Ett meteorregn är en händelse då många meteorer verkar komma från en punkt på natthimlen. Dessa meteorer orsakas av meteoroider som kommer in i jordens atmosfär med extremt höga hastigheter på parallella banor. De flesta meteorer är mindre än ett sandkorn, så nästan alla brinner upp och träffar aldrig jordens yta.
Ett meteorregn är resultatet av en växelverkan mellan en planet, till exempel jorden, och strömmar av skräp från en komet. Kometer är smutsiga snöbollar som består av stenar inbäddade i is och som kretsar runt solen. Varje gång en komet svänger förbi solen i sin omloppsbana förångas en del av isen och meteoroider släpps ut. Meteoriderna sprids ut längs kometens hela bana och bildar en meteoroidström, även kallad "stoftspår".
De flesta av våra kortvariga meteorregn är resultatet av sällsynta sönderfall, när stora delar bryts av en oftast vilande komet. Exempel på detta är kvadrantiderna och geminiderna. De har sitt ursprung i en upplösning av asteroidliknande objekt, 2003 EH1 och 3200 Phaethon, för ungefär 500 respektive 1000 år sedan. Fragmenten brukar snabbt falla sönder till damm, sand och småsten och spridas ut längs kometens bana för att bilda en tät meteoroidström som senare rör sig in på jordens bana.
Det mest synliga meteorregnet de flesta år är Perseiderna, som kulminerar den 12 augusti varje år med över en meteor per minut. NASA har ett användbart verktyg för att beräkna hur många meteorer per timme som är synliga från din observationsplats.
Leonidmeteorregnet kulminerar runt den 17 november varje år. Ungefär vart 33:e år ger Leonidskuren upphov till en stor meteorstorm med tusentals meteorer i timmen. Leonidstormarna gav upphov till termen "meteorregn" när man under novemberstormen 1833 först insåg att meteorerna strålade från närheten av stjärnan Gamma Leonis. De senaste Leonidstormarna inträffade 1999, 2001 (två) och 2002 (två). Dessförinnan fanns det stormar 1767, 1799, 1833, 1866, 1867 och 1966. När Leonidskuren inte stormar är den mindre aktiv än Perseiderna.
