Kinas 56 nationaliteter: Komplett guide till landets etniska grupper
Upptäck Kinas 56 nationaliteter — en komplett guide till landets etniska grupper, deras kultur, historia och minoriteter. Lär dig traditioner, språk och fakta snabbt.
Det finns många människor i Kina, fler än i något annat land. De har alla många olika kulturer, historier och trosuppfattningar. Den kinesiska regeringen säger officiellt att det finns 56 nationaliteter. De kallas 族 zú eller 民族 mínzú i Kina. Av dessa är nästan alla (cirka 90 %) hanfolk (汉族 : Hàn Zú). Resten av dessa nationaliteter (kallade "etniska minoriteter") är, från störst till minst i befolkningsmängd, följande:
- Zhuang (壮族 : Zhuàng Tû
- Manchu (满族 : Mǎn Zú)
- Hui (回族 : Huí Zú)
- Miao (苗族 : Miáo Zú) (Hmong)
- Uiguriska (维吾尔族 : Wéiwúěr Zú)
- Yi (彝族 : Yí Zú)
- Tujia (土家族 : Tǔjiā Zú)
- Mongoliska (蒙古族 : Měnggǔ Zú)
- Tibetanska (藏族 : Zàng Zú)
- Buyei (布依族 : Bùyī Zú)
- Dong (侗族 : Dòng Zú)
- Yao (瑶族 : Yáo Zú)
- Koreanska (朝鲜族 : Cháoxiǎn Zú)
- Bai (白族 : Bái Zú)
- Hani (哈尼族 : Hāní Zú)
- Li (黎族 : Lí Zú), även kallad Hlai på den etniska gruppens språk.
- Kazak (哈萨克族 : Hāsàkè Zú)
- Dai (傣族 : Dǎi Zú, även kallad Dai Lue, en av de etniska Tai grupperna)
- Hon (畲族 : Shē Zú)
- Lisu (傈僳族 : Lìsù Zú)
- Gelao (仡佬族 : Gēlǎo Zú)
- Lahu (拉祜族 : Lāhù Zú)
- Dongxiang (东乡族 : Dōngxiāng Zú)
- Va (佤族 : Wǎ Zú) (Va)
- Sui (水族 : Shuǐ Zú)
- Naxi (纳西族 : Nàxī Zú) (inkluderar Mosuo (摩梭 : Mósuō))
- Qiang (羌族 : Qiāng Zú)
- Tu (土族 : Tǔ Zú)
- Xibe (锡伯族 : Xíbó Zú)
- Mulao (仫佬族 : Mùlǎo Zú)
- Kirgiz (柯尔克孜族 : Kēěrkèzī Zú)
- Daur (达斡尔族 : Dáwòěr Zú)
- Jingpo (景颇族 : Jǐngpō Zú)
- Salar (撒拉族 : Sǎlá Zú)
- Blang (布朗族 : Bùlǎng Zú)
- Maonan (毛南族 : Màonán Zú)
- Tadzjikiska (塔吉克族 : Tǎjíkè Zú)
- Pumi (普米族 : Pǔmǐ Zú)
- Achang (阿昌族 : Āchāng Zú)
- Nu (怒族 : Nù Zú)
- Ewenki (鄂温克族 : Èwēnkè Zú)
- Gin (京族 : Jīng Zú), som betyder vietnamesiska eller Kinh-folk.
- Jino (基诺族 : Jīnuò Zú)
- De'ang (德昂族 : Déáng Zú)
- Uzbekiska (乌孜别克族 : Wūzībiékè Zú)
- Ryssar (俄罗斯族 : Éluōsī Zú)
- Yugur (裕固族 : Yùgù Zú)
- Bonan (保安族 : Bǎoān Zú)
- Monba (门巴族 : Ménbā Zú)
- Oroqen (鄂伦春族 : Èlúnchūn Zú)
- Derung (独龙族 : Dúlóng Zú)
- Tatariska (塔塔尔族 : Tǎtǎěr Zú)
- Hezhen (赫哲族 : Hèzhé Zú)
- Lhoba (珞巴族 : Luòbā Zú)
- Gaoshan (高山族 : Gāoshān Zú), som betyder taiwanesiska urinvånare.
Översikt och befolkningsfördelning
Kina har en överväldigande hanmajoritet: enligt statistiska uppgifter utgör Han-folket omkring 90–92 % av landets befolkning, medan de 55 officiellt erkända minoritetsgrupperna tillsammans står för resten. De största minoritetsgrupperna är Zhuang, Hui, Manchu, Miao, Uyghur, Yi, Tujia, mongoler och tibetaner. Många minoriteter är koncentrerade till särskilda provinser eller autonoma områden (se nedan), men det finns också stora minoritetsbefolkningar i städer och i flera provinser.
Autonoma regioner och geografisk spridning
För att ge vissa grupper större lokal självbestämmanderätt finns flera officiella autonoma områden och prefekturer i Kina. Några exempel:
- Xinjiang Uyghur-autonoma region – stor andel uigurer, kazaker och andra centralasiatiska folk.
- Tibetanska autonoma regionen – domineras av tibetaner.
- Inre Mongoliet (Inner Mongolia) – många mongoler.
- Guangxi Zhuang-autonoma region – Zhuang-folket.
- Ningxia Hui-autonoma region – många Hui (muslimer av kinesisk etnicitet).
Andra mångfaldstäta provinser är Yunnan, Guizhou och Guangxi i södra och sydvästra Kina, där flera dussin minoritetsgrupper lever nära varandra.
Språk, religion och kultur
De 56 nationaliteterna talar ett stort antal språk och tillhör flera olika språkliga grupper: sino-tibetanska, kinesiska dialekter, turkiska (till exempel uiguriska), mongoliska, tungusiska, tai-kadai, hmong-mien, koreanska, samt indoeuropeiska varianter (t.ex. tadzjikiska). Ett stort antal skriftsystem används historiskt och i dag, men mandarin (putonghua) är officiellt standardiserat och lärs i skolor över hela landet.
Religiöst är situationen också mångfacetterad: buddhism (särskilt tibetansk och mahayana), islam (särskilt bland Hui, uigurer och vissa centralasiatiska grupper), folkreligioner, daoism, kristendom samt lokala animistiska och shamanistiska traditioner förekommer. Många kulturer har egna traditioner, folkdräkter, musik, hantverk och festivaler (t.ex. uigurernas Nowruz/nyår, tibetanska Losar, miao-festivaler, zhuang-dans, etc.).
Lagstiftning, rättigheter och politik
Kina har en rad lagar och policyer som rör etniska minoriteter, till exempel lagen om regional etnisk autonomi som möjliggör autonoma områden för vissa majoritetsminoritet i en region. I praktiken innebär det bland annat egna lokala styrelser, viss användning av minoritetsspråk i förvaltning och utbildning, samt särskilda ekonomiska stödprogram. Historiskt har staten också tillämpat särskilda åtgärder som födelsekontrollsundantag, preferenser i utbildning och positionskvoter.
Det finns samtidigt komplexa utmaningar: urbanisering, språkutbyte, ekonomisk utveckling, samt politiska spänningar i vissa områden. Diskussioner om kulturbevarande, mänskliga rättigheter och integration är pågående både inom Kina och internationellt.
Historia i korthet
Många av dagens etniska grupper har långa historiska rötter och varierande relationer till centrala kinesiska dynastier. Ett exempel från historien: Jurchen-folket, som senare kallas manchuer, etablerade Qing-dynastin (1644–1912) och utövade stort inflytande i hela Kina. Vissa traditioner och normer, till exempel skillnader i bostadsarrangemang eller könsroller mellan grupper och över tid, har varierat och förändrats genom kontakt, erövringar och social utveckling.
Vanliga missförstånd
- Att Kina skulle vara etniskt homogen — i själva verket finns stor intern variation och många distinkta kulturer.
- Att alla minoritetsgrupper lever isolerat — många är starkt integrerade i större städer och nationella nätverk.
- Att "56 nationaliteter" fångar all mångfald — vissa forskare och grupper menar att det finns fler mikrogrupper eller undergrupper som inte officiellt erkänns som separata nationaliteter.
Praktiska tips för vidare läsning
Om du vill fördjupa dig rekommenderas att titta på kinesiska folkräkningar, akademisk litteratur om etnicitet i Kina, samt material från museer och kulturorganisationer som dokumenterar språk, musik och hantverk. Observera att benämningar och statistik kan variera över tid beroende på källor och klassificeringar.
Sammanfattning
Kinas 56 officiellt erkända nationaliteter utgör en rik mosaik av språk, religioner och kulturer i ett enormt territorium. Majoriteten är Han, men minoritetsgrupper har egna identiteter, kulturella uttryck och i många fall regionalt självstyre. Förståelsen av dessa grupper kräver både historisk kunskap och uppmärksamhet på samtida politiska och sociala förändringar.
Frågor och svar
F: Hur många nationaliteter är officiellt erkända i Kina?
S: Den kinesiska regeringen erkänner officiellt 56 nationaliteter.
F: Vilken är den största etniska gruppen i Kina?
S: Hanfolket utgör den största etniska gruppen i Kina och utgör cirka 90 % av befolkningen.
Fråga: Vad kallas bruket att hålla kvinnor i inre utrymmen?
S: Denna praxis kallas "kvinnors kyskhet" och skyddades genom att hålla dem i husets inre utrymmen. Den övergick från Han-kulturen till manchurerna efter att de grundade Qingdynastin.
F: Vem utropade den senare Jin-dynastin 1616?
Svar: Nurhaci utropade den senare Jin-dynastin 1616.
Fråga: Vad gjorde jurchenerna (mandchuerna) när Nurhaci förklarade sina sju klagomål 1618?
Svar: När Nurhaci förklarade sina sju klagomål och krävde hämnd mot Ming för att ha dödat sin far och farfar, förkastade jurchenerna (manchuerna) sin tidigare status och gjorde uppror.
F: Vilka är några andra etniska minoriteter som utgör en del av Kinas befolkning förutom hanfolket?
A: Andra etniska minoriteter som utgör en del av Kinas befolkning förutom hanfolket är Zhuang, Manchu, Hui, Miao (Hmong), Uyghur, Yi, Tujia, Mongolian, Tibetan, Buyei, Dong Yao Li (Hlai), Kazak Dai She Lisu Gelao Lahu Dongxiang Va Sui Naxi (Mosuo), Qiang Tu Xibe Mulao Kirgiz Daur Jingpo Salar Blang Maonan Tajik Pumi Achang Nu Ewenki Gin Jino De'ang Uzbekiska ryssar Yugur Bonan Monba Oroqen Derung Tatar Hezhen Lhoba Gaoshan (taiwanesiska urinvånare).
Sök