Lapis lazuli – blå ädelsten, pigment, egenskaper och historia

Lapis lazuli är ett mineral och en ädelsten. Den bildas som en metamorf bergart av typen kalksten.

Lapis är känd för sin vackra blå färg: namnet betyder "blå sten". Lapis Lazuli har använts till många saker. Den har gjorts till pärlor och använts i smycken sedan förhistorisk tid. Den kan huggas till statyetter (små skulpturer). Den viktigaste användningen var som pigment (färg) i konstnärsfärg. Under medeltiden och renässansen maldes lapis till pulver och blandades med olja. Det användes som färg för att måla himlen och blå kläder. Den kan ses i Giottos freskomålningar och Fra Angelicos temperamålningar.

Uppbyggnad och fysiska egenskaper

Lapis lazuli är egentligen en bergart snarare än ett enskilt mineral. Den domineras av mineralet lazurit, men innehåller ofta pyrit (som ger gyllene fläckar) och vit kalcit (som kan ge ljusa ådringar). Färgen kommer främst från lazuriten. Hårdheten ligger runt Mohs 5–5,5 och den har ett specifikt viktintervall cirka 2,6–2,9. Stenen spricker relativt lätt jämfört med hårdare ädelstenar, vilket påverkar hur den kan slipas och användas i smycken.

Färg och utseende

Den mest eftertraktade lapisen är djupt, jämnt ultramarinblå utan större vita inslag. Pyritinslag ses som små guldfärgade prickar eller streck och anses ofta förhöja stenens skönhet. Vita fläckar eller ådringar av kalcit sänker vanligtvis värdet om de är framträdande. Färgen kan variera från ljust blått till nästan svartblått, och variationen beror på andelen lazurit och andra mineral i stenen.

Förekomst och brytning

De äldsta och mest berömda fyndigheterna ligger i Badakhshan-regionen i norra Afghanistan (Sar-e-Sang), där lapis bryts sedan flera tusen år. Andra kända fyndigheter finns i Ryssland (bland annat kring Bajkalsjön), Chile och Pakistan. Mindre fynd finns i flera andra länder, men Afghanistans malmer anses ofta ge den allra finaste kvaliteten.

Historia och användning

Lapis lazuli har använts i konst, smycken och religiösa föremål sedan förhistorisk tid. Forntida civilisationer i Mesopotamien, Egypten och Indusdalen värderade stenen högt—den återfinns i gravar och prydnadsföremål, bland annat i Tutankhamuns skattkammare. Under medeltiden och renässansen maldes lapis till det dyrbara pigmentet ultramarin, som var dyrare än guld och ofta reserverades för viktiga motiv, exempelvis Jungfru Marias mantel i religiösa målningar.

I början av 1800‑talet uppfanns konstgjort ultramarin (av Jean‑Baptiste Guimet och andra) vilket gjorde den blå färgen både billigare och mer tillgänglig. Trots det används fortfarande naturligt mald lapis av vissa konstnärer och restauratörer.

Smycken och hantverk

Lapis används vanligtvis som kaboschon, pärlor, inläggsarbete (intarsia) och små skulpturer. På grund av sin måttliga hårdhet bör lapis hanteras varsamt i ringar som utsätts för mycket nötning. Undvik hårda stötar och kemikalier som kan bleka eller skada stenen.

Identifiering och förfalskningar

  • Naturlig lapis har ofta en kombination av djupblå grundfärg, gula pyritkorn och eventuella vita kalcitådringar.
  • Vanliga imitationer är färgad howlit eller magnesit (vit sten som färgas blå), syntetisk glaslapis och ren sodalit. Dessa kan sakna pyrit eller ha artificiell, ojämn färg.
  • Enkla tester: kontrollera för pyritglitter, hårdhet (lapis är hårdare än howlit) och sök efter mycket jämn, onaturlig färg som kan tyda på färgning eller konstgjord produkt.

Vård och rengöring

Rengör med ljummet vatten, mild tvål och en mjuk trasa. Undvik ultraljudstvättar, starka kemikalier och långvarig exponering för syror eller blekmedel. Förvara separat för att inte repas av hårdare stenar.

Värde och kvalitetskriterier

Priset beror främst på:

  • Färg: djup, klar och jämn ultramarin är mest värdefull.
  • Renhet: få eller inga vita kalcitådringar ökar värdet.
  • Pyritinslag: små, jämnt fördelade gyllene prickar är önskvärda; stora koncentrationer kan sänka värdet.
  • Storlek och form: större, fina stycken och välpolerade kaboschoner är mer eftertraktade.

Kulturell betydelse

Lapis har haft symbolisk betydelse i många kulturer, kopplat till himmel, visdom och hög status. Dess historiska roll som källa till ultramarin har gjort blå lapis särskilt associerad med religiös konst och maktutövning.

Sammanfattningsvis: lapis lazuli är en karaktäristisk blå bergart med långa historiska traditioner inom konst och smyckeskonst. Den uppskattas för sin djupa färg och de gyllene pyritfläckarna, men kräver varsam hantering och noggrann bedömning för att avgöra äkthet och kvalitet.

Lapis lazuli-exemplar (grovt), AfghanistanZoom
Lapis lazuli-exemplar (grovt), Afghanistan

Frågor och svar

Fråga: Vad är lapis lazuli?


S: Lapis lazuli är ett mineral och en ädelsten som bildas som en metamorf bergart av kalkstenstyp.

F: Varför är lapis lazuli berömd?


S: Lapis lazuli är känd för sin vackra blå färg, och dess namn betyder "blå sten".

F: Hur har lapis lazuli använts genom historien?


S: Lapis lazuli har använts till många saker, inklusive pärlor och smycken sedan förhistorisk tid, och huggits in i statyetter. Den främsta användningen var som pigment (färg) i konstnärers målarfärg.

F: Vad användes lapis lazuli till under medeltiden och renässansen?


S: Under medeltiden och renässansen maldes lapis lazuli till pulver och blandades med olja som ett pigment för att måla himlen och blå kläder. Det kan ses i Giottos frescomålningar och Fra Angelicos temperamålningar.

F: Kan lapis lazuli användas i smycken?


S: Ja, lapis lazuli har gjorts till pärlor och använts i smycken sedan förhistorisk tid.

F: Kan lapis lazuli skulpteras?


S: Ja, lapis lazuli kan huggas ut till statyetter (små skulpturer).

F: Vilken typ av bergart består lapis lazuli av?


S: Lapislazuli bildas som en metamorf bergart av kalkstenstyp.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3