Marcello Malpighi – italiensk läkare, mikroskopins pionjär och kapillärupptäckare
Marcello Malpighi — italiensk läkare och mikroskopins pionjär som upptäckte kapillärer och banade väg för modern anatomi, hud- och organforskning.
Marcello Malpighi (10 mars 1628–29 november 1694) var en italiensk läkare, anatom och naturforskare som räknas som en av mikroskopins pionjärer. Flera anatomiska och histologiska strukturer bär hans namn, bland annat det malpighiska tubulussystemet och de malpighiska kropparna i njuren och mjälten. Malpighis arbete gav viktiga bidrag till förståelsen av organens mikroskopiska struktur och banade väg för modern histologi och jämförande anatomi.
Vetenskaplig bakgrund och metoder
Malpighi arbetade i en tid då mikroskopet nyss börjat användas för biologisk forskning. Efter att instrumentets optik förbättrats av bland andra Robert Hooke och att observationsmetoder utvecklats av naturforskare som Nehemiah Grew och Antonie van Leeuwenhoek, utnyttjade Malpighi dessa verktyg för systematiska studier av växter och djur. Han kombinerade noggranna dissektioner med tunna snitt och mikroskopisk observation för att beskriva vävnaders uppbyggnad och organiska strukturer på en nivå som tidigare inte varit möjlig.
Mikroskopiska upptäckter
Genom att undersöka både grodor, fåglar, insekter och människokroppar visade Malpighi hur lungorna är uppbyggda av små blåsor (alveoler) och nätverk av kärl, i motsats till den äldre uppfattningen om lungorna som en homogen massa. Hans iakttagelser förklarade hur gasutbyte mellan luft och blod sker i lungornas fina strukturer och stärkte därmed den framväxande förståelsen av blodcirkulationen.
Malpighi använde också mikroskopet för att studera hud, njurar och lever. Han beskrev bland annat tunna cellagor i huden som senare kom att kallas den malpighiska epidermala lagen, samt de så kallade malpighiska kropparna i njuren och mjälten. Genom sina beskrivningar gav han viktiga bidrag till histologin — läran om vävnadernas mikroskopiska struktur.
Upptäckten av kapillärer och cirkulationens förklaring
En av Malpighis mest betydelsefulla upptäckter var att han var den förste att observera kapillärer hos djur och därmed visa sambandet mellan artärer och vener. Genom mikroskopiska studier, bland annat på grodor, kunde han se de fina kärlnäten där artärernas utflöde övergår i venöst återflöde. Denna observation gav det saknade mikroskopiska beviset för hur blodet cirkulerar genom ett slutet kärlsystem — en viktig komplettering till William Harveys tidigare beskrivning av blodcirkulationen på makroskopisk nivå.
Arbeten om insekter och embryologi
Malpighi studerade också insekter och var bland de första som beskrev deras andningsorgan. Han visade att silkesmasken och många andra insekter inte andas genom lungor utan via ett system av luftkanaler och små öppningar i huden — så kallade spiracles — som leder in i ett finmaskigt trakealt nät. Dessa upptäckter var viktiga för förståelsen av insekternas fysiologi och skiljde dem tydligt från ryggradsdjurens andningssystem.
Vidare gjorde Malpighi tidiga studier i embryologi, bland annat utvecklingen hos fågelägg, och noterade stadier i fosterutvecklingen. Hans arbete inspirerade senare forskare att systematisera studier av utvecklingsprocesser hos djur och växter.
Botanik, publiceringar och internationellt inflytande
Malpighi hade en bred kunskap om både växtriket och djurriket. Hans botaniska verk, Anatome Plantarum, är rikt illustrerat och beskriver växters mikroskopiska struktur och utveckling. Royal Society i London publicerade två volymer av hans botaniska och zoologiska arbeten 1675 och 1679; senare utgåvor följde 1687 och en kompletterande volym utgavs 1697. I sin självbiografi benämnde Malpighi sin Anatome Plantarum, med gravyrer av Robert White, som "det mest eleganta formatet i hela den litterära världen".
Känsliga iakttagelser och historisk kontext
Malpighi gjorde även anatomiska undersökningar av människokroppar som på sin tid uppfattades som banbrytande. Ett exempel i den äldre litteraturen är hans dissektion av en person med mycket mörk hud, där han noterade pigment under huden och drog slutsatser utifrån de metoder som stod till buds då. Idag vet vi att hudfärg i huvudsak bestäms av pigmentet melanin som produceras i specialiserade celler (melanocyter), och vissa av Malpighis tolkningar reflekterar de begränsningar i kunskap och teknik som fanns på 1600‑talet.
Betydelse och eftermäle
Malpighi anses som en av grundarna till modern histologi och jämförande anatomi. Hans systematiska användning av mikroskopet för att beskriva vävnader och organ inspirerade generationer av anatomiker och biologer. Många strukturer inom både medicin och zoologi bär fortfarande hans namn, och hans arbetssätt — noggranna observationer, jämförande studier och dokumentation — utgör en viktig del av den vetenskapliga metod som utvecklades under 1600‑talet.
Malpighis arbete visar hur tekniska framsteg (i detta fall mikroskopets förbättring) snabbt kan öppna nya fält för vetenskaplig upptäckt. Hans publikationer och illustrationer bidrog till att sprida kunskap internationellt och till att föra samman anatomi, botanisk och zoologisk forskning i en mera detaljrik och jämförande vetenskaplig tradition.
Marcello Malpighi
Opera omnia, 1687
Frågor och svar
F: Vem var Marcello Malpighi?
Svar: Marcello Malpighi var en italiensk läkare som levde mellan 10 mars 1628 och 29 november 1694. Han är känd för att ha gett sitt namn åt flera fysiologiska egenskaper, bland annat det malpighianska tubsystemet.
Vad gjorde Robert Hooke för att utveckla mikroskopet?
S: Robert Hooke förbättrade mikroskopet och gjorde det mer användbart och tillgängligt för vetenskapliga studier.
F: Vilka upptäckter gjorde Marcello Malpighi om lungorna?
Svar: Marcello Malpighi, som arbetade med grodor och sedan med människor, visade att lungorna inte var en homogen massa av kött, utan att de hade en separat struktur där luft och blod blandades.
F: Vilka andra organ studerade han i mikroskopet?
Svar: Förutom att studera lungorna använde Marcello Malpighi också mikroskopet för att studera hud, njurar och levervävnad.
F: Vad var hans banbrytande upptäckt om svart hud?
Svar: Efter att ha dissekerat kroppen av en svart man upptäckte Marcello Malpighi att det svarta pigmentet åtföljdes av ett slemmigt lager precis under huden - en banbrytande upptäckt på den tiden.
F: Vad mer hittade han hos djur i mikroskopet?
Svar: Marcello Malpighi upptäckte kapillärer hos djur i mikroskop och deras koppling mellan artärer och vener - möjligen en av de första människorna att göra det. Han upptäckte också att silkesmaskar andas genom små hål i huden, så kallade spiraler, vilket visade sig gälla för alla insekter.
F: Hur publicerades hans botaniska och zoologiska verk?
Svar: Royal Society of London publicerade två volymer av hans botaniska och zoologiska verk 1675 och 1679; den andra upplagan publicerades 1687, och en kompletterande volym publicerades 1697.
Sök