Joseph Pulitzer: förläggare, prisskapare och symbol för modern press

Joseph Pulitzer föddes i Makó i nuvarande Ungern. Ursprungligen ville han göra en militär karriär, men fick avslag av den österrikiska armén. De sa att hans hälsa var dålig och att han inte såg särskilt bra. Han flyttade till USA 1864 för att tjäna unionen i det amerikanska inbördeskriget. Efter kriget bosatte han sig i St Louis i Missouri. År 1868 började han där arbeta för en tyskspråkig dagstidning, Westliche Post. Han anslöt sig till det republikanska partiet och valdes in i Missouris delstatsförsamling 1869. År 1872 köpte Pulitzer Post för 3 000 dollar. År 1878 köpte han sedan St Louis Dispatch för 2 700 dollar och slog ihop de två tidningarna, som blev St Louis Post-Dispatch, som fortfarande är St Louis dagstidning. Det var på Post-Dispatch som Pulitzer utvecklade sin roll som förkämpe för gemene man med avslöjanden och ett hårt populistiskt angreppssätt.

År 1883 hade Pulitzer tjänat mycket pengar. Det året köpte han New York World. Den tidningen hade förlorat 40 000 dollar per år. Han betalade 346 000 dollar till ägaren Jay Gould. Pulitzer ändrade tidningens inriktning till historier av mänskligt intresse, skandaler och sensationslystnad. År 1885 valdes han in i USA:s representanthus, men avgick efter några månaders tjänstgöring. Han gillade inte politik. År 1887 rekryterade han den berömda undersökande journalisten Nellie Bly. År 1895 introducerade World den populära serietidningen Yellow Kid av Richard F. Outcault. Detta var den första tidningsserien som trycktes i färg. Under Pulitzers ledning ökade upplagan från 15 000 till 600 000, vilket gjorde New York World till landets största tidning.

Redaktören för den konkurrerande New York Sun attackerade Pulitzer i tryck. Han kallade honom "juden som gav upp sin religion". Detta var 1890. Syftet var att avvisa Pulitzers judiska läsare. Pulitzers redan sviktande hälsa försämrades snabbt och han lämnade nyhetsredaktionen. Han fortsatte att aktivt leda tidningen från sin semesterbostad i Bar Harbor, Maine och sin herrgård i New York.

År 1895 köpte William Randolph Hearst den rivaliserande New York Journal, vilket ledde till ett upplagekrig. Denna konkurrens med Hearst, särskilt bevakningen före och under det spansk-amerikanska kriget, förknippade Pulitzers namn med gul journalistik.

Efter att World avslöjade en bedräglig betalning på 40 miljoner dollar från USA till det franska Panamakanalbolaget 1909, åtalades Pulitzer för att ha förtalat Theodore Roosevelt och J.P. Morgan. Domstolarna avvisade åtalen, vilket var en seger för pressfriheten.

År 1892 erbjöd Pulitzer Columbia Universitys rektor, Seth Low, pengar för att starta världens första journalistskola. Universitetet tackade först nej till pengarna, uppenbarligen utan att imponeras av Pulitzers skrupelfria karaktär. År 1902 var Columbias nya rektor Nicholas Murray Butler mer mottaglig för planen på en skola och priser, men det skulle dröja till efter Pulitzers död innan denna dröm skulle gå i uppfyllelse. Pulitzer testamenterade universitetet 2 miljoner dollar i sitt testamente, vilket ledde till att Columbia University Graduate School of Journalism skapades 1912, men då hade den första journalistskolan redan skapats vid University of Missouri. Columbia's Graduate School of Journalism är fortfarande en av de mest prestigefyllda i världen.

Joseph Pulitzer dog 1911 ombord på sin yacht i Charlestons hamn i South Carolina. Han är begravd på Woodlawn Cemetery i Bronx, New York. År 1917 delades de första Pulitzerpriserna ut, i enlighet med Pulitzers önskemål.

År 1989 blev Pulitzer invald i St. Louis Walk of Fame.