Karel Doorman – nederländsk amiral i andra världskriget (Javasjön 1942)

Karel Willem Frederik Marie Doorman (23 april 1889 i Utrecht - 28 februari 1942) var en nederländsk amiral (schout-bij-nacht) under andra världskriget. Han tjänstgjorde stora delar av sin karriär i den nederländska flottan och hade lång erfarenhet av verksamhet i Östindien före kriget.

Tidigt liv och karriär

Doorman föddes i Utrecht och utbildade sig vid nederländska sjökrigsskolor. Under mellankrigstiden steg han i graderna och tjänstgjorde i olika fartyg och befattningar, både i Europa och i Nederländska Ostindien. Hans långa tjänstgöring i Fjärran Östern gjorde honom väl förtrogen med områdets farvatten och de logistiska utmaningarna kring försvar av kolonierna.

ABDA och slaget i Javasjön

I början av andra världskriget etablerades ett samarbete mellan Storbritannien, USA, Nederländerna och Australien för att motverka den japanska expansionen i Sydostasien. 1942 utsågs Doorman till chef för den kombinerade amerikanska, brittiska, nederländska och australiska flottan i Nederländska Ostindien (den så kallade ABDA-styrkan). Uppdraget var att försöka hindra eller försena de japanska landstigningsoperationerna som hotade Java och andra viktiga områden.

I februari 1942 ledde han sin flotta mot en betydligt starkare och bättre samordnad japansk flotta i Javasjön. Den allierade styrkan var sammansatt av fartyg från flera länder och led av bristande samövning, otillräckligt luftstöd och dålig underrättelsedom. Slaget, som utspelade sig i svåra förhållanden och under japansk övervikt av flyg och torpedkapacitet, blev en katastrof för de allierade. Flera allierade fartyg skadades eller sänktes och planen att stoppa invasionen misslyckades.

Under striden uppstod en av de mest citerade episoderna kring Doorman: hans sista signal till de allierade styrkorna, "Ik val aan, volg mij!" (svenska: "Jag anfaller, följ mig"). Citatet användes i Nederländerna för att framställa honom som en modig och beslutsam ledare i ett hopplöst läge.

Död och omständigheter

Karel Doorman omkom när hans flaggskepp, fartyget De Ruyter (uppkallat efter den berömda nederländska amiralen Michiel de Ruyter), träffades av en torped och sjönk. Trots att det fanns möjlighet att överge fartyget och att räddningsinsatser genomfördes, valde han enligt samtida vittnesmål att stanna ombord och gick därmed under med sitt fartyg, i en handling som många tolkade som att han följde gammal tradition att stanna på sin post.

Eftermäle och betydelse

Slaget i Javasjön och Doormans död blev en symbol för de svåra omständigheterna de allierade stod inför i Sydostasien 1942. I Nederländerna hyllades han som en hjälte och hans namn lever kvar i form av minnesmärken, gatunamn och marintraditioner. Hans beslut att konfrontera en överlägsen fiende har diskuterats både som ett uttryck för pliktkänsla och som exempel på de svåra taktiska val som tvingas fram i krig.

• Betydelse: Doorman ses som en symbol för mod och plikt i Nederländerna.
• Komplex situation: Slaget illustrerar problemen med multinationalt samarbete, bristande lufttäckning och den tekniska överlägsenheten hos den japanska flottan vid denna tidpunkt.
• Minnen: Hans insats och sista order citeras ofta i nederländska historiesammanhang som ett uttryck för beslutsamhet under extrem press.

Doormans öde och slaget i Javasjön är fortfarande föremål för historisk forskning och debatt, inte minst vad gäller bedömningen av alternativa handlingsvägar som kunde ha förändrat utgången för de allierade i regionen.

Frågor och svar

F: Vem var Karel Willem Frederik Marie Doorman?

F: När och var föddes Karel Willem Frederik Marie Doorman?

F: Vilken roll spelade Karel Willem Frederik Marie Doorman under andra världskriget?

F: Vad hände med Karel Willem Frederik Marie Doormans flotta i februari 1942?

F: Vilka var Karel Willem Frederik Marie Doormans sista ord till flottan?

F: Vad hände med Karel Willem Frederik Marie Doorman?

F: Varför blev Karel Willem Frederik Marie Doorman en hjälte i Nederländerna?

Sök med bokstav