Láadan

Láadan är ett feministiskt konstruerat språk. Dess skapare var Suzette Haden Elgin. Hon ansåg att västerländska språk var bättre för att säga vad män tycker än vad kvinnor tycker. Hon skapade språket för att göra det lättare för kvinnor att säga vad de tycker. Láadan har till exempel många ord och suffix för att säga hur man känner för det man säger. Det innehåller också ord för att säga om du vet att det du säger är sant, och i så fall hur.

Språket blev en del av en serie science fiction-böcker, Native Tongue. I boken skapar en grupp kvinnor Láadan som ett sätt att bekämpa ett samhälle som styrs av män.

Låter

Toner

Láadan är ett tonalt språk. Vissa stavelser sägs med högre röst eller ton än andra. Det finns två toner:

lo - /lō/ eller /lò/, en kort, platt eller låg ton. Vokaler utan accentmarkeringar (a, e, i, o, u) uttalas i denna ton.
ló - en kort, hög ton. Vokaler med accenttecken (á, é, í, ó, ú) uttalas i denna ton.

Själva Láadan är ett ord med tre stavelser, LA-a-dan, där den första stavelsen sägs i en hög ton.

Vokaler

Láadan har fem vokaler:

a - som engelska calm (/ɑ/).
e - som engelsk klocka (/ɛ/).
i - som engelsk bit (/ɪ/).
o - som engelska home (/o/).
u - som engelskans boon (/u/).

Konsonanter

Láadan har inte konsonanterna p, t, k, g eller s. Konsonanterna b, d, sh, m, n, l, r, w, y och h är desamma som på engelska. Det finns också:

th - alltid som engelskan tror, aldrig som då (/θ/).
zh - som engelskans pleasure (/ʒ/).
lh - det finns inget engelskt ljud som liknar detta. För att säga det placerar talaren först tungan på taket i munnen nära tänderna. Sedan blåser de luft runt tungan. Det låter som ett väsande (/ɬ/).

Regler

De flesta Láadan-satser har tre korta ord som kallas partiklar:

ett ord som anger vilken typ av mening det är. De är som punkter, frågetecken och utropstecken, men uttalade. De är:

Bíi: säger att meningen är ett påstående.

Báa: säger att meningen är en fråga.

Bó: säger att meningen är ett bud. Dessa ges vanligtvis inte till någon annan än små barn.

Bóo: säger att meningen är en begäran. Dessa är mycket vanligare än kommandon.

Bé: säger att meningen är ett löfte.

Bée: säger att meningen är en varning.

ett ord som anger när meningen inträffar. Dessa är:

ril: säger att meningen händer nu (nutid).

eril: säger att meningen har hänt tidigare (förfluten tid).

aril: säger att meningen kommer att ske senare (i framtiden).

wil: säger att meningen kan hända eller bör hända (optativ).

ett ord som anger om talaren vet att meningen är sann och varför. Dessa är:

wa: säger att talaren vet att meningen är sann eftersom han eller hon har kommit fram till det med hjälp av sina egna sinnen.

wi: säger att meningen är uppenbar.

vi: säger att meningen kom i en dröm.

wáa: säger att någon som talaren litar på har berättat vad som står i meningen.

waá: säger att någon som talaren inte litar på har berättat vad som står i meningen.

wo: säger att talaren har hittat på det eller hittat på det.

wóo: säger att talaren inte vet om meningen är sann överhuvudtaget.

I Láadan kommer verben först. Verben är samma ord som adjektiv. Det finns inga artiklar som an eller the. Objektet till ett verb har suffixet -(e)th. Det kommer vanligtvis efter subjektet. Prefixet me- säger att subjektet i ett verb är plural. Ordet ra betyder samma sak som engelskans not.

Skapa nya ord

Nya Láadanord skapas genom att lägga till prefix och suffix till gamla ord. Varje del av ett ord förblir densamma när den kombineras med andra delar. På grund av detta kallas det för ett agglutinerande språk. Affixen (prefix och suffix) kan användas för att visa känslor och attityder. Många språk kan bara visa dessa genom tonfall, kroppsspråk eller rundat tal.

Fäst	betydelse	exempel
(-)lh(-)	avsky eller ogillande	hahodimi: "förvirrad men glad"; hahodimilh: "förvirrad och äcklad"
du-	att försöka	bíi eril dusháad le wa: "Jag försökte komma"
dúu-	att försöka och misslyckas med att	bíi eril dúusháad le wa: "Jag försökte men misslyckades med att komma"
ná-	pågående	bíi eril dúunásháad le wa: "Jag försökte men misslyckades med att komma"
-(e)tha	ägare till sin natur	lalal betha: "hennes modersmjölk"
-(e)tho	ägare enligt lag eller sedvana	ebahid letho: "min make"
-(e)thi	ägare av en slump	losh nethi: "dina pengar (som du har vunnit genom att spela)".
-(e)den	ägare av okänd anledning	ana worulethe: "katternas mat"
-id	man (annars antingen en kvinna eller en person oavsett kön)	thul: "mor/förälder"; thulid: "far"

Pronomen

Pronomen i Láadan består av många delar. Bokstaven l används för jag och vi. Bokstaven n används för du. Bokstaven b används för han, hon, det och de.

Vokalen e kommer vanligtvis efter dessa bokstäver. a kan komma efter dem i stället för att visa att någon är älskad. Om personen är hatad kan lhe- sättas före ordet.

Suffixet -zh gör ett pronomen plural men mindre än fyra. -n gör det till plural och större än fyra. Lazh betyder alltså "vi, som är få och älskade". Lheben betyder "de, som är många och som jag hatar".