Arterioskleros (åderförkalkning) – orsaker, symtom och behandling

Arterioskleros (åderförkalkning) — Lär dig orsaker, typiska symtom och effektiva behandlingar för att förebygga stroke och hjärtinfarkt. Praktiska råd om kost, motion och medicin.

Arterioskleros (åderförkalkning) är en kronisk sjukdom i artärerna där kärlväggarna gradvis förtjockas, stelnar och förlorar elasticitet. Processen leder ofta till att fett- och bindvävsavlagringar (plaques) byggs upp vilket kan minska eller helt blockera blodflödet.

Olika typer

• Ateroskleros – den vanligaste formen. Artärerna förträngs av plack som ofta innehåller kolesterol, fettsubstanser, cellrester, kalcium och fibrin. Den drabbar framför allt stora och medelstora artärer.
• Mönckeberg arterioskleros – innebär kalkavlagringar i det mellersta skiktet i kärlväggen, vilket gör kärlet styvare utan nödvändigtvis stor lumenförträngning.
• Arterioloskleros – påverkar små artärer (arterioler) och ses ofta vid långvarig högt blodtryck och diabetes.

Hur uppstår skadan (patofysiologi)

Processen startar ofta med skada på endotelet (det inre kärlskiktet). Inflammatoriska celler och lipider ansamlas i kärlväggen, vilket bildar en kärna av fett och cellrester täckt av en fibrous kapsel. Plaquet kan växa och ge gradvis förträngning, spricka eller blöda, varvid tromboser kan bildas och ge akut blockerande händelse.

Riskfaktorer

• Rökning (rökning)
• Högt blodtryck
• Förhöjda blodfetter, särskilt LDL-kolesterol (kolesterol)
• Diabetes
• Övervikt och fetma
• Fysisk inaktivitet
• Ärftlighet och hög ålder
• Högt blodglukos, kronisk njursjukdom och viss livsstilsfaktorer (kost med mycket mättat fett, alkohol)

Symtom

Symtomen beror på vilka kärl som drabbas och hur uttalad förträngningen är. Många har inga symtom alls i tidiga skeden.

• Kranskärl (hjärtat): kärlkramp (angina pectoris), andfåddhet, svaghet eller hjärtattack vid plackruptur och trombos.
• Halspulsådern (karotider): förkänningstecken som yrsel, svaghet, oklart tal eller stroke/TIA om blodflödet påverkas eller om embolier lossnar.
• Perifera artärer (ben): ansträngningsrelaterad smärta i ben (klaudikatio intermittens), kalla eller domnade fötter, sår som inte läker.
• Njurar: försämrad njurfunktion eller svårbehandlat högt blodtryck vid njurartärspåverkan.

Diagnos

• Medicinsk anamnes och klinisk undersökning (lyssna efter blåsljud/bruit, kontroll av pulser).
• Blodprover: lipidstatus, blodsocker, njurfunktion.
• Ankel-armindex (ABI) för att upptäcka perifer kärlsjukdom.
• Ultraljud (Doppler), datortomografi (CT-angio), magnetkameraundersökning (MR-angio) eller invasiv angiografi för att avbilda förträngningar.

Komplikationer

• Tromboser och embolier som kan orsaka hjärtattack eller stroke.
• Kronisk ischemi i organ och vävnader (t.ex. sår och gangrän i ben).
• Aneurysmbildning (särskilt i aorta) och risk för rupture.

Behandling

Behandling syftar till att bromsa sjukdomsutvecklingen, minska symtom och förebygga komplikationer. Val av behandling beror på sjukdomens lokalisation och svårighetsgrad.

• Livsstilsförändringar: rökstopp, regelbunden fysisk aktivitet, viktminskning vid behov, hjärtvänlig kost (t.ex. medelhavsdiet, begränsa mättade fetter och transfetter), begränsat alkoholintag.
• Läkemedel:
  • Statiner för att sänka LDL-kolesterol och stabilisera plack (kan kompletteras med ezetimib eller PCSK9-hämmare vid behov).
  • Blodtryckssänkande läkemedel (ACE-hämmare, ARB, betablockerare, kalciumantagonister beroende på situation).
  • Antitrombotisk behandling: acetylsalicylsyra (ASA) eller andra antiplatelet-preparat för sekundärprevention; antikoagulantia i vissa fall.
  • Behandling av diabetes och andra riskfaktorer.
• Interventioner och operationer:
  • Ballongvidgning och stent (perkutan intervention) vid signifikanta förträngningar, t.ex. i kranskärl eller perifera kärl.
  • Koronar bypass-operation (CABG) vid omfattande kranskärlssjukdom.
  • Endarterektomi (avlägsnande av plack) eller stentning vid karotisstenoser vid risk för stroke.
  • Annan kärlkirurgi vid större aneurysm eller svår perifer ischemi.

Förebyggande

• Rökstopp är den enskilt viktigaste åtgärden.
• Kost med låg halt mättat fett och tillsynes mer grönsaker, fullkorn, fisk och omättade fetter.
• Regelbunden fysisk aktivitet (minst 150 minuter måttlig intensitet per vecka eller enligt läkares rekommendation).
• Kontroll av blodtryck, blodsocker och blodfetter enligt vårdgivarens mål.
• Vid hög risk kan läkare rekommendera förebyggande läkemedel (såsom statiner eller blodtryckssänkande läkemedel).

När ska du söka vård

Sök akut om du får plötslig, stark bröstsmärta, svår andnöd, plötslig förlamning, kraftigt nedsatt tal eller andra tecken på stroke, eller om ett bensår snabbt försämras och blir smärtsamt. Kontakta också vården för bedömning om du har återkommande ansträngningssmärtor i bröstet eller i benen.

Sammanfattning: Arterioskleros är en vanlig, ofta långsamt fortskridande sjukdom som kan förebyggas och behandlas effektivt genom livsstilsförändringar, riskfaktorbehandling och vid behov medicinska eller kirurgiska insatser. Tidig upptäckt och kontinuerlig uppföljning är viktiga för att minska risken för allvarliga komplikationer.

Frågor och svar

F: Vad är åderförkalkning?

F: Vilka är de tre huvudtyperna av åderförkalkning?

F: Vad är ateroskleros?

F: Vad är Mönckeberg-arterioskleros?

F: Vad är arterioloskleros?

F: Vilka är några effekter av arterioskleros?

F: Hur kan åderförkalkning förebyggas?

Sök med bokstav