av insulin som uppträder långsammare än vid typ 1. Eftersom gränsen mot typ 2 kan vara suddig rekommenderas ofta provtagning för antikroppar och C‑peptid om diagnosen är osäker.

Behandling

Målet med behandlingen är att upprätthålla bra blodsockerkontroll, bevara kvarvarande betacellsfunktion så länge som möjligt och förebygga komplikationer.

• Insulin: Många med LADA behöver insulinbehandling förr eller senare. Tidig insulinbehandling diskuteras ofta eftersom den kan avlasta betacellerna och möjligen bevara funktion längre.
• Tabletter: Om insulinproduktion kvarstår och det finns tecken på insulinresistens kan läkare ordinera metformin. Vissa läkemedel som sulfonureider bör användas med försiktighet eftersom de kan öka belastningen på betacellerna och eventuellt påskynda deras förlust.
• Nyare läkemedel: Preparat som GLP‑1‑receptoragonister eller SGLT2‑hämmare kan ibland övervägas, men behandlingen måste individualiseras. Särskild försiktighet krävs eftersom vissa med LADA snabbt blir insulinbristiga och det finns risk för ketoacidos vid olämplig behandling.
• Livsstilsåtgärder: Kost, fysisk aktivitet, rökstopp och viktkontroll är viktiga för att minska insulinresistens och kardiovaskulär risk.

Uppföljning och självkontroll

• Regelbunden kontroll av HbA1c (vanligtvis var 3:e månad tills stabilt)
• Självkontroller av blodsocker eller användning av kontinuerlig glukosmätning (CGM) vid insulinbehandling
• Årlig kontroll av blodtryck, lipider, njurfunktion, ögon och fotsår för att upptäcka komplikationer tidigt

Komplikationer

Som vid annan diabetes finns risk för mikro- och makrovaskulära komplikationer (retinopati, nefropati, neuropati, hjärt-kärlsjukdom). God blodsockerkontroll, blodtrycks- och lipidkontroll samt rökstopp minskar risken.

Vem drabbas?

LADA upptäcks oftare hos vuxna och medelålders personer. Många är normalviktiga eller magra men patienter kan även vara överviktiga. Eftersom sjukdomen kan misstas för typ 2 är det viktigt att testa för autoantikroppar vid atypisk sjukdomsbild eller om patienten snabbt försämras trots behandling.

Prognos och forskning

LADA är progressiv: betacellsfunktionen minskar med tiden och insulinbehovet ökar. Forskning pågår för att hitta behandlingar som bevarar betacellsfunktionen längre, förbättrar diagnostik och ger bättre riktade läkemedel. Kliniska prövningar undersöker bland annat immunmodulerande behandlingar och effekten av olika diabetesläkemedel vid LADA.

Praktiska råd

• Om du är vuxen och får diabetes kan det vara värt att fråga om prov för autoantikroppar och C‑peptid om diagnosen känns osäker.
• Följ ordinationer för medicinering, kost och motion och ha regelbunden uppföljning hos vården.
• Vid snabba förändringar i blodsockret eller misstanke om ketoacidos ska du kontakta vården akut.

Behöver du mer individuell information, rådgivning om behandling eller hjälp med egenvård, kontakta din vårdcentral eller en specialistmottagning för diabetes.

Sök med bokstav